Material - Dentala Vaxer, Gips, Inbäddn.massor

Front 1

Vilka vaxsorter brukar man använda till vaxmodeller

Back 1

X Gjutvax för inlägg och kronor etc.
- Typ I = Görs direkt i patienten
- Typ II = Görs på en modell

X Resin
- Är en monomerblandning

X Gjutvax för tex tunna sektioner särskilt på partiella proteser

X Modellvax för helproteser
- Typ I = Mjukt
- Typ II = Hårt
- Typ III = Mkt hårt

Front 2

Det finns andra vaxer som också används inom odontologin. Vilka och vilka egenskaper har de?

Back 2

X Boxningsvax
- Tex vid inboxning av ett intryck

X Klibbvax
- Sammanfogar temporärt

X Fixeringsvax
- Sammanfogar

X Underskärsvax¨
- Blockerar underskär

X Fasadvax
- Skulptera och simulera fasad

X Övrig
- För allmän användning på labbet

Front 3

Varifrån uppkommer naturliga och syntetiska vaxer?

Back 3

Basmaterialen kommer från mineraler, insekter och växter. En naturlig variation i materialet förekommer i de naturliga vaxerna.

I de syntetiska vaxerna är däremot sammansättningen enhetlig.

Dentala vaxer består av olika komponenter i olika proportioner. Detta ger dem olika egenskaper.

Front 4

Vilka egenskaper ger:

X Paraffin
X Ceresin
X Bivax
X Carnaubavax
X Candellilavax
X Hartser

Back 4

X Paraffin --> Sprött

X Ceresin --> Mindre sprött än paraffin

X Bivax --> Gör paraffinet mindre sprött vid rumstemp. och reducerar krypning hos vaxet vid höga temp.

X Carnaubavax --> Hård, blank och luktar gott

X Candellilavax --> Samma som ovan

X Hartser --> Ökar vaxets adhesivitet (klibbighet)

Front 5

Hur är vaxernas termiska expansion och krympning?

Back 5

De har störst expansion/krympning av alla dentala material.

Värmeutvidgningskoefficienten är den ändring i längd, per längdenhet, som fås då temperaturen ökar med 1 grad.

Front 6

Hur stor är längdutvidgningskoefficienten för vax i jämförelse med andra dentala material?

Back 6

X * 10^-6 / grader celsius

X är för:

Vax = 260 - 370

Arylat = 76

Guldlegering = 14

Emalj = 11

Dentin = 8

Front 7

Vilka egenskaper har vaxer i allmänhet och vad har det för påverkan på bearbetningen av vaxer?

Back 7

X De är viskoelastiska
- Deformeras av små konstanta krafter, sk. krypning
- Deformationen går helt eller delvis tillbaka efter att kraften avlägsnats

X Har låg värmeledningsförmåga

X Har hög värmekapacitivitet dvs. Förmåga att samla på sig värme

Med dessa egenskaper är det viktigt att vaxer hålls jämnvarma och bearbetas i rätt temperatur.

Dessutom ska inbäddningen ske omedelbart innan inre spänningar frigörs

Front 8

Vilka 5 dentala gips använder man sig av?

Back 8

X Typ I - Avtrycksgips
- Används till kbf-broar (käkbensförankrade) och till lödavtryck

X Typ II - Vitgips

X Typ III - Hårdgips

X Typ IV - Extra hårt gips

X Typ V - Extra hårt gips med hög expansion.

Typ III-V faller alla in under kategorin hårdgips.

Front 9

Hur får man fram de olika gipserna?

Back 9

Genom att behandla den kristallina mineralen CaSO4 + 2 H2O på lite olika sätt erhålls partiklar med lite olika egenskaper.

Front 10

Hur får man specifikt fram typ II - vitgips?

Back 10

Då torkas mineralen. Resultatet blir stora, oregelbundna, porösa partiklar med dåliga packningsegenskaper.

Front 11

Hur får man fram typ III - hårdgips?

Back 11

Man värmer upp mineralen under tryck. Det ger mindre regelbundna, kompakta partiklar som kan slipas för att ge bättre packningsegenskaper.

Front 12

Hur får man typ IV - extra hårt gips?

Back 12

Då sker uppvärmningen av mineralen under tryck samt att man tillsatt organiska syror eller salter. Kan även upphettas i kalcium- eller magnesiumkloridlösning. Det ger kompakta partiklar med bästa packningsegenskaperna.

Mäts samma mängd gips upp i mätglas kommer höjden uppnå olika nivåer just pga de olika packningsegenskaperna.

Front 13

Hur är reaktionen då gipspulver blandas med vatten?

Back 13

CaSO4 X 1/2 H2O + 3/2 H2O ---> CaSO4 + 2 H2O + värme som frigörs

Front 14

Vad säger ett V/P-tal och hur stort är det för de olika gipstyperna?

Back 14

Det säger hur mkt vatten som behövs till pulvret.

X Typ I - avtrycksgips
- V/P= 0,5 - 0,75 (50-75 ml vatten till 100g pulver)

X Typ II - vitgips
- 0,45- 0,50 (45-50 ml vatten till 100 gram pulver)

X Typ III - Hårdgips
- 0,28 - 0,30

X Typ IV - Extra hårt gips (modellgips)
- 0,22 - 0,24

Front 15

Varför är det bra med ett lågt vatteninnehåll?

Back 15

- Kompressionsstyrkan ökar

- Porositetsmängden minskar

Front 16

Hur kan man styra stelningsexpansionen?

Back 16

Stelningsexp. ÖKAR med kalciumacetet och MINSKAR med kaliumsulfat (K2SO4)

Front 17

Hur ser stelningsexpansionen ut för de olika gipstyperna i procent efter 2h?

Back 17

Typ I = 0,00 - 0,15%

Typ II = 0,00 - 0,30 %

Typ III = 0,00 - 0,10 %

Typ IV = 0,10 - 0,30%

Så mest expansion under kort tid i den med minst vatten vilket innebär att det även stelnar snabbast eftersom rörelsen i gipset snabbast är överstökat. Oreagerat vatten avdunstar sedan med tiden.

Front 18

Vad är skillnad mellan stelnadsexpansion och hydroskopisk expansion?

Back 18

X Stelningexp.
- Kristallerna ger en tillväxt som begränsas av vattnets ytspänning

X Hydroskopisk exp.
- Kristallerna ger en tillväxt som INTE begränsas av vattnets ytspänning

Front 19

Vilka faktorer förkortar stelningstiden för gips?

Back 19

X < 5% natriumklorid

X Lång blandningstid

X Intensiv blandning

X Kaliumsulfat (vilket ju även minskar stelningsexpansion)

X < 3,4% natriumsulfat

Front 20

Vilka faktorer förlänger stelningstiden?

Back 20

X Högt V/P-tal

X > 20% natriumklorid

X > 12% natriumsulfat

X Borax (Färglös mineral som ofta förekommer i rengöringsmedel)

Front 21

Vilka 3 sorters inbäddningsmassor finns det?

Back 21

X Gipsbundna

X Fosfatbundna

X Silikatbundna

Front 22

Vad är gemensamt för innehållet i de olika massorna?

Back 22

Alla innehåller de SiO2-partiklar och bindemedel.

Front 23

Hur ser installationen ut när man skapar en gjutform och hur går det till?

Back 23

Man har en gjutring fäst på en gjutkon.
Innanför gjutringen finns ett foder.

I denna installation häller man sedan ned inbäddningsmassa. När inbäddningsmassan nästan gått från en smältfas till en fast fas avlägsnas gjutkonen.

Inbäddningsmassan måste då ha förmågan att expandera (ut mot gjutringen) för att kompensera för götets krympning. Inbäddningsmassan har nu blivit en gjutform.

Front 24

Vad menar man med likvidus och solidus när man pratar om fasomvandlingar?

Back 24

Likvidus:
Vid den temperaturen som smältan börjar stelna

Solidus:
Den temp då inbäddningsmassan helt har stelnat

Front 25

Vad innehåller de gipsbundna inbäddningsmassorna?

Back 25

X 80 % SiO2
- Kiseldioxid förekommer bla som kvarts. Kvarts kan vid höga temperaturer övergå till att bli kristobalit
- Kiseldioxidstrukturen har EN KISELATOM i mitten och FYRA SYREATOMER runt sig. Varje syreatom
delas mellan två kiselatomer.
- Har det istället en tridymit struktur med en kisel och TRE syreatomer har det andra egenskaper tex lägre termisk expansion.

X 20% gips

X Reducerande ämnen
- Begränsar oxidbildning i götet

X Modifierande ämnen (tex natriumklorid, borsyra)
- Motverkar krympning av hårdgips vid upphettning

Front 26

Hur löser de gipsbundna inbäddningsmassorna expansionen den måste göra?

Back 26

Kiseldioxid i form av kvarts eller kristobalit är ett eldfast material som expanderar mha termisk expansion.

Hårdgips expanderar vid stelning då det blandats med vatten genom antingen stelningsexpansion eller hydroskopisk expansion.

Front 27

Vad innehåller de fosfatbundna inbäddningsmassorna?

Back 27

I pulvret:
X SiO2- glas
X Kristobalit
X Metalloxider
X Ammoniumdihydrogenfosfat

Vätskan:
X En vattenlösning med SiO2 och kalcinerad MgO

Front 28

Hur ser stelningsreaktionen ut för de fosfatbundna?

Back 28

Ammoniumdiydrogenfosfat reagerar med MgO i närvaro av vatten ---> Fosfatmatris.

I fosfatmatrisen kommer kvarts och kristobalitpartiklar ligga utspridda.

Front 29

Hur styrs expansionen i fosfatbundna massor?

Back 29

Det sker mha utspädning av vätskan (vattenlösningen med SiO2 och kalcinerad MgO). Mer vatten i vätskan --> mindre expansion.

Front 30

Vilka egenskaper har de fosfatbundna inbäddningsmassorna?

Back 30

X Fin yta

X Hög styrka

X Kompakt material som fångar in gaser
- Innehåller grafit som absorberar och oxideras

X Vid temp. över 1375 grader sker nedbrytning av inbäddn.massan vilket ger en rå yta på götet

X Luftens fuktighet påverkar pulvret i lösvikt

Front 31

Hur är den termiska expansionen beroende på vilken form av kiseldioxid man har?

Back 31

Kristobalit - Har störst expansion vid uppvärmning

Kvarts - Näst störst

Tridymit - Näst minst

Amorf kvarts - Minst expansion.

Kvarts struktur har tex vid temperaturer under 575 grader ett lite päronformat utseende. Överstiger man 575 grader blir strukturen större och mer formad som en hexagon.

Front 32

Lista över hur de olika inbäddningsmassornas expansion. Vilken sorts expansion och hur stor andel av expansionen den utgör.

Back 32

X Gipsbundet
- 0,5% normal stelningskrympning
- 1,2 - 2,2% hygroskopisk steln.krympning
- 1-2% termisk krympning

X Fosfatbundet
- 0,3-1,2% normal steln.krympn.
- 1-1,3% termisk krympn.

X Silikatbundet
- krymper vid stelning med 0,3-0,4%
- 1,7- 2,1% termisk expansion

Front 33

Vilka temperaturer är högsta utbränningstemp för de olika massorna?

Back 33

X Gipsbundet
- 700 grader
- Maximal gjuttemp. på 1200 grader

X Fosfatbundet
- 1000 grader
- Maximal gjuttemp. på 1375 grader

X Silikatbundet
- 1180 grader

Front 34

Vilken sort av inbäddningsmassa ska man använda när?

Back 34

För att utreda vilken inbäddningsmassa man ska ha till gjutformen tittar man på de material man ska gjuta. Man tittar efter hur mkt materialen kommer att krympa. Sen går säkert vissa material ihop bättre med vissa massor.

X Nickel-krom och Kobolt-krom krymper med ca 1,2-2,4 %. Då kan man med fördel använda silikatbunden eller fosfatbunden inbäddningsmassa.

X Silver-palladium, ädla Mk-legeringar och titan krymper med ca 1,3-1,6% och då fungerar fosfatbundet bra

X Hög- och lågädla legeringar krymper också med 1,3-1,6% och då kan man ha fosfatbundet eller gipsbundet.

Som synes går fostfatbunden inbäddningsmassa att ha till samtliga.