Begrepp Kapitel 5 - Psykologi 1, Hkr Nätkurs

Front 1

Sensation (Sensorik)

Back 1

Den process där stimuli upptäcks, omvandlas till nervimpulser, och skickas till hjärnan.

Front 2

Perception (varseblivning)

Back 2

Den process där ett stimulus organiseras och ges en mening.

Front 3

Psychophysics (Psykofysik)

Back 3

Läran om relationerna mellan de fysiska egenskaperna hos stimuli och de sensoriska upplevelser de framkallar. Absolute threshold (Absolut tröskel) Den minsta styrka när en stimulus kan bli upptäckt i 50 procent av fallen.

Front 4

Decision criterion (Beslutskriterium)

Back 4

Inom signalupptäckningsteorin, den förändrande norm för hur säker en person måste vara att ett stimulus är närvarande för att meddela dess närvaro.

Front 5

Signal detection theory (Teorin om identifikation av svaga signaler)

Back 5

En teori som utgår ifrån att en stimulusupptäckt inte baseras på den absoluta tröskeln utan snarare påverkas av belöningar, straff, förväntningar, och motiverande faktorer.

Front 6

Difference threshold (Åtskillnadströskel)

Back 6

Den minsta fysiska skillnaden mellan två stimuli som fortfarande kan kännas igen som en skillnad, operativt definierad som den punkt där stimuli redovisas som olika i 50 % av fallen.

Front 7

Weber's law (Webers lag)

Back 7

Lagen säger att för att uppfatta skillnaden mellan två stimuli, så måste de skiljas åt av en konstant andel eller kvot.

Front 8

Sensory adaptation (Sensorisk anpassning)

Back 8

Känslighet för ett oföränderligt stimulus med tiden när nervceller habituerar till stimulit.

Front 9

Transduction (Transduktion - signaltransduktion)

Back 9

Omvandlingen av en form av energi till en annan; i sensorik, den process där fysisk stimuli omvandlas till nervimpulser.

Front 10

Lens (Lins)

Back 10

Den öppna strukturen bakom pupillen som ändrar dess form för att fokusera bilder på näthinnan.

Front 11

Retina (Näthinnan - retina)

Back 11

Den ljuskänsliga vävnaden vid den bakre delen av ögat som innehåller visuella receptorer

Front 12

Rods (Stavar)

Back 12

Fotoreceptorer i näthinnan som fungerar under låg belysning men inte ger upphov till färgförnimmelser.

Front 13

Cones (Tappar)

Back 13

Fotoreceptorer i näthinnan som fungerar bäst i starkt ljus och är differentiellt känsliga mot röda, gröna eller blåa våglängder.

Front 14

Fovea (Gula fläcken)

Back 14

Ett litet område i centrum av näthinnan som endast innehåller tappar och där synskärpan är som störst.

Front 15

Optic nerve (Synnerven)

Back 15

Den samling axoner som bär information från de visuella receptorerna till synområdet i talamus.

Front 16

Visual acuity (Synskärpa)

Back 16

Förmågan att se fina detaljer.

Front 17

Photopigments (Fotopigment)

Back 17

Protein molekyler i stavar och tappar vars kemiska reaktioner när de absorberar ljus leder till nervimpulser.

Front 18

Dark adaptation (Mörkeranpassning)

Back 18

Den successiva ökning av ljuskänslighet som sker över tiden när fotopigment regenererar sig vid exponering för låga nivåer av belysning.

Front 19

Young-Helmholtz trichromatic theory (Young-Helmholtz teori)

Back 19

En teori om färgseendet som säger att det finns tre typer av färgreceptorer i näthinnan, en för röd, en för blå och en för grönt - och att kombinationen av aktiveringen av dessa receptorer skapar uppfattningen om färgnyanser.

Front 20

Hering's opponent-process theory (Herings opponent-process teori)

Back 20

Den färgseendeteori om att näthinnan innehåller tre typer av färgreceptorer som reagerar olika på röd-grönt, blåt, gult och svart-vitt ljus; opponent-processerna som resulterar kan ge en uppfattning om färgnyans.

Front 21

Dual-process theory (Två-process teori)

Back 21

En modern teori om färgseende som kombinerar de trikromatiska och opponent-process teorierna. Ljusvågor kodas med röd-, blå- och grön-känsliga tappar i näthinnan och av motsatta processer därefter i det visuella systemet.

Front 22

Feature detectors (Struktursdetektorer)

Back 22

Sinnesnerver som svara på särskilda egenskaper hos ett stimulus, såsom dess form, vinkel, eller färg.

Front 23

Frequency (Frekvens)

Back 23

Inom hörsel, det antalet cykler per sekund hos en ljudvåg som är ansvarig för tonhöjden; frekvens mäts i Hertz (Hz), vilket är en cykel per sekund.

Front 24

Hertz (Hz) (Hertz - Hz)

Back 24

Måttet av en ljudvågs frekvens som cykler per sekund.

Front 25

Amplitude (Amplitud)

Back 25

Den vertikala storleken på en ljudvåg, som ger upphov ljudstyrka och mäts i decibel.

Front 26

Decibel (Decibel)

Back 26

Ett logaritmisk mått på ljudintensitet.

Front 27

Cochlea (Hörselsnäckan)

Back 27

En liten vätskefylld snäckformad struktur i innerörat där ljudreceptorerna sitter.

Front 28

Basilar membrane (Basilarmembran)

Back 28

Ett membran som sträcker sig över hörselsnäckan och som innehåller Cortis organ och dess hår; när de blir stimulerade, så producerar dessa hårceller en neural effekt av auditivt stimulus.

Front 29

Organ of Corti (Cortis organ)

Back 29

Strukturer inbäddade i basilarmembranet som innehåller hårcellsreceptorerna för ljud.

Front 30

Frequency theory of pitch perception (Frekvensteorin)

Back 30

Vidhåller att antalet nervimpulser som skickas till hjärnan genom hårcellerna i hörselsnäckan motsvarar frekvensen av ljudet; denna teori är korrekt vid låga frekvenser.

Front 31

Place theory of pitch perception (Platsteorin)

Back 31

En teori som säger att ljudfrekvenser kodas efter den del av basilarmembranet där vätskevågen i hörselsnäckan når sin höjdpunkt; denna teori står för synen på frekvenser över 4000 Hertz.

Front 32

Nerve deafness(Nervdövhet)

Back 32

Hörselnedsättning som orsakas av skador på hörselsnäckans receptorceller eller på den auditiva nerven.

Front 33

Gustation (Gustation - smak)

Back 33

Smaksinnet.

Front 34

Olfaction (Olfaktion)

Back 34

Luktsinnet

Front 35

Taste buds (Smaklökar)

Back 35

Kemiska receptorer för smak på tungan och i gommen som känner skillnaden på sött, surt, salt och bittert.

Front 36

Olfactory bulb (Luktloberna)

Back 36

En framhjärnestruktur som tar emot input från luktsinnets receptorer.

Front 37

Pheromones (Feromoner)

Back 37

Kemiska signaler som finns i naturliga kroppsdofter.

Front 38

Kinaesthesis (Kinestesi)

Back 38

Känsla av muskelrörelser. (Egen översättning)

Front 39

Proprioception (Proprioception)

Back 39

Känslan av kinestesi, som ger oss feedback om våra musklers och leders positioner och rörelser. (Egen översättning)

Front 40

Vestibular sense (Balanssinnet)

Back 40

Kroppssinne som känner orientering.

Front 41

Synaesthesia (Synestesi)

Back 41

Bokstavligen, "blandning av sinnena". (Egen översättning)

Front 42

Sensory prosthetic device (Sensorprotes)

Back 42

En anordning för att ge sinnesintryck som till viss del kan ersätta det som personens egna sensoriska receptorer inte klarar av.

Front 43

Bottom-up processing (Bottom-up processing - datadrivna processer)

Back 43

Uppfattningsprocesser som börjar med analysen av individuella stimulielement, och arbetar upp till hjärnans integration av dessa för att skapa en enad uppfattning.

Front 44

Top-down processing (Top-down bearbetning - schemadrivna processer)

Back 44

Perceptuell bearbetning där befintlig kunskap, koncept, idéer, eller förväntningar tillämpas för att förstå inkommande stimulans.

Front 45

Figure-ground relations (Varseblivning av figur och grund)

Back 45

Den märkbara organisationen där ett stimulus uppfattas som en figur mot en bakgrund av andra stimuli.

Front 46

Gestalt laws of perceptual organization (Gestalt laws of perceptual organisation)

Back 46

Föreställningen att människor grupperar och tolkar stimulus i enlighet med likhet, närhet, avslut, och kontinuitet.

Front 47

Perceptual schemas (Perceptuella scheman)

Back 47

Representationer som innehåller de väsentliga inslag i ett perceptionsobjekt.

Front 48

Perceptual set (Perceptuell inställning)

Back 48

En vilja att uppfatta ett stimulus på ett visst sätt på grund av förväntningar, motiv, känslor eller övertygelser.

Front 49

Perceptual constancies (Perceptuell konstans)

Back 49

Förmågan att känna igen stimuliegenskaper (t.ex. storlek, färg, och så vidare) under olika förhållanden.

Front 50

Binocular disparity (Binokulär disparitet)

Back 50

Den binokulära ledtråd som produceras på ögonens näthinnor av två något olika bilder av ett objekt.

Front 51

Convergence (Konvergens)

Back 51

En binokulär ledtråd producerad av muskler som roterar ögonen när de fokuserar på ett närliggande objekt.

Front 52

Stroboscopic movement (Phi fenomenet)

Back 52

Skenrörlighet som uppvisas när den angränsande belysningen tänds och släcks vid specifika tidsintervall.

Front 53

Illusions (Illusioner)

Back 53

Feltolkningar som bygger på falska perceptuella hypoteser som ofta beror på beständigheter som inte tillämpas på det stimulus i fråga.

Front 54

Critical periods (Kritiska perioder)

Back 54

Begränsade tidsperioder då plasticitet kan uppstå som en följd av erfarenhet, eller till följd av skada; i utveckling, en tid då exponering till särskilda typer av stimulus krävs för att normal tillväxt ska ske.