Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
169 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Mollusca; Gastropoda; Littorina saxatilis - Vivipar strandsnäcka Upp till 1,8 cm. Föder som namnet antyder levande ungar. |
|
|
Mollusca; Gastropoda; Littorina littorea - Vanlig strandsnäcka Upp till 3,5 cm. Gav namn åt Littorinahavet, ett tidigare stadium av Östersjön. Ätbar rå och tillagad. |
|
(nedre snäckorna) |
Mollusca; Gastropoda; Littorina fabalis Inte spetsig på toppen och ofta gulare än andra Littorina. |
|
|
Mollusca; Gastropoda; Littorina obtusata - Trubbig strandsnäcka Upp till 1,5 cm. Nästan äggformat skal då toppen skyms av den sista vindlingen. |
|
|
Polyplacophora |
Ledsnäckor. 8 taktegellagda kalkplattor med läderaktigt bälte runt om. Suger sig fast med stor oval fot och kan rulla ihop sig om de lossnar. Gnager alger med rasptunga. |
|
|
Mollusca; Polyplacophora; Tonicella marmorea - Tonicella Upp till 3,5 cm, finns från lågvattenlinjen. Tonicella rubra - Linnés Ledsnäcka 1,8 cm. |
|
|
Mollusca; Polyplacophora; Lepidochitona cinerea - Variabel ledsnäcka Aningen mörkare än vanlig ledsnäcka. Upp till 2,5 cm. Gul-rödbruna nyanser, inte rektangulära skalplattor. Bredare bälte än vanlig. L. asellus - Vanlig ledsnäcka Upp till 1,6 cm. |
|
|
Gibbula cineraria - Större Puckelsnurrsnäcka Upp till 1,5 cm. Grått skal. Svagt böjd topp. Från lågvattenlinjen. Gibbula tumida - Puckelsnurrsnäcka Upp till 1,2 cm. Lite rödare. Lever på bladtång från 10m. |
|
|
Jujubinus clelandi Till skillnad från puckelsnurrsnäckor har dessa inte en böjd topp. Pyramidformad. Upp till 1,5. Från 20m. |
|
|
Hinia reticulata - Nätsnäcka Upp till 3 cm. Bred ränna till andningsröret. I vila nedgrävd i sandbotten med andningsröret uppstickande. Kan anfalla fiskar som sitter i nät. Äter maskar. 0-15m. Hinia incrassata - Tjockskalig nätsnäcka Upp till 1,5 cm och lever på stenig botten från 10m. Ljusare och tjockare läpp. |
|
|
Hydrobia sp. - Tusensnäcka Upp till 6mm. Spetsig men rundad topp. Från högvattenlinjen. Äter detritus med bakterier och kiselalger. |
|
|
Buccinum undatum - Valthornssnäcka Upp till 10cm. Rovdjur och asätare. Känner lukten på långt håll med snabeln som kan bli flera ggr dess egen längd. Rasptungan kan nå byten som är utom räckhåll. Kan göra kullerbyttor för att undkomma sjöstjärnor. På alla bottentyper från få meter. Kan ätas kokt. |
|
|
Emargulina fisura |
Vad är detta för något? |
|
|
Aporrhais pes-pelicani - Pelikanfotsnäcka Upp till 5cm. Små individer liknar valthornssnäcka då skalvingen är mindre. Lerblandad botten. Organiskt material. |
|
|
Aplysia punctata - Sjöhare Upp till 18cm. Inte nakensnäcka. Tunt genomskinligt inre skal. Öronen är luktkänsliga. Kan avge purpurfärgad vätska om den störs. Äter havssallat och bladtång. |
|
|
Nudibranchia |
Nakensnäckor Saknar skal. Näringsspecialister eftersom de är så specialiserade på en eller ett fåtal besläktade arter. Stora ofta spiralformade äggsamlingar. |
|
|
Mollusca; Bivalvia Mytulis edulis - Blåmussla Upp till 10cm. Byssustrådarna kan lösgöras och återbildas, på det sättet kan de förflytta sig. Tål stora förändringar i temp och salthalt. Under havstulpanzonen. Går att äta. Filtrerar och kan bli giftiga under massblomningar av vissa plankton. Ner till 50m. |
|
|
Mollusca; Bivalvia Clausinella fasciata - Grovräfflad venusmussla Upp till 3cm. Långsamväxande, från ett fåtal meter på sandbotten. |
|
|
Mollusca; Bivalvia Mya arenaria - Vanlig sandmussla Upp till 14cm. Sandblandad botten. Andningsrör med tentakler som är känsliga för ljus. Kan ej förflytta sig. Kom från nordamerikanska östkusten på 1300-talet där den äts. |
|
|
Mollusca; Bivalvia Cardiidae - Hjärtmussla Likadana skalhalvor. Korta andningsrör som är delvis sammanvuxna. Kan göra långa hopp med foten. Ljuskänsliga ögonfläckar för att veta när de behöver dra in andningsröret. |
|
|
Mollusca; Bivalvia Modiolus modiolus - Hästmussla / stor blåmussla Upp till 20cm. Mörkbrun till svart färg. Umbo sitter inte längst ut på spetsen som på blåmusslan. Blir mycket gamla och är ofta övervuxna med kalkrörsmaskar, hydroider och havstulpaner. |
|
|
Mollusca; Bivalvia Pectiniidae - Kammussla Skalöron på båda sidor om umbo (= där tillväxten börjar). Ögon i mantelkanten och många små tentakler. Kan simma då de kommer i kontakt med tex sjöstjärnor eller valthornssnäckor. Pecten maximus - Stor kammussla. Upp till 15cm, från 20m. |
|
|
Mollusca; Bivalvia Crassostrea gigas - Japanskt jätteostron Upp till 20cm. Invasiv. Ostron är hermafroditer, först hanar och sedan om temp och näring tillåter blir de honor. |
|
|
Mollusca; Bivalvia Ostrea edulis - Europeiskt ostron Upp till 15cm. Ostron är hermafroditer, först hanar och sedan om temp och näring tillåter blir de honor. |
|
|
Mollusca; Bivalvia Arctica islandica - Islandsmussla eller kärringöra Upp till 12cm. Kan klara anoxiska förhållanden i flera dagar. Lerblandad botten från 10m. |
|
|
Scaphopoda (Antalis entalis) - Tandsnäckor Skalet är öppet i bägge ändarna. Stora öppningen = nedåt. Foten som används för att gräva, även mun. Klubbformade klibbiga trådar som används för att fånga smådjur. Skildkönade med pelagiska larver. Vanlig tandsnäcka upp till 4cm. Tomma skal ofta bebodda av stjärnmask Phascolion. |
|
|
Astartidae - Astartemusslor Tjockt skal med kraftiga ränder. Upp till 5cm. |
|
|
Bläckfiskar - Cephalopoda |
Mollusca; Cephalopoda; Octopodida - Åttaarmade Alla armar är lika utom hanens ombildade arm. Kort och rund kropp oftast utan fenor. Reducerat skal. Bottenlevande. Sepiolida - Sepialiknande tioarmade bläckfiskar Två långa och åtta korta armar. Kort, bred kropp med sidofenor och inre skal - sepia (kallades valfiskfjäll). Demersala men simmar utmärkt. Teuthida - Spolformade tioarmade bläckfiskar Samma armuppsättning som de sepialiknande bläckfiskarna men spolformig kropp med trekantiga fenor längst bak. Inre skalet är reducerat till en tunn, hornaktig, långsträckt platta. De är goda simmare och uppträder ofta i stim. |
|
|
Mollusca; Cephalopoda Bathypolypus - Djuphavsbläckfisk 200-500m |
|
|
Crustacea - Kräftdjur |
Många olika grupper, från copepoder till humrar.
Har ledade kroppar och ben som omges av ett yttre skelett (kalk gör det hårt) som byts med jämna mellanrum när djuret växer. Två par känselspröt, antenner. Små arter andas genom huden, stora med gälar. De flesta är skildkönade och honan och hanen kan ha olika utseende och storlek. Alla lägger ägg som fästs vid honans stjärtfötter, förvaras i äggsäck eller yngelrum. Frisimmande larvstadierna liknar inte de vuxna. |
|
|
Crustacea; Copepoda - Hoppkräftor
1mm. Lever i hällkar och översta pelagialen. Kan bo inuti alger när det är torrt. |
|
|
Crustacea; Cirripedia - Rankfotingar Balanus improvisus - Slät havstulpan Upp till 1,5 cm, oftast hälften så hög om det inte är trångt då den kan bli högre. Slätt skal, stjärnformig figur. Lever på allt i områden med växlande eller låg salthalt. Anses blivit införda runt mitten av 1800-talet från Amerika. |
|
|
Crustacea; Cirripedia - Rankfotingar Balanus crenatus - Kölad havstulpan Upp till 2cm diameter, höjd 1-6cm. Slät och skön. Saknar stjärnstruktur. |
|
|
Crustacea; Cirripedia - Rankfotingar Semibalanus balanoides - Räfflad havstulpan 2cm diameter, 1-6 cm hög. Nära vattenlinjen, täckt vid högvatten. Tål uttorking och nedfrysning. Räfflad kant. Finns ner till Öresund. |
|
|
Daphnia magna
|
|
|
Palaemon adspersus - Vanlig tångräka (Östersjöräka) Lever i ålgräs och alger. Upp till 8 cm lång. Panntaggen har 5-7 tänder. |
|
|
Upp till 6 cm, skarpare färger än den vanliga tångräkan. Lever bland blåstång. |
|
|
Pandalus borealis - Nordhavsräka Den räka vi skalar och äter. Upp till 16 cm. Röd med runda svarta ögon. Lång panntagg. Andra paret av antenner är jättelånga. Lever som hane ett år, sedan hona. Kräver kallt och salt vatten. Lever på och nära botten från 20m. Ibland parasiterande gråsugga under stjärten. |
|
|
16-400m djupt |
|
|
Praunus flexuosus - Pungräka Kan påminna om små räkor, ofta i stim. Upp till 2,5 cm. Lever i alger och bandtång. Avlång och smal med gravidmage. |
|
|
Pagurus bernhardus - Eremitkräfta Upp till 10 cm. rödgulaktig med mjuk bakkropp. Går oftast sönder ifall en försöker dra ut den. Filtrerar partiklar från vattnet/sanden + asätare + smådjur. Håller kvar skalet med de två reducerade benparen. Det finns en luden och en hårig version. |
|
|
|
pagurus cuanensis |
|
|
Upp till 4cm diameter. Invasiv. Kom till Sverige 2008. |
|
|
Geryon trispinosus - tretaggskrabba
32-690m djup. 8cm lång 10cm bred. Kan vara hotad. |
|
|
Pisidia longicornis - Porslinskrabba
Slät och liten, Max 1 cm. Lever på hårdbotten och rötter. 2-100m. |
|
|
Gammarus - märlkräfta
Kallas även tångloppa. Hoptryckt från sidan. Tångmärla gammarus locusta simmar ofta i par med hanen ovanför honan då hon endast kan para sig direkt efter ömsning. Äter det mesta. Upp till 2,5 cm. |
|
|
Galathea intermedia - liten trollhummer, Galathea strigosa - stor trollhummer
Lever på steniga klippor från 10m. Lilla lever ända ner till ö-sund. Kraftiga panntaggar. Stor upp till 8cm, liten upp till 2cm. har 3 sidotaggar på panntaggen. Strigosa förväxlas lätt med en annan art som har 4 sidotaggar. |
|
|
Calocaris macandreae - dvärghummer
Upp till 5cm. 20m djup. Gräver gångar och syresätter sediment. |
|
|
Munida rugosa - Munida "Den beväpnade" Upp till 7,5 cm. Längre och smalare klosaxben än trollhummer. Lång panntagg. Lever på 40-300 m djup. Hotad av trålningen, sårbar enligt rödlista. |
|
|
Lithodes maja - trollkrabba
Upp till 14cm. Från 15m djupt. Lever av sjö- och ormstjärnor. 5e benparet dolt = krabbliknande. |
|
|
Munidopsis serricornis
Lever på 50-1500m djup på Lophelia pertusa, ögonkorall. 2cm bred. Klassas som starkt hotad på grund av hotet mot ögonkorallen. |
|
|
Lebbeus polaris - polarräka
Upp till 9cm. Lever mellan 0-900m men vanligare mellan 30-300, alla bottnar. |
|
Front (Term) |
Homarus gammarus - Hummer
Upp till 70cm. Klorna växer efter hand snabbare än kroppen. Nattaktiv. Saknar tänder på undersidan av panntaggen till skillnad från amerikanska släktingen. Hårdbotten ned till 50m. Längs Europas kuster men inte i södra delarna av Kattegatt. Bär på äggen som först är blåsvarta sedan rödgula i nästan ett år. |
|
|
Nephrops norvegicus - Havskräfta/Kejsarhummer Upp till 24 cm. Lever i gångsystem i botten. Carnivor som jagar på natten. Äter bl.a ormstjärnor. |
|
|
Carcinus maenas - Vanlig strandkrabba Upp till 7 cm bred. Allätare som är mest aktiv under natten. Könsmogna krabbor ömsar exoskelett en gång om året, yngre krabbor oftare. Äts av bl.a torsk och ål. Tillhör simkrabbsläktet (Portunidae) men har ändå spetsiga tår. |
|
|
Macropodia rostrata- Spindelkrabba Upp till 2 cm lång sköld med spetsig "nos". De smala långa benen är ofta täckta av små alger. Lever i algbuskar där den väl kamouflerad sitter och fångar små kräftdjur. Lever mellan 1-200 m. |
|
|
Cancer pagurus - Krabbtaska Upp till 20 cm bred. Lever på grunt vatten under sommaren men vandrar djupare under vintern där den gräver ner sig i sedimentet och inte äter. Arten blir könsmogen vid ca 6-8 års ålder (ca 11cm ryggsköldbredd för hanar och ca 13 cm för honor). |
|
|
Ebalia tumefacta - Ebalia / Romboidkrabba Den rombformade skölden är upp till 1,2 cm lång. ligger ofta nedgrävd eller gömd i någon spricka. |
|
|
Eurynome aspera - Eurynome Upp till 1,8 sm lång sköld med en kraftigt delad panntagg. Tillhör spindelkrabborna men har mycket kortare ben än Macropodia och Inachus. Lever på blandad botten eller skalgrus från 15 meter. Arten är rödlistad som sårbar då det råder ovisshet huruvida minskning i population beror på stora naturliga fluktuationer eller ökad sedimentation. |
|
|
Hyas araneus - Maskeringskrabba Den päronformade skölden blir upp till 10 cm lång. Limmar fast djur och växter på sig genom att stryka ett klibbigt sekret på föremålet med munnen och därefter placera det på skölden. Lever på sandblandad eller stenig botten från få m. Äter bl.a sjöstjärnor. H coarctatus är ca hälften så stor, lever djupare och föredrar sandblandad botten. |
|
|
Xantho pilipes - Marmorkrabba Liknar krabbtaskan i formen men betydligt mindre (1,5 - 2,1 cm bred). har något trubbiga taggar på framkanten av skalet. Lever mellan 5 och 110 m. |
|
|
Inachus dorsettensis - Inchanus Upp till 3 cm lång trekantsaktig sköld. har fyra till sex taggar bakom vardera öga. Trubbig svagt tudelad panntagg. Vanligen påträffas den i algbältet men kan leva i de flesta miljöer från 4 - 300 m. |
|
|
Crangon allmanni - tvåkölad lerräka. upp till 9 cm. Panntaggen saknar taggar och når ungefär dubbelt så långt ut som ögonen. Sjätte bakkroppssegmentet (sista segmentet) har på översidan två längsgående smala åsar. slankare än Crangon crangon Lever på/i sandbotten från 30 till 250 m djup. |
|
|
Crangon crangon - Sandräka, Hästräka upp till 9 cm men vanligen kortare. Panntaggen saknar taggar och sista kroppssegmentet är helt slätt. börjar livet som hanar och blir honor senare. lever ner till 150 m djup på/ i sandbotten. |
|
|
Liocarcinus depurator - (Räfflad) Simkrabba Upp till 5 cm bred sköld. Snabba rovdjur som kan fånga simmande fiskar men äter i princip allt. 1-100 m djup men har påträffats på 850 m. depurator betyder "den som gör rent". L. holsatus (slät simkrabba) är mindre (max 4 cm) , mer gråaktig och har ett slätare skal. |
|
|
Liocarcinus pusillus - Mindre simkrabba Upp till 2,3 cm men fyra trubbiga tänder längst med sidorna. lever generellt mellan 6- 50 m djup. |
|
Gobiidae |
Gobiidae - Smörbultar Små bottenlevande fiskar vars bukfenor är mer eller mindre hopväxta till en sugskål. Den mest artrika fiskfamiljen med 1500 arter. I Sverige lever 12 arter. Äter främst kräftdjur och maskar. |
|
|
Gobiidae - Smörbultar Pomatoschistus pictus - Bergstubb upp till 9 cm (vanligen 5-6). Liknar sandstubben men ryggfenorna möter nästan varandra och den har två rader små, mörka fläckar på främre ryggfenan. Hanen mer färgstark. Livnär sig på copepoda och amphipoda från få m på sandblandad botten. På bilden en gravid hona. |
|
|
Gobiidae - Smörbultar Pomatoschistus minutus - Sandstubb Upp till 10 cm, sandfärgad med mörka fläckar. Svag mörk fläck vid stjärtroten och baktill på främsta ryggfenan. Sandblandad botten från på m. |
|
|
Gobiidae - Smörbultar Pomatoschistus microps - Lerstubb Upp till 6 cm med ca 8 svaga fläckar utefter sidan. Lever från lågvattenslinjen i skyddade brackvattensmiljöer på lerblandad botten från nordsjön till ålands hav. |
|
|
Gobiidae - Smörbultar Gobiusculus flavescens - Sjustrålig smörbult Upp till 7 cm. Mindre utpräglad bottenfisk än de övriga i dess släkte. Kan bilda små stim och livnär sig på planktonorganismer som kräft- och blötdjurslarver samt copepoder. Ibland blåa fläckar längst sidan. Leken sker i maj-aug, varvid hanen har strålande färger. |
|
|
Gobiidae - Smörbultar Thorogobius ephippiatus - Leopardfläckig smörbult Upp till 14 cm och lever vid klippkust med springor och hålor från 5 m. |
|
|
Gobiidae - smörbultar Gobius niger - Svart smörbult Upp till 18 cm, lever främst på dyiga bottnar med mkt vegetation från 2 - 20 meter. födan består av mskar, kräftdjur, blötdjur och chironomider. Gamla hanar är blåsvarta, honor och yngre hanar bruna eller gråspräckliga. |
|
|
Gobiidae - smörbultar Neogobius melanostomus - Svartmunnad smörbult Upp till 25 cm lång men i allmänhet 10- 17 cm. Den svartmunnade smörbulten har i allmänhet en distinkt svart fläckpå bakre delen av ryggfenan, vilket inte den svarta smörbulten har. |
|
Labridae |
Labridae - Läppfiskar Brokigt färgade fiskar med tjocka läppar. Födan består främst av blötdjur och kräftdjur bl.a havstulpaner som plockas med de kraftiga käkarna och spetsiga tänderna. Lever framförallt mellan alger på stenbotten. |
|
|
Labridae - Läppfiskar Labrus bergylta - Berggylta Upp till 50 cm. Är först honor, sedan hane. Könsbytet äger rum tidigast efter 5 års ålder. Äter blötdjur, som sitter fast på klippväggarna, kräftdjur, maskar och små fiskar (Havstulpan favorit). Juni-okt från 1- 30 meters djup, från november mellan 50 - 250 meter. |
|
|
Labridae - Läppfiskar Labrus (bimaculatus/mixtus - Blågylta Blåstråle / Rödnäbba Upp till 35 cm lång. Den lever i tångbältet utmed klippväggar och över kuperade bergbottnar, vid bryggstolpar eller i ålgräsängar. På sommaren håller den sig ofta på 2–15 meters djup där den letar efter kräftdjur, snäckor, musslor och mindre fiskar. Det är då man har störst att se denna vackra fisk om man dyker i rätt miljö vid Västkusten. Under vintern söker sig blågyltan ut på djupare vatten. Namnet blågylta, som grishonan kallas innan hennes första kull är född, kommer från att någon beskrev en släktart till blågyltan såhär: ”Nosen liknar precis ett kokt och skållat grishuvud” |
|
|
Labridae - Läppfiskar Symphodus melops - Skärsnultra Upp till 25 cm, liknar berggyltan men har två svarta fläckar, en precis bakom ögat och en vid stjärtfenans bas. |
|
|
Labridae - Läppfiskar Centrolabrus exoletus - Grässnultra Upp till 18 cm, inga svarta fläckar. Äter små kräftdjur, möjligen också alger. "Putsar" andra fiskar genom att frigöra dem från parasiter. Finns främst i Gullmarns yttre skärgård i ålgräsängar mellan 2- 25 m |
|
|
Labridae - Läppfiskar Ctenolabrus rupestris - Stensnultra Upp till 20 cm lång. Varierar i färg mellan rött, brun och gråbrun. Karakteristiskt mer långsträckt än andra snultror. Är allmän längs Västkusten och i Öresund samt går in i Östersjön till Blekinge och Bornholm. 1-50 m djup på sommaren och ca 40- 160 på vintern. Äter små kräft- och blötdjur samt maskar. |
|
Gasterosteidae |
Gasterosteidae - Spiggar Vanliga i algbältet på grunt vatten under sommaren men går djupare på vintern. Under sommaren bygger hanen ett bo av algdelar som flera honor lägger ägg i. Hanen befruktar och vaktar äggen. De äter små kräftdjur, fiskyngel och maskar. |
|
|
Gasterosteidae - Spiggar Gasterosteus aculeatus - Storspigg aculeatus betyder "försedd med taggar" Eng : three-spine stickleback Upp till 10 cm lång med tre spikar på ryggen, finns i både sött och salt vatten. Under lektiden (Mars till juni) är främst hanen kraftigt röd på buken. Hanen utför parningsdans för att locka honor till sitt bo. Vaktar fläckar friskt vatten över rommen som kläcks efter 4–27 dagar. |
|
|
Gasterosteidae - Spiggar Pungitius pungitius - Småspigg Eng : nine-spine stickleback Upp till 7 cm lång med nio små spikar på ryggen. Bygger sina bon några cm upp i vegetationen. Hanen är svart på magen under lekperioden (April - Juli ). Vanlig i Sött och bräckt vatten. |
|
|
Gasterosteidae - Spiggar Spinachia spinachia - Tångspigg Upp till 20 cm med ca 15 små spikar. Ryggfärgen varierar i brunt, brungult, brunrött eller grönt alltefter den omgivande vegetationens färg. Vistas i vegetationen ner till 10 m. |
|
Syngnathidae |
Syngnathidae - Kantnålsfiskar och sjöhästar Långsmala fiskar som lever kamouflerade i algbältet, äter främst små kräftdjur men även fiskyngel och små fiskar genom att suga in dem i sin långs "rörmun". Hanarna bär äggen från flera olika honor i ett veck på undersidan. kantnål och tångsnälla har bröst- och stjärtfena vilket havsnålarna inte har. |
|
|
Syngnathidae - Kantnålsfiskar och sjöhästar Syngnathus typhle- Tångsnälla / Brednäbbad kantnål Eng : broad-nosed pipefish Upp till 35 cm lång. Den hoptryckta nosen är högre än ögats diameter. |
|
|
Syngnathidae - Kantnålsfiskar och sjöhästar Syngnathus rostellatus - Mindre kantnål Längd upp till 17 cm. Ett mörkt streck från nosen genom ögat och bakåt utefter kroppssidan. leken sker juni- augusti. Syngnathus acus - Större kantnål Längd upp till 50 cm. leken sker maj- augusti. Generellt för båda är att de finns i nordsjön och kattegatt samt att nosen inte är högre än ögats diameter. |
|
|
Syngnathidae - Kantnålsfiskar och sjöhästar Entelurus aequoreus - Större havsnål Upp till 60 cm guldglänsande med blåa tvärband. Färgen anpassas till miljön. Påträffas främst i skagerack mellan 5 - 100 meter. Leken sker parvis i juni-juli och äggen fästs på hanens undersida. |
|
|
Syngnathidae - Kantnålsfiskar och sjöhästar Nerophis ophidion - Mindre havsnål Arten är trådsmal och blir ej längre än högst 30 cm för honan resp. 25 cm för hanen. Färgen på ovansidan grön med vita tvärfläckar, på undersidan gulaktig. Honan har under lektiden en rad bjärtblå strimmor på gällocken och främre delen av kroppssidorna. |
|
|
Syngnathidae - Kantnålsfiskar och sjöhästar Nerophis lumbriciformis - Krumnosig havsnål Upp till 16 cm med kortare uppåtböjd nos. I övrigt liknar den Mindre havsnål. |
|
|
Chirolophis ascanii - Tångsnärta Längd upp till 30 cm men är i regel avsevärt mindre. Vistas i tångbältet vid 10-20 m djup på hårdbottnar där de äter små kräftdjur och maskar. Leken äger rum mellan oktober - januari och ungarna lever som plankton pelagiskt. |
|
|
Anguilla anguilla - Europeisk ål Ålhonan kan bli 1,50 m lång, hanen högst 51 cm. Efter utvecklingen under larvstadierna till genomskinlig s k glasål genomgår arten ytterligare 3 stadier. 1. mörkgrön rygg och gul buk, s k gulål eller sommarål, 2. svart rygg och silverfärgade sidor och buk, s k blankål (utvandringsdräkt) och 3. bronsaktig färg och enormt förstorade ögon (lekdräkt), s k bronsål eller lekål. Katadorm art (fortplantar sig i havet men spenderar stor del av livet i sött vatten). Allätare. Ål i fångenskap har dokumenterats bli minst 88 år. |
|
|
Zoarces viviparus - Tånglake Upp till 50 cm, brungul med grön benstomme. Honan föder under vintern 20 - 200 3-5 cm långa levande ungar. Används som indikatorart för att bedöma miljöstatus då den oftast stannar i samma område och föder levande ungar. Äter märlor, maskar och blötdjur. |
|
|
Pholis gunnellus - Tejstefisk Upp till 25 cm med ca 10 mörka fläckar vid basen av den långa ryggfenan. Leken äger rum mellan nov- mars då de 1000-2000 äggen befruktas och sedan fästs upp i en klippskreva/musselskal ett och ett. Detta kan ta 6-7 timmar. Rommen vaktas tills den kläcks (40-60 dygn). Äter märlor, maskar och blötdjur. |
|
|
Hathrometra sarsii - spenslig fjaderstjarna Arten är spensligt byggd, med smala och spröda armarsom sällan överstiger 10 cm i längd. Kroppsfärgen är ljust gråbrun till gråaktig, med smala, mörkare band på armarna. Arten har påträffats på djup ned till 2000. Ivåra vatten påträffas arten sporadiskt i norra Skagerrak från 30 m djup. |
|
|
Asterias rubens - vanlig sjöstjärna upp till 40 cm (sällan över 25). Färgen varierar mycket, från mörkt violett, mörkblå, rödbrun till ljust orange. Ljusare med djupet. Äter vanligen musslor men kan också käka fisk som sitter i bottengarn. Äts av sandkrabbor och solstjärnor. |
|
|
Henricia sanguinolenta - Henricia Upp till 12 cm, röd till ljusviolett. Långa runda sandpappriga armar. Lever av kiselsvampar (bl.a brödbrosksvamp). På hårdbotten från få m. |
|
|
Hippasteria phrygiana - Hippasteria Upp till 20 cm, ljust röd till orange. Käkar död mans hand. finns på hård eller lerblandad botten från 20 m. |
|
|
Luidia ciliaris - sjuarmad sprödstjarna Luidia ciliaris är den enda sjöstjärnan i skandinaviska vatten som har sju armar. Finns i Bohusläns ytterskärgård på 25- 150 m djup. Äter ormstjärnor, sjöborrar och vanlig sjöstjärna. |
|
|
Marthasterias glacialis - taggig sjöstjärna Upp till 35 cm, gråaktig till rödaktig. Rovdjur och asätare (bl.a andra tagghudingar och blötdjur). lever på hårdbotten från 10 m. |
|
|
Astropecten irregularis - Kamsjöstjärna Upp till 12 cm, blekt orangeviolett. På undersidan sitter stora plattor från vilka flera "taggar" sticker ut. Är i vila halvt nedgrävd, äter kräftdjur och ormstjärnor. |
|
|
Porania pulvillus - Kuddsjöstjärna Upp till 12 cm, kraftigt röd eller rödbrun. Nordlig art som i våra vatten förekommer i Kosterområdet, i Gullmarsfjordens mynningsområde samt i Kattegatt. Lever ofta på halvexponerad hårdbotten mellan 20 - 1000 m . Äter död mans hand och detritus. |
|
|
Crossaster papposus - solstjärna Upp till 25 cm med 11- 13 armar. Lever övervägande på andra tagghudingar. Från få m. |
|
|
Stichastrella rosea - rutig sjöstjärna Upp till 15 cm vanligtvis orangefärgad men gula och röda individer förekommer. Lever på hård- eller sandbotten ner till 400 meter. |
|
|
Ophiocomina nigra - svart- / sotormstjärna Kroppen blir upp till 2 cm och armarna ca 5 ggr så långa. färgen kan variera från kolsvart till svart/röd, svart/brun. Kan finnas på hårdbotten men stark ström eller bladtång dör den fångar planktion med hjälp av slem, avsöndrat av sugfötterna. Den fångar främst smådjur men kan ibland även fånga mindre fiskar. Från få m. |
|
|
Ophiothrix fragilis -Bräcklig ormstjärna Den upp till 2 cm breda kroppen har små taggar. Milda färger, ofta beige, gul, röd eller blåaktig. Armarna har tvärstrimmor med långa spretande taggar och går mkt lätt av. Suspensionsätare som lever främst av plankton. Hittas ofta sittandes på död mans hand eller stora svampar. Från 10 meter. |
|
|
Amphiura chiajei - Grov lerbottenormstjärna Upp till 1 cm med 8 ggr så långa armar. Undersidan av centraldisken är klädd med kalkplattor. Ofta lite mörkare färger än A.filiformis. Lever nedgrävd i lerbotten med armarna upp över botten. Detritusätare. från 20 meters djup. |
|
|
Amphiura filiformis - Fin lerbottenormstjärna Upp till 8 mm med långa gråaktiga/ljusröda armar. Översidan är klädd med kalkplattor, undersidan slät. lever mellan 10- 40 meter nedgrävd i leran med armarna uppstickande. Suspensionsätare. Utsänder vid beröring kraftiga ljusblixtar. |
|
|
Ophiopholis aculeata - mosaik-/hålormstjärna Upp till 2 cm med 4 ggr så långa armar. Ofta mörkt röd men ljusare mönster. Avlägsnas den från underlaget drar den in armarna mot undersidan. Lever gärna i tomma havstulpaner med armarna utstickande. |
|
|
Ophiura albida - Sandbottenormstjärna Upp till 1,2 cm i diameter med ca 4 ggr längre armar försedda med korta armtaggar. På ryggsidan nära armens bas finns rota två vita fläckar. Lever på sand- eller lerbotten från få meter. Ophiura affinis - Liten sandbottenormstjärna Upp till 6 mm utan två vita fläckar vid armarnas bas. |
|
|
Ophiura robusta - Nordlig ormstjärna Upp till 1 cm i diameter ofta med ljusa fjäskar . Finns på lerblandad botten från 20 meter där det klyver upp på upphöjningar för att filtrera ut mat ur vattnet. |
|
|
Echinocardium cordatum - hjärtsjöborre /sjömus Tjärtformig och upp till 5 cm lång, grågul. Har ett ovalt band med tunna taggar. Lever nedgrävd med förbindelse till ytan med långa sugfötter som samlar in material från ytan. |
|
|
Brissopsis lyrifera - Stor sjömus Oval, upp till 6 cm lång, gråbrun till grönaktig med svag inbuktning framtill. Har ett rödbrunt lytformat band av tunna taggar överst. Lever på djup större än 15 meter. |
|
|
Spatangus purpureus - purpursjömus Upp till 8 cm lång ganska platt med en inbuktning i fram som gör den hjärtformig. violett-brunaktig utan något band på ovansidan med med några längre ljusare taggar på översidan. Finns från 10 m i grov sandbotten. |
|
|
Psammechinus miliaris - Tångborre Upp till 4 cm i diameter, grön eller brunaktig. De ganska korta och kraftiga taggarna har ofta violetta spetsar. Äter bandtång, alger och bottendjur. Döljer sig ofta delvis med alger eller skal som den håller fast med sugfötterna. Gräver ofta skålformiga fördjupningar att gömma sig i på kalkklippor. Från lågvattenlinjen |
|
|
Echinus esculentus - Stor- eller ätlig sjöborre Upp till 16 cm i diameter med ett nästan perfekt klotformat skal som är rött med vita ledknutar. Lever främst av bandtång men kan också gnaga av havstulpaner och äta hybrider och manteldjur . från 10 m djup. |
|
|
Echinus acutus - Långtaggig sjöborre Skalet är upp till 14 cm, vitt med rödbruna radiära strimmor. Den är ofta lite mer toppig än E. esculentus och har längre taggar. Äter olika bottendjur på lerblandad botten från 30 meter. |
|
|
Strongylocentrotus droebachiensis - Tistelsjöborre Liknar tångborren men blir upp till 8 cm. Grönaktigt-brunt skal med gröna, rödaktiga eller violetta taggar som ofta har vit spets. Äter stora brunalger, hydroider och mossdjur. Kan gräva fördjupningar i berget och tycks föredra att leva på hårdbotten. |
|
|
Stichopus tremulus - Röd sjögurka/signalsjögurka Upp till 50 cm, äter främst detritus och lever på alla sorters bottnar, föredragsvis hårdbotten. Den millimeterstora hoppkräftan Nanaspis ninae kan påträffas på sjögurkans hud. Förekommer i mellersta Kattegatt, vid Bohusläns kust, i Skagerrak och norra Nordsjön mellan 18 - 1200 m. |
|
|
Psolus phantapus - Röd lergök Upp till 20 cm och lever på 12- 80 meters djup, ofta på sand- och mjukbotten. Äts av torsk. |
|
|
Mesothuria intestinalis - Tarmsjögurka Upp till 30 cm lång med grå, ibland skär eller violett ton, med smala slangfötter som sitter över hela kroppen. Fäster skalbitar på sig för kamouflage. Lever på mjukbotten från 12 till 2000 meter. Är hermafrodit och växlar mellan att vara hona och hane. |
|
|
Ciona intestinalis - Tarmsjöpung Upp till 15 cm hög. Färgen varierar beroende på föda men sifonkanten är nästan alltid gul. Inströmmningshålet är det längre av de två sifonerna. C intestinalis var det första ryggradslösa marina djuret som fick sin arvsmassa kartlagd (år 2002). Har påträffats ända ner till 500 meter. |
|
|
Pyura stellata |
Pyura stellata - |
|
|
Ascidia virginea - Tvålbit /Slät sjöpung Blir sällan mer än 6 cm i svenska vatten. Varierar i färg från skarpt rosa till nästan genomskinlig. Lever mellan 7-400 meters djup men fynd har även gjorts på 3000 meter. |
|
|
Ascidia mentula - Tandsjöpung / Stor sjöpung Kan bli upp till 30 cm men är sällan mer än 18. Manteln är ofta grågrön hos individer som lever djupt och röd på grundlevande individer. Har vit pigmentering på munsifonens lober. mellan 5 - 150 meters djup. |
|
|
Styela rustica - Taggig sjöpung Rund eller cylindrisk och upp till 8 cm hög. Tjock vårlig mantel som är gråaktig, brunaktig eller roströd. Stora individer har en upp till 7 mm lång tagg mellan sifonerna. Ofta övervuxen av alger och hydroider. Finns från få m. |
|
|
Polycarpa pomaria - Havspotatis Upp till 9 cm lång, lever på hårdbotten och ser ut som en potatis. |
|
|
Notonecta sp |
Notonecta sp |
|
|
Corixidae - buksimmare |
Corixidae - buksimmare |
|
|
Trichoptera - nattsländor |
Trichoptera - nattsländor |
|
|
Chironomidae - fjädermyggor |
Chironomidae - fjädermyggor |
|
|
Spättor - Övervägande högersidiga plattfiskar |
Övervägande högersidiga plattfiskar. Heter ofta saker som slutar på flundra eller skädda. |
|
|
Bergskädda/Bergtunga - Microstomus kitt Långsträckt kropp med litet huvud. Sidorna är helt släta. Ögonsidan är rödbrun till mörkbrun samt svagt flammig i ljusare och mörkare nyanser. Blindsidan är vit. Den kan ofta vara en aning slemmig. Bergtungan kan väga upp mot 2 kilogram och bli 60 centimeter lång, men blir sällan över 40 centimeter lång och 10 år gammal. Sidolinjen gör en liten böjning uppåt över bröstfenan men är för övrigt rak. Den lever på sand-, grus- eller klippbotten på ned till 200 meters djup. Dess föda består av ledsnäckor, kräftdjur, borstmaskar, musslor och ormstjärnor. |
|
|
Skrubbskädda/Flundra - Platichthys flesus Upp till 40 cm. 2/3 är högersidiga, 1/3 vänstersidiga. Sträv översida och vassa benknölar utefter sidolinjen och vid basen av rygg- och bukfenan. Blindsidan ibland delvis pigmenterad. Söker sig till bräckt vatten på sommaren. |
|
|
(pigg)Varar - Vänstersidiga plattfiskar |
Ser normala ut när de är unga och pelagiska, senare vandrar ena ögat över och de blir bottenlevande. Vänstra sidan är den där ögonen sitter, den sidan blir pigmenterad, den andra oftast vit. Ryggfenan börjar vid det övre ögat. Bukfenans bas är lika lång på bägge sidor och sidolinjen går i en båge över bröstfenan. |
|
|
Bergvar - Zeugopterus punctatus Upp till 25cm. Brun och luden översida med mörkare ringar eller fläckar. Suger sig fast på klippor och stenar med undersidan. |
|
|
Tunga / sjötunga - Solea solea
Upp till 60 cm. Avlång med känseltrådar runt munnen för att söka föda. Lever på sandbottnar från lågvattenlinjen i Nordsjön till Västra Östersjön. |
|
|
Piggvar - Psetta maxima Upp till 70 cm. Översidan har som namnet antyder stora benknölar och taggar. Ynglet lever från lågvattenlinjen men som vuxen på sandblandad botten från 20m. Äter främst bottenfiskar men också kräft- och blötdjur. Slätvar - Scophtalmus rhombus Liknar piggvar men är slät och slankare. |
|
|
Havskatt - Anarhichas lupus Upp till 1,2m. Oregelbundet sick-sackstrimmad i brunaktiga nyanser. Stora kraftiga käkar för att krossa skal från valthornssnäckor, sjöborrar och krabbor. Lever på alla bottentyper från 20m. Säljs utan huvud som kotlettfisk. |
|
|
Sjurygg - Cyclopterus lumpus Hona upp till 50 cm och hane upp till 30. Hanen (stenbiten) vaktar rommen som honan avsätter under tidig vår. Födan består av kräftdjur, maneter och småfisk. |
|
|
Gråsej - Pollachius virens Upp till 1,3 meter lång med ett underbett och ljus, nästan rak, sidolinje. Födan består främst av pelagiska kräftdjur och fiskar. |
|
|
Tretömmad skärlånga - Gaidropsarus vulgaris Upp till 60 cm med skäggtråd och två känseltrådar. Lever i algbältet Fyrtömmad skärlånga - Rhinonemus cimbrius Upp till 40 cm och förutom skäggtråden även tre känseltrådar på nosen. Lever på lerbottnen från 20 meter. Femtömad skärlånga - Ciliata museal Upp till 25 cm, skäggtråd + 4 känseltrådar. lever i algbältet |
|
|
Fjärsing - Trachinus draco Upp till 40 cm med en kraftig tagg på var gällock samt 4-7 taggar framtill på ryggen. Ligger under dagen nedgrävd med bara huvudet ovanför sedimentet. Ibland på mkt grunt vatten vilket gör dem farliga för strandhängare. |
|
|
Fläckig sjökock - Callionymus maculatus |
|
|
Klorocka - Raja radiata Upp till 90cm. Kort nos och oregelbundna tydliga fläckar och färre, kraftigt fårade taggar. Äggkapseln är 3*4 cm, hornen 3cm. |
|
|
Knaggrocka - Raja clavata Vanligaste rockan i Europa. Upp till 1,2m med kort nos, tydliga fläckar, nästan släta taggar. Lerblandad botten, äter bottenfisk och bottendjur. 8 x 6 cm äggkapsel, hornen hälften så långa. |
|
|
Simpor |
Simpor - Cottidae Simpor har stort huvud och är slöa bottenfiskar som är kända för att vara glupska. De äter främst kräftdjur och fiskar. |
|
|
Rötsimpa - Myoxocephalus scorpius Upp till 30cm, har sträva fjäll över och under den släta sidolinjen. Under lektiden har hanen röd buk med vita fläckar. |
|
|
Oxsimpa - Taurulus bubalis Scorpion fish på engelska. Oxsimpan blir upp till 20cm lång. Liknar rötsimpan men saknar de sträva fjällen ovanför sidolinjen. |
|
|
Skäggsimpa - Agonus cataphractus Upp till 21cm. Skäggtömmarna ger den dess namn. Mjuka bottnar ner till 270m djup. |
|
|
Paddtorsk - Raniceps raninus Upp till 20 cm, grodlarvsliknande. Svartbrunglänsande kropp. Lever bland annat i sprickor och mellan alger. |
|
|
Randig sjökock - Callionymus lyra Den randiga sjökocken är långsmal med ett stort, brett huvud och en nedåtvänd mun. Den har två ryggfenor, den främre med taggstrålar. Den första taggstrålen är mycket lång, speciellt hos hanen. Hanen är klart färgad i gult, brunt och blått; under parningstiden blir huvudet dessutom blått. Honan är mer neutralt gråbrunaktig. Hanen kan bli upptill 30 cm lång, honan 25 cm. Vanligtvis blir den dock inte mycket större än 15 cm. |
|
|
Rödspotta / Rödspätta - Pleuronectes platessa Taggiga benknotor mellan ögonen. Röda fläckar som får en rund vit ring runt sig när de blir gamla. Upp till 50cm. |
|
|
Sandskädda / sandflundra - Limanda limanda Sträv översida, sidolinjen i en båge över bröstfenan. Lever på lerblandad botten där den äter musslor, ormstjärnor och borstmaskar. |
|
|
Småfläckig rödhaj - Scyliorhinus caniculus Ljust brunaktig med många små bruna fläckar. Äter fiskar, blötdjur och kräftdjur. 6cm långa ljusbruna ägg som läggs under våren/sommaren. |
|
|
Kusttobis - Ammodytes tobianus Upp till 20cm. Överkäken kan skjutas fram i jämn höjd med underkäken. Lever nedgrävd i sandbotten under dagen men om natten simmar den omkring i stim. Äts bland annat av torsk- och laxfiskar. |
|
|
Torsk - Gadus morhua Upp till 1,5m. Små torskar lever övervägande på bottendjur medan stora torskar äter pelagisk fisk. Äggen flyter på en viss densitet beroende på vilken population torsken tillhör. |
|
|
Vitling - Merlangius merlangus Upp till 70cm, överbett. Mycket liten skäggtöm och mörk sidolinje + mörk fläck vid bröstfenans bas. Yngel från vitling söker ofta skydd mellan brännmaneters trådar. |
|
|
Öring - Salmo trutta Upp till 1,4. Inte lika slank som laxen, smalare över stjärtspolen. Fläckarna som även finns på lax sitter både över och under sidolinjen. Kan bilda rena sötvattenbestånd pga stationärt levnadssätt. |
|
|
Fucus vesiculosus - Blåstång Ät de yttersta, mjälla skotten på blåstången. Allra finast är de under vår och försommar. Skär av de nya skotten.Innehåller vitamin A, C, E, K och jod, kalcium, natrium, kalium, magnesium, fosfor, järn, mangan, zink, brom, koppar.Blanchera eller koka. Använd i soppor, sallader, till fisk, som dekoration på mat. |
|
|
Saccharina latissima - skräppetare / sockertång |
Saccharina latissima - skräppetare / sockertång Plocka från vår till sommar. Skär av tången så att en del av den breda underdelen sitter kvar och den kan fortsätta växa.Innehåller vitamin A, B, C, E och brom, jod, kalcium, kalium, magnesium, järn, mangan, zink, krom, koppar.Stek med grönsaker. Strö torkad, smulad sockertång över soppor vid servering. Koka buljong på den. Blanda mixad blötlagd eller mald torkad i bröddeg. Strö som flakes på popcorn, sallader, wok, fisk och fruktsallad. Linda blötlagd sockertång runt fisk som ska grillas eller tillagas i ugn. Sockertång passar till choklad, t ex i kladdkaka och chokladpraliner. |
|
|
Laminaria digitata - Fingertång Fingertång är en av de alger som japanerna kallar kombu. Klipp av “fingrarna”. Låt den breda fronden vara kvar så att den kan fortsätta växa.Fingertång innehåller vitamin A, C, D, E, K, B och kalcium, kalium, magnesium, järn, mangan, zink, krom och koppar.Lägg en bit torkad fingertång i soppor, såser och grytor som behöver smakförstärkning, t ex ädelostsås till pasta. En bit fingertång i hummer- eller kräftkoket förhöjer smaken. Tången kan sköljas av och återanvändas. |
|
|
Ulva lactuca - Havsallat Sitter fast på klippor och på annan tång. Låt fästet sitta kvar på stenen så att den växer ut igen. Klipp av.Innehåller järn, protein, jod, vitamin A, B1, C, kalium, magnesium, kalcium. Innehåller mer vitamin C tidigt på sommaren.God att torka och använda som krydda. Strö över soppor, sallader, kokta grönsaker, använd i smoothie. |
|
|
Ulva intestinalis - Rörhinna / Tarmrång Klipp av övre delen. Skölj noga.Innehåller protein, kalium, magnesium, järn, kalcium, koppar, zink, jod. Vitamin A och B1, B2, B3, B9, B12, C, E.Finhacka och strö över sallader och maträtter med fisk och skaldjur. God att torka och smula över kokt ris, kött, fisk etc. Använd rå i sallad med tomater, lök, vinäger, salt, svartpeppar/chili. Eller rå med pressad citron på, gärna i kombinerad med skaldjur. Blanda torkad, mortlad rörhinna med sesamolja och använd som krydda/smaksättning i t ex en dressing. |
|
|
Fucus serratus - Sågtång De tidiga vårknopparna är goda att äta. God att koka buljong på. |
|
|
Ascophyllum nodosum - Knöltång Skär av den yttersta biten som är ljusare och mjukare än resten. Lämna orörda plantor på varje ställe du plockar på. Knöltång är känslig och växer långsammare än annan tång.Innehåller kalcium, kalium, natrium, jod, magnesium, fosfor, järn, mangan, koppar, krom, zink, vitamin B2, B3, C.Torka och mal till pulver och använd någon matsked i bröddeg eller smoothies. Stek i smör och servera till fisk. Använd i soppa. Koka i ca 15-20 min och marinera i dressing av lök, olivolja, tamari/japansk soja. |
|
|
Hyperia galba - Hyperia Tillhör familjen märlkräftor eller märlor (Amphipoda) och är en viktig och artrik ordning bland kräftdjuren. De är plattade från sidorna till skillnad från gråsuggorna (Isopoda) som är plattade uppifrån (dorsoventralt). Hos oss finns Hyperia galba, som är allmän. Den parasiterar i röd brännmanet (Cyanea capillata) och äter av manetens vävnader utan att utlösa nässelkapslarna, finns även i Aurelia aurita. Hyperiderna är pelagiska marina former, som ofta har mycket stora komplexögon. |
|
|
Artemia Artemia är ett släkte bladfotingar, och det enda släktet i familjen Artemiidae. Till det yttre har arterna i släktet ändrats väldigt lite sedan triasperioden.Dessa djur är normalt levandefödare men i tider med svåra levnadsförhållanden producerar de istället ägg, så kallade mikrobiella cystor, som kan ligga vilande under lång tid. Äggen kan förvaras under lång tid och kläcks till naupliuslarver när de läggs i vatten, vilket har lett till omfattande användning av Artemia som levandefoder till akvariefiskar. De vuxna exemplaren kan också användas som foder, då oftast i frystorkad eller djupfryst form. |
|
|
Cnidaria; Anthozoa; Zoantharia; Actinaria Nässeldjur; Koralldjur; Sexstråliga koralldjur; Havsanemoner Havsanemoner (ibland sjörosor eller havsrosor, latin: Actiniaria) är en ordning av vattenlevande djur i underklassen sexstråliga koralldjur. Havsanemoner tillhör stammen nässeldjur (Cnidaria), och är därför nära besläktad med koraller och maneter.Havsanemonen är vanligen en polyp med stickande nässelceller i sina tentakler. Nässelcellerna kan paralysera och fånga byten, som sedan förflyttas med hjälp av tentaklerna till munnen för matspjälkning i en central hålighet. |
