Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
22 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Produktkalkyleringens vad och varför |
Kalkyleringen handlar om att ta fram information för att organisationen ska kunna fatta genomtänkta beslut. En produktkalkyl behandlar beslut på kort sikt och försöker visa exempel för nästföljande år eller vilka priser som ska sättas på de varor eller tjänster som erbjuds. |
|
|
Kalkylens olika kostandstyper 6 typer |
Rörliga och fasta kostnader Sär och samkostnader Direkta och indirekta kostnader Förlorade kostnader Alternativ kostnader Sociala och miljömässiga kostnader |
|
|
Sär och samkostnader |
En särkostnad är en kostnad som tillkommer som en konsekvens av ett visst beslut och som bortfaller om beslut inte fattas. Tex designkostnader, investeringar i maskiner samt marknadsföringskostnader. En samkostnad är en kostnad som är helt oberoende av beslutet i fråga. Tex kontorsmaterial, licenser eller löner som betalas ut oavsett om den nya varan introduceras eller inte. |
|
|
Förlorade kostnader |
Ej återvinningsbara kostnader. En kostnad som redan inträffat eller som kommer inträffa men som inte är påverkbar. |
|
|
Direkta och indirekta kostnader |
En förenkling av sär och samkostnader. En direkt kostnad är en kostnad som går att allokera direkt till ett visst kalkylobjekt, vanligen en enskild vara eller tjänst. En indirekt kostnad går inte att allokera till kalkylobjektet men möjligtvis till en viss avdelning eller marknad. Tex maskinunderhåll och tv-reklam. |
|
|
Alternativkostnader. Hur mäts de? |
Den ersättning som organisationen skulle få för det alternativ som valdes bort kallas för alternativkostnader och poängterar att även om det valda alternativet är ekonomiskt fördelaktigt så kanske det inte innebär den mest fördelaktiga användningen av en begränsad resurs. Operationell vinst/förlust= särintäkter- särkostnader - alternativa kostnader |
|
|
Sociala och miljömässiga kostnader |
Sociala och miljömässiga kostnader behöver inkluderas i kalkylerna för att ekonomisk lönsamhet inte ska bli på bekostnad av miljön och människorna. Handlar om att förstå värdet av miljöpåverkan med hjälp av pengar. |
|
|
Resultatplanering |
Är en del av produktkalkyleringen som primärt utgår ifrån diskussionerna kring rörliga och fasta kostnader, men även intäkter och försöker sedan beräkna hur organisationens resultat utvecklas vid olika volymer och strategier för kostnadsstruktur. |
|
|
Resultatplanering innefattar kritisk volym, kritisk omsättning och säkerhetsmarginaler. Beskriv och visa hur man räknar dessa. |
Kritisk volym och kritisk omsättning visar vid vilken volym eller omsättning organisationen kommer göra nollresultat. Kritisk volym räknas: 0= (pris per enhet x volym) - (rörlig kostnad per enhet x volym) - totala fasta kostnader Det går sedan att förkorta och justera så den kritiska punkten står ensam i ett led genom: Kritisk volym= totala fasta kostnader/ pris per enhet - rörlig kostnad per enhet Kritisk omsättning = kritisk volym x pris per enhet |
|
|
Självkostnadskalkylering vad och varför |
Är den andra typen av produktkalkylering som behandlar enskilda varor eller tjänster och deras kostnadsstrukturer. Organisationens samtliga kostnader ska beaktas och en fullständig kostnadsfördelning sker. Den självkostnad som beräknas är den totala kostnad som en vara eller tjänst ådrar sig under sin livscykel i och utanför organisationen. Används ofta i samband med prissättning. |
|
|
Två övergripande typer av självkostnadskalkylering |
Periodkalkylering och påläggskalkylering |
|
|
Periodkalkyl |
Beräknar självkostnaden utifrån total kostnad och volym för viss tidsperiod. Används framförallt då enstaka eller likartade varor eller tjänster produceras. Innefattar divisionskalkyl, normalkalkyl och ekvivalentkalkyl. |
|
|
Påläggskalkylen |
Beräknar självkostnaden per enskild enhet oberoende av tidsperiod. Används när resursanvändningen skiljer sig åt vilket gör den mer avancerad än periodkalkylen. Innefattar kalkyltrappan. |
|
|
Divisionskalkylering |
Används i situationer då produktionsvolym och varan eller tjänstens innehåll är likartade mellan perioder. Samtliga kostnader för en given period summeras och relateras till periodens produktionsvolym. Självkostnad per enhet = totala kostnader för perioden/ total produktionsvolym för perioden Alternativt Självkostnad per enhet= direkt kostnad per enhet + totala indirekta kostnader för perioden/ total produktionsvolym för perioden |
|
|
Normalkalkylering |
Används när produktionsvolymen varierar över tid. Den fördelar de fasta kostnaderna till en normal volym enligt: Självkostnad per enhet = rörlig kostnad/ verklig volym + fast kostnad/ normal volym |
|
|
Traditionell påläggskalkylering, beskriv de två stegen som görs. |
Utgår ifrån tvåstegsfördelning, där omkostnaderna först fördelas ut på olika kostnadsområden, tex tillverkningsomkostnader, materialomkostnader eller administrationsomkostnader, för att nästa steg delas ut på enskilda kalkylobjekt. De direkta omkostnaderna läggs direkt på kalkylobjektet, medan de indirekta kostnaderna fördelas på kalkylobjektet med hjälp av en eller flera fördelningsnycklar. Steg 1: pålägssats =total omkostnad/ total mängd i fördelningsnyckeln Steg 2: pålägg per kalkylobjekt = fördelningsnyckel per kalkylobjekt x påläggssats |
|
|
Beskriv kalkyltrappan för en varuproducerande organisation |
De fem understa kostnadstyperna i kalkyltrappan kan beskrivas: - Direkt materialkostnader, är kostnader för det material som används för att åstadkomma det enskilda kalkylobjektet. Tex trä, metall, plast. - materialomkostnader är indirekta kostnader kopplade till det använda materialet. Tex kostnader för inköp av material, lagerhållning och kassationer. - direkta lönekostnader är kostnader för de medarbetare som utför arbetsmoment för ett specifikt kalkylobjekt. Tex lön, semesterlön, sociala avgifter. - tillverkningsomkostnader är indirekta kostnader för att kunna driva verksamheten. Tex lokalkostnader och driftkostnader, förbrukningsmaterial samt kapitalkostnader för maskiner. - speciella direkta kostnader är andra kostnader utöver de tidigare som kan hänföras till framtagandet av ett enskilt kalkylobjekt. Tex kostnader för speciell maskin, konsulter, eller resor vid kundbesök. Dessa fem summeras och kallas för tillverkningsomkostnader, från råmaterial till färdig vara i lager. Sedan finns - Administrationsomkostnader - försäljningsomkostnader, tex marknadsföring, lönekostnader samt kostnader för kundbesök, reklam. När dessa omkostnader inkluderas kan hela kalkylobjektets självkostnad beräknas. Skillnaden mellan försäljningspriset och självkostnaden är resultatet. |
|
|
Abc kalkylering |
Är en aktivitetsbaserad logik. Består av fördelningen av resurser ner till enskilda kostnadsbärare via aktiviteter. Man tar processerna och bryter ner dessa till delprocesser som sedan bryts ned till aktiviteter. Kan mäta aktivitetskapaciteten genom. Tillgänglig aktivitetskapacitet = utnyttjad aktivitetskapacitet + outnyttjad aktivitetskapacitet. |
|
|
Bidragskalkylering Två centrala begrepp är täckningsbidrag och täckningsgrad. Hur mäts dessa? |
Är en ofullständig kostnadfördelning. Endast särkostnaderna beaktas i bidragskalkylen. Tb är ett nyckeltal för hur mycket varje kalkylobjekt bidrar till att täcka organisationens samkostnader. Täckningsgraden är ett relativt nyckeltal som uttrycker täckningsbidraget som en procent av särintäkten. Täckningsbidrag = särintäkt- särkostnad Täckningsgrad = täckningsbidrag/ särintäkt |
|
|
Samkostnaderna utgör relationen mellan täckningsbidraget och organisationens resultat. Hur? |
Särintäkter - särkostnader = täckningsbidraget - samkostnader =resultat |
|
|
Bidragskalkylering i relation till kritisk omsättning och volym |
Samkostnader = täckningsbidrag per enhet x kritisk volym Skrivs om: Kritisk volym= Samkostnader/ täckningbidrag per enhet Kritisk omsättning = samkostnader/ täckningsgrad |
|
|
Olika nivåer av täckningsbidrag och täckningsgrad (modellen med väskorna) - stegkalkyler |
4 varor i tjänstenivån beräknas: Särintäkt för tjänst 1 - särkostnad för tjänst 1 = TB1 osv för alla. 2 tjänstetypsnivån TB1+TB1 - särkostnad för tjänstetypen =TB2 3 avdelningsnivå TB2 + TB2 - särkostnad för avdelning = TB3 Lika mer täckningsgraden. Ska ge en större förståelse för hur och var samkostnaderna uppstår. Kan lokalisera var i verksamheten täckningsbidragen uppstår och samtidigt försöka kartlägga hur samkostnaderna tillförs verksamheten. |
