Oralkirurgi - Ortognat Kirurgi

Front 1

Vad är ortognatkirurgi?

Back 1

Kombination av ortodonti och kirurgi för att korrigera avvikelser i ocklusion, inbördes käkrelationer eller käkarnas relation till ansikte eller kranium i övrigt.

Front 2

Vad vill man förbättra med ortognatkirurgi?

Back 2

X Tuggfunktion tex tuggning och tal.

X Estetik

X Stabilitet

Front 3

Ungefär hur vanligt är denna kirurgi och vilken indikation är vanligast?

Back 3

1/10.000 genomgår ortognatkirurgi. 21/23 opereras pga funktionsstörning.

Front 4

Hur ser vårdprogrammet ut i Umeå och hur under hur lång tid pågår behandlingen?

Back 4

1. Remiss

2. Information

3. Prekirurgisk utredning

4. Terapidiskussion

5. Presentation

6. Prekirurgisk ortodonti

7. Defintiv analys

8. Operation

9. Postoperativ ortodonti

Pågar ca 1,5-2 år.

Front 5

Vilka verktyg behöver jag för den prekirurgiska utredningen?

Back 5

X Anamnes

- Tuggfunktion enligt pat

- Käkleder

- Estetik

- Allmänhälsa

- Mediciner

- Allergier

X Status

- Bettfysiologi

- Se ansiktssymmteri (cefalometri som mäter vinklar i ansiktet)

X Diagnos

X Röntgenutredning

- Panorama

X Modellanalys

Front 6

Vilka är med vid terapiplaneringen?

Back 6

X Käkkirurgen

X Ortodontisten

X Protetikern

Front 7

Vid vilken tidpunkt brukar ortognat kirurgi utföras och vad händer om man opererar för tidigt?

Back 7

Personerna är oftast i 20-årsåldern. Då är de färdigvuxna. Ibland opereras man i relation till annan vård. Patienten vill tex ha kronor men då krävs en operation för att funktionen ska vara god för den patienten.

Opererar man innan det är färdigväxt kan det man korrigerat fortsätta växa i samma riktning som förut.

Front 8

Vilken terapidiskussion har man med patienten?

Back 8

X Planerad terapi

X Remiss för avlägsnande av tänder som ligger ivägen för osteotomierna

- Ofta är det 8:orna i uk som extraheras i förmån för snitten eftersom man ofta gör mandibelframskjutande operationer.

X Remiss till ortodontist

Front 9

Hur länge brukar vanligtvis den prekirurgiska ortodontin sträcka sig?

Back 9

Oftast ca 1 år.

Front 10

Vad visar Le Fort-systemet?

Back 10

Olika sorters frakturer.

Front 11

Vilken sorts fraktur är en Le Fort I?

Back 11

Frakturen kan fås av slag uppifrån på de anteriora tänderna eller i området för alveolarutskotten (Lägre delarna av maxillan)

Front 12

Vilken sorts fraktur är en Le Fort II?

Back 12

Är en pyramidformad fraktur. Fås oftast av slag mot mellersta delarna av maxillan. Involverar näsroten, laterala delar av maxillan, lacrimalbenet med dess tårkanalen och ligger nära foramen infraorbitale innehållande n. infraorbitales.

Front 13

Vilken sorts fraktur är en Le Fort III?

Back 13

Involverar orbitan och okbågen mm. Ofta efter ett slag mot näsroten eller övre maxillan.

Front 14

Varför är Le Fort I viktig i ortognatkirurgi?

Back 14

Då man ska flytta maxillan gör man en Le Fort I- fraktur på patienten och fixerar på önskad plats.

Den kirurgiska tekniken kallas därför Le-Fort I.

Front 15

Hur går en förflyttning av maxillan till?

Back 15

UNGEFÄR: (hann inte riktigt med att anteckna allt)

1. Pat sövs

2. Ök vertikala relationer bestäms.

- Ofta med hjälp av en spik i pannan. Går ej att använda uk för lägesbestämning eftersom den är rörlig.

3. Vestibulär incision

- Akta n.infraorbitales

4. Snitt görs för att komma åt stället där understa delen av maxillan ska brytas från näsbenet och os.pterygoideus

5. Benet fraktureras med en såg som man får ut från näsan mot okbenet men i riktning snett ned mot tandrötterna.

6. När ök knackas lös måste nässkiljevägen brytas.

OBS! Var rädd om mjukvävnaden (pga blodförsörjningen till maxillan). Den ska vara så intakt som möjligt.

Front 16

Hur positioneras sedan den lösa maxillan?

Back 16

På uk-tänderna sitter en plastkonstruktion som fungerar som ett index för hur den nya relationen mellan käkarna ska vara i sagittal/transversal led.

Spiken i pannan visar relationen i vertikal led.

Front 17

Hur gör man för att bibehålla den ny positionen av maxillan?

Back 17

Man fäster med titanplattor men litar mest på den prekirurgiska tandregleringen som har gett en god ocklusion.

Att flytta ned maxillan är mindre stabilt än att flytta upp den. Ibland kan man fylla ut mellanrummet vid nedflyttning med ben från höften och kila emellan.

Front 18

Vad är sagittal Ramusosteotomi?

Back 18

Är en teknik för att flytta fram uk.

Front 19

Hur gör man osteotomisnittet?

Back 19

Man följer ramus framkant tills man kommer till 6:an. Vid 6:an går man vertikalt nedåt. Då skadas ej n.alveolaris inferior.

Positionera käken och sedan fixera med titanplattor.

Front 20

Vad kan känselbortfall bero på direkt efter operation?

Back 20

Nerver kan bli klämda pga svullnad. När pat vaknar efter op känns det oftast helt bedövat.

10-40% av patienterna får faktiskt en livslång känselpåverkan men det kan vara på ett mkt litet område/punkt. Risken för känselbortfall är mindre om pat är ung och mandibelförflyttningen är liten.

Front 21

Hur mkt är det möjligt att flytta fram mandibeln?

Back 21

ca 10-12mm. Annars blir mjukvävnaden för sträckt (tex munbotten). Risken för recidiv ökar.

Vid långa avstånd kan man kombinera med att flytta uk och ök en bit var.

Front 22

Vilken käkflyttning ger minst komplikationer?

Back 22

Positionering av ök ger mindre långtidskomplikationer

Front 23

Hur kan man göra hakplastik?

Back 23

Man kan flytta fram hakspetsen och sedan fixera.

Front 24

Vad är distraktionsosteogenes?

Back 24

Det är en viktigt del inom kallusdistraktion.

Kallusdistraktion innebär unika möjligheter att genom benförlängning behandla grava käkanomalier eller skapa nytt ben utan bentransplantation.

Kallusdistraktion bygger på ett biologiskt fenomen, distraktionsosteogenes,som innebär att man med distraktionskrafter kan stimulera till bildning av ben, hud, muskler, bindvävnad, kärl och nerver.

Vid en käkfraktur eller efter en osteotomi i ben med såg eller mejsel, sker det en kallusbildning i den uppkomna benspaltan. Om man med en speciell apparatur med drag långsamt separerar segmenten från varandra (distraktion) sker en sträckning i kallus, vilket stimulerar till osteogenes i den successivt vidgade diastasen.

Genom att omgivande mjukvävnader samtidigt sträcks sker en distraktionshistogenes som innebär adaptiv tillväxt av angränsande periost,fascior, muskler, kärl och nerver. Detta medför minskad recidivtendens jämfört med motsvarande benförlängning i ett steg.

Front 25

Vilka olika faser genomgår man vid denna distraktionsteknik?

Back 25

1. Osteotomi + applicering av distraktor

- Skruvar fast den genom kinden för att få bättre vinkel

2. Latensfas: ca 7 dagar

- Ingenting görs utan man låter kroppen bilda kallus (nybildad vävnad som uppstår vid ett benbrotts läkning.) och läka ut såren i mjukvävnaden.

3. Distraktionsfas: 1 mm/dag

4. Konsolideringsfas: ca 12 veckor

5. Avlägsnande av distraktor

Front 26

Vart lägger man snittet vid horisontal distraktion?

Back 26

Front 27

Vart läggs snittet vid intraoral/sned ramusosteotomi och hur fixeras bendelarna mot varandra?

Back 27

Snittet görs vid basen av Processus condylaris skulle man kanske kunna säga.

Sen positionerar man och lägger bara benen omlott.

Fixering görs mot ök med en tandställningsliknande konstruktion som gör att man inte kan röra uk alls. Den går att glipa på lite så man kan få in sugrör osv. Fixering i 6v.

Front 28

Vad är fördelen med den sneda ramusosteotomin?

Back 28

Ett snitt där påverkar inte alveolaris inferior som går in i foramen mandibulae = Ej ngn känselstörning.

Front 29

Vilka intraoperativa komplikationer kan man stöta på vid ortognatkirurgi?

Back 29

X Blödning

- Räknas som komplikation när det är så pass att man måste substituera patienten. Ej särskilt vanligt.

X Nervskada

- Vanligare i uk

X Mjukvävnadsskada

X Hårdvävnadsskada

- Obland sker en oväntad sprickbildning i benet. Då krävs fler titanplattor.

X Tandskada

Front 30

Vilka postoperativa komplikationer kan man stöta på vid ortognatkirurgi?

Back 30

X Svullnad

- Om den är okontrollerad och tex påverkar andningen

X Blödning

X Bristande läkning i osteotomisnitten

- 1/1000 maxillor växer ej ihop. Istället är det fibrös läkning mellan benbitarna och maxillan blir rörlig

X Blottat osteosyntesmaterial

- Tex titanplattorna. Dessa tas bara bort om det innebär problem eller stör patienten.

X Gomfistel

- Har ej ont men vid dryckintag kommer det upp i näsan. Låt bli att skölja och peta i det med tex tungan så läker det oftast av sig själv

X Infektion

- Ej så vanligt men om det uppstår så är det oftast lokalt i anslutning till plattorna. Behandlas med korttidsantibiotika

X Recidiv

Front 31

Stabilitet för olika ingrepp. Från högst stabilitet till lägst:

Back 31

Maxillan uppåt

Mandibeln framåt

Maxilla framåt

Maxilla uppåt + Mandibeln framåt

Maxilla framåt + mandibeln bakåt

Mandibeln bakåt

Maxilla nedåt

Maxilla vidare

Front 32

När i embryogenesen uppkommer läpp-,käk och gomspalt?

Back 32

X Missbildning i läppen eller främre delen av maxillan = Vecka 6

X Missbildning i hårda eller mjuka gomma = Mellan vecka 8-12

Orala spalter är en del av mer än 300 syndrom. Spalter är den vanligaste kraniofaciala defekten vid födseln. Har en komplex etiologi.

Front 33

Vad orsakar spaltutveckling?

Back 33

Forskare tror att de flesta fall av läpp-och gomspalt orsakas av ett samspel mellan genetiska och miljömässiga faktorer. I många barn, är en bestämd orsak inte upptäckt.

Front 34

Vilka är riskfaktorerna?

Back 34

X Släkthistoria

- Föräldrar med en familjehistoria av läpp-eller gomspalt löper större risk att få ett barn med en kluven. En femtedel av alla barn som föddes med det hade familjehistoria som inkluderade spalt.

X Miljöfaktorer

- Virusorsakad influensa

- Tobaksrökning

- Alkoholförtäring i första trimesten

- Bristande konsumtion av folsyra

Front 35

Vilken är prevalensen? (Hur många det finns)

Back 35

Ca. 1,7 barn föds med spalt på 1000 födda barn. Finns etniska och geografiska skillnader.

Front 36

Vad är incidensen?

Back 36

20-25 nya spaltpatienter/år i norra Sverige. En del beror på adoption och invandring.

Front 37

Vilka svårigheter kan ett barn med spalt få? (beroende på typ och omfattning)

Back 37

X Svårighet att suga bröstmjölk

X Bröstmjölk kan komma ut genom näsan

X Öroninfektioner och hörselskador

- Bebisar med gomspalt är särskilt mottagliga för infektioner i mellanörat.

- Upprepade öroninflammationer ökar risken för hörselskador.

X Tandproblem

X Talsvårigheter.

- Eftersom gommen är används för att bilda ljud, kan utvecklingen av normalt tal påverkas av en gomspalt.

X Sociala, emotionella och beteendemässiga problem på grund av skillnader i utseende och den stress av medicinsk intensivvård.

Front 38

Varför bör man lägga stor vikt vid spalter i de alveolära områdena?

Back 38

Dessa spalter påverkar bett, ocklusion och käkrelationerna. Tandutveckling störs.

50% av alla med spalt saknar en tand - oftast en 2:a.

Ofta missbildade tänder .

Front 39

Vad är vanligast när det handlar om alveolära spalter?

Back 39

Spalter är vanligast bland pojkar och ensidigt på den vänstra sidan.

Front 40

Vilka är indikationerna för en bentransplantat?

Back 40

X Skapa möjlighet för caniner och laterala incisiver att eruptera på sin normala position i tandbågen.

X Möjliggöra ortodontisk behandling

X Sluta fistlar

X Stabilisera segment

Front 41

Vad kan behövas göra innan operation?

Back 41

De flesta kräver en tandregleringsfas innan op för att få lite mer plats. Vanligt är transversell expansion då man utvidgar maxillan.

Front 42

Hur brukar man tillföra stabilitet till maxillan just efter bentransplantat?

Back 42

Man brukar ha en gomplatta i ngn plast som splint.

Front 43

Hur långt efter bentransplantatet kan man påbörja ortodontisk behandling?

Back 43

>6 månader efter.

Front 44

Hur klassificerar man läkningen efter ett bentransplantat?

Back 44

Klass I: Normal benhöjd där spalten varit

Klass II: Åtminstine 3/4 av normal benhöjd

Klass III: Mindre än 3/4 av benhöjden.

Misslyckande: Ingen kontinuerlig benhöjd i spalten.

Klass I och II anses oftast vara lyckade.

Front 45

Vilken lyckandefrekvens var det enligt en studie (som Mats vart med på) på bentransplantatet?

Back 45

Transplantationen gjorde på patienterna då de hade en medelålder på 9 år. När det var 16 år hade 92% av dem antingen klass I eller II på benhöjden.

Front 46

Vilka faktorer nämns som viktiga för resultaten av bentransplantation?

Back 46

X Ålder

- Ökande ålder är en försvårande faktor för lyckade resultat.

X Eruption av caniner

- Är bättre när de ej har erupterat eftersom benet blir hårdare och mindre vaskulariserat efter eruption och då adapteras inte bentransplantatet lika väl till ytan.

Front 47

Vart tar man oftast transplantatet från?

Back 47

X Höftben

X Tibia (ben på underbenet)

X Ramus/haka/skallen

X Malt ben

Front 48

Vilka lösningar finns det på hypodontia för dessa patienter?

Back 48

50% av alla med spalt saknar en tand - oftast en 2:a. (Ofta missbildade tänder)

X Ortodontisk förslutning av tandlucka

X Bro

X Implantat

Front 49

Hur länge bör man vänta med implantat efter bentransplantation?

Back 49

Om man gör transplantationen kring 11-12 bör man vänta till kanske tidigast 17 år. Implantat är det första alternativet för att fylla ut tandluckor vid GLK. (gom-läpp-käkspalt)

Front 50

Vilka faktorer tittar man på då man utvärderar resultatet av en maxillär distraktion hos spaltpatienter?

Back 50

X Velopharyngeal funktion

- Är det god separation mellan mun och näsa?

X Talet

- Enligt Mats studier förändras inte talet nämnvärt efter en operation. Har man normalt tal innan har man även det efter. Har man dåligt tal har man ofta det också efteråt.

X Ses en möjlighet att talet kommer förändras?

X Maxillär skeletal stabilitet

Front 51

Vad ät slutsatserna om maxilladistraktion hos spaltpatienter?

Back 51

X Maxillär distraktion med sagitall breddning av maxillan ger god skeletal stabilitet hos spaltpatienter.

X Talutvärdering visar en risk för en postoperativ försämring av talet. (Men enligt studier inte särskilt stor risk då?)