Protetik - Väsentliga Frågor Hittade På Internet

Front 1

Protesen är utprovad och klar för utlämning. Vilka instruktioner, informationer och motivationer för åtgärder ger du patienten nu i samband med utlämningen?

Back 1

X Instruerar patienten i hur man sätter på samt tar av protesen och kontrollerar att patienten vet hur man gör detta genom genom att be denne att visa mig innan denne går hem. Här kan man även förklara för patienten hur protesen fungerar och vilka delar den har och att man själv kan justera den om nödvändigt.

X Infomerar patienten om vikten att upprätthålla en god oral hygien när man ska bära protesen eftersom den erbjuder flera retentionsytor för plack och missköter patienten den orala hygienen kan det leda till kariologiska och parodontala komplikationer.

X Instruerar och motivera patienten i hur man rengör sin protes och med vilka medel.

X Informerar patienten att om protesen inte sitter som den ska eller om klamrar blir lösa, ocklusala stöd lossnar, så måste patienten höra av sig till mig så att dessa tekniska komplikationerna kan åtgärdas. Patienten kan även höra av sig om protesen orsakar smärta eller obehag.

Front 2

Hur följer du upp en patient som fått en ny partialprotes utlämnad alldeles nyss. Hur tät/a/kontroll/er vill du ha samt vad följer du upp?

Back 2

X Hur täta kontroller?
- Första återbesöket bör ske efter ett par dagar.
- Därefter får pat återkomma tills symtomfrihet i 14 dagar uppnåtts
- Regelbundna kontroller 1 ggr/år

X Vad följer du upp?
- Skavsår
- Rodnande
- Svampinfektioner
- Att klamrarna passar och är intakta
- Att protesbasen ser bra ut och sitter bra
- Att proteständer sitter kvar
- Att inga sprickor har uppstått i pp
- Karies/parodskador
- Mobilitet hos stödtänderna
- Info om ev problem som har uppstått
- Vid anamnes ta reda på om patientens upplevelse av pp. och hur väl han/hon har vant sig vid den och verkligen använder den

Front 3

Redogör för behandlingsgången vid framställande av en skeletterad partialprotes. Besrkiv även vad som ingår i varje delmoment.

Back 3

1) Innan alla steg tas givetvis anamnes, klinisk us, röntgen en ordentlig undersökning görs och man analyserar kvaliten på stödtänderna. Vad har patienten för önskemål etc.

2) Primäravtryck med alginat i standardsked och alminaxindex för framställning av studiemodeller och en individuell sked.

3) Modellerna slås ut i gips och placeras i artikulator där man tittar på kraftriktning och planering av ocklusala/incisala stöd och aktiva retentionselement (klammertyp bland annat) och val av förbindelsedel, utsträckningen av skelettet (lingual bar, dental skena, gomplatta) sker. Vid behov utförs slipning av förningsplan och preprotetisk ocklusionsinslipning (ocklusion/artikulation/protrusion).

4) Planering av protesens utformning efter prominensanalys i surveyer.

5) Preparation av ocklusala/incisala stöd, förningsplan och eventuell bettslipning. Definitivavtryck (alginat eller A-silikon) av tänder och tandlösa delar som skickas till tandteknikern.

6) Provning av skelett med bitschablon. Utformingen av bitschablon sker för korrekt anpassning mot antagonerande käke och utfyllnad av mjukvävnad. Kontrollera att skelettet har rätt utsträckning, ligger stabilt, och att de ocklusala stöden bottnar i preparationen och att aktiva klamrar är korrekt utformade. Bocka klammrar, ta bort vax om för högt och eventuellt annat som behöver justeras.

7) Bettregistrering sker mha bitschablonen, V formade urtag görs ocklusat på bitschbalonerna för att tydligt klargöra indexets placering. Färgtagning.

8) Utlämnande av färdig, pressad protes. Kontrollera ocklsuion och artikulation. Slipa in vid behov.

9) Efterkontroller görs till symtomfrihet uppnås.

Front 4

Vad är förningsplan och på vilket sätt kan de bidra till protesens retention?

Back 4

Förningsplan är de plan som finns approximalt i en tandlucka och de plan som man vill göra parallella med varandra med avseende på den tandyta som vetter mot luckan.Underlättar på och avtagning av partialprotesen. Luckproteser kan mha förningsplanen retineras då man skapar en möjlighet till förankring mha de parallella ytorna man skapar. Får med hjälp av planen en gynnsam insättningsriktning med en bestämd retentionsgräns som man placerar ut små klammrar utefter vilket retinerar protesen.

Front 5

Vilka material kan man göra en aktiv klammer av? Vilket är att föredra och varför?

Back 5

Den aktiva klammern kan göras av guld (dragen guldlegering) och CoCr (gjutna legering).

Guld är att föredra då det är mer elastiskt och har en högre tolerans innan plastiskt deformation jämfört med CoCr. Finns ett stort underskär passar en fjädrande konstruktion bättre.

• CoCr är mycket styvt och sitter väldigt hård vilket kan göra att protesen är svår att ta av för patienten. Har man ett litet underskär krävs en mindre fjädring och en mindre fjädande klammerkonstruktion som CoCr kan fungera. Gjutna legeringar har lägre grad av flexibilitet och kan inte läggas i underskär. Vid aktivering finns en stor risk för plastisk deformation, ökad risk för fraktur (spröd).

Front 6

Besrkiv några olika typer av klamrar, vad avgör vilken man väljer.

Back 6

X Cirkumferent: går runt tanden på buccalsidan

X Barklammer:
- T klammer: kan läggas långt cervikalt
- S klammer kan förlängas

Valet av klammer beror på om de skall placeras i fronten eller posteriort, ej estetisk med cirkumferent klammer på fronten, men även pga utrymme. Är det lite utrymme approximalt så bör man ej välja cirkumferent.

Front 7

Vilka faktorer påverkar klammers retinerande förmåga?

Back 7

X Klamrarnas längd

X Klamrarnas form i genomskärning

X Klamrarnas diameter

X Klammermaterial och struktur

Front 8

Man brukar skilja på två huvudtyper av partialproteser. Vilka är dessa och på vilket sätt skiljer de sig principellt ur belastningssynpunkt.

Back 8

X Luckprotes: omsluten av stödtänder på bägge sidor, förankrad till restbettet i båda ändarna vid ocklusala stöd och klamrar. Den största delen av belastningen överförs till tänderna och även retentionen fungerar bra.

X Friändsprotes: tandstöd på ena sidan och den andra vilar på trigonum retromolare eller tuber maxillae. Är förankrad till restbettet i endast en ände. Det leder till att gingiva och alverolarutskott belastas mycket - större resorptionshastighet. Det dentala stödet hos en friändsprotes utsätts också för större böj och tryckkrafter än vid en luckprotes. Risk för traumatiserande ocklusion och fraktur.

Luckprotesen är att föredra ur belastningssynpunkt då man kan få tandstöd på bägge sidor om den (via ocklusala stöd eller urtagskronor) medan friändsprotesen vilar med ena änden på trigonum retromolare vilket ger större belastning på mukosan och större risk för kristaresorption.

Front 9

Klamrar tillhör standardkomponenterna vid framställning av skeletterade partialproteser. Namnge en klammers olika delar och avsedd funktion för varje del. Vilket vilka material används?

Back 9

X Ocklusalstöd
- Överför de axiala krafterna till tänder och förhindrar att protesen skall sjunka.

X Retinerande arm
- Håller parten på plats och motstår de krafter som i incisalriktning vill lyfta den från underlaget. Ska göras i duktil material: Guld clasp

X Reciprok arm
- Motverkar den retinerande armens effekt på tanden så ej tandvandring sker och motverkar de krafter som i ena änden vill lyfta protesen från underlaget. Ska göras i styvt material: CoCr

Front 10

Vad är en tipphävare på en skeletterad delprotes? Vilken funktion har den och i vilka lägen bör den finnas med?

Back 10

En tipphärvare motverkar vid friändsadlar krafter som i ena änden vill lyfta sadeln från underlaget. Det är en passiv retentionsdel och kan vara en reciprok klammer, förlängd reciprok klammer eller dental skena som bör föreligga där roterande krafter förekommer. Används alltså när rotation måste undvikas men även när man har aktiva klammrar buckalt vill man ha passiva tipphävare lingualt för annars sker en tandreglering.

Front 11

Vilka funktion har de ocklusala stöden hos en skeletterad delprotes?

Back 11

Överför de axiala krafterna från ex tuggning till stödtänder och alveolarutskott och förhindrar att protesen skall sjunka. Förhindrar att protesen sjunker genom sina ocklusala stöd som håller protesen på plats. Man vill att de skall ta så mycket kraft som möjligt, för att avlasta mjukvävnaden och förhindra kristaresorption

Front 12

Gör en konstruktionsritning för en skeletterad partialprotes på bifogad figur över ett befintligt restbett. Skriv namn på ingående delar.

Back 12