Ips Kap 15 - Värmebehandling

Front 1

Motiv för värmebehandling (5 st)

Back 1

1. Göra arbetsmaterialet mjukare än sitt grundtillstånd

2. Eliminera eller reducera inbyggda restspänningar i arbetsmaterialet

3. Återskapa materialegenskaperna som finns i grundtillståndet

4. Förbättra materialets egenskaper i förhållande till grundtillståndet genom förändrad struktur som leder till bl a ökad hårdhet

5. Modifiera materialets sammansättning genom diffusion av primärt C och N och på så sätt möjliggöra en ythärdning av materialet

Front 2

Avspänningsglödgning

Back 2

Syftar till att reducera eller helt eliminera inre spänningar i arbetsmaterialet. Spänningar uppkommer primärt i grova gods som svalnat hastigt vid exempelvis värmebehandling eller bearbetning. Om ett material svalnar hastigt är det vanligt att det uppkommer tryckspänningar i dess yta och dragspänningar i dess inre. Görs i några timmar i 500-650 grader.

Front 3

Rekristallationsglödgning

Back 3

Tillämpas då man vill återställa hårdheten och strukturen i ett kallbearbetat material om deformationshårdnat.

Front 4

Mjukglödgning

Back 4

Påverkar primärt karbidformen i ett stål. Här påverkas stålets struktur och man erhåller sfärisk atomstruktur i stället för lamellär struktur. Denna behandling ger ett mjukare men segare stål, vilket innebär att materialet inte blir lika sprött och klarar kyla och slag bättre.

Front 5

Härdning (process)

Back 5

Godset upphettas först till den s.k. härdningstemperaturen. Denna är för stål beroende på den mängd kol och eventuella legeringsmetaller som ingår. Stålet hålls vid härdningstemperaturen under en viss tid, den s. k. hålltiden, varefter det hastigt avkyls i vatten, olja eller saltlösning. Då uppstår en ny strukturform godsets yta,martensit, medan man 2 – 5 mm innanför denna får martensiten blandad med annan, långsammare avkyld, mjukare struktur.

Front 6

Begränsningar av materialets härdbarhet

Back 6

Det som styr kylhastigheten i ett arbetsstycke och därmed vad som begränsar härdbarhet är:
-. Arbetsmaterialets termiska konduktivitet (värmeledningsförmåga)
2. Arbetsstyckets geometri, primärt avseende volym- /ytförhållande.
3. Värmeövergångstalet mellan arbetsstycket och kylmediet som består av: ångbildningsvärme hos kylmediet, vätning mellan arbetsmaterial och kylmedia, kylförfarandet avseende
omsättning av gränsskiktet mellan arbetsmaterial och kylmedia.

Front 7

Sätthärdning

Back 7

Sätthärdning är en termokemisk ythärdningsmetod. Ett stål med låg kolhalt, oftast under 0,20 % C, kolas upp i ytan till ca 0,7-0,9 % C. Vid den efterföljande härdningen erhålles en hög ythårdhet och en seg kärnstruktur. Den höga ythårdheten ger ett högt slitagemotstånd.

Front 8

Nitrerhärdning

Back 8

Sker i strömmande ammoniak vid 500-550 grader.Ger höga hårdheter hos vissa legerade stål

Front 9

Uppvärmningsmetoder

Back 9

1. Elektriska ugnar

2. LD-ugn

3. Kupolugn

4. Ugnar för flytande eller gasformigt bränsle

5. Uppvärmning med laser

6. Induktionsuppvärmning

7. Strålningsugn

8. Oxy-fuel-brännare