Dietist/kost

Front 1

Vad menas med enkla råd

Back 1

Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer.

•Ingen särskild uppföljning.

• Tar max 5 minuter. • Kan kompletteras med skriftlig info

Front 2

Vad menas med rådgivande samtal

Back 2

• Dialog mellan personal och patient, anpassad till personens ålder, hälsa och risknivå.

• Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel, skriftlig information och särskild uppföljning.

• Oftast 10-15 minuter

Front 3

Vad menas med kvalificerat rådgivande samtal

Back 3

• Såsom rådgivande samtal men oftast längre, ca 30-60 minuter.

• Kan inkludera motiverande strategier.

• Strukturerat, teoribaserat samtal som genomförs av särskilt utbildad personal

Front 4

Hur påverkar hälsosam mat människan

Back 4

Hälsosamma matvanor kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer – sjukdomar som alla är kopplade till matvanor och livsstil.

Front 5

Hur stor del av kranskärlssjukdomarna och stroke påverkas av ohälsosamma levnadsvanor

Back 5

Ohälsosamma levnadsvanor orsakar 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke (WHO).

Front 6

Hur stor del av hjärtsjukdomarna förebyggs av hälsosamma matvanor

Back 6

Hälsosamma matvanor beräknas förebygga 30-50 % av all hjärtkärlsjukdom.

Front 7

Kan cancer förebyggas med hälsosamma levnadsvanor?

Back 7

30 procent av all cancer kan förebyggas huvudsakligen genom hälsosamma levnadsvanor (WHO)

Front 8

Hur kan hälsosam livstil påverka diabetes?

Back 8

Hälsosamma matvanor, regelbunden fysisk aktivitet, normal kroppsvikt, och rökfrihet kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2- diabetes.

Front 9

Lever man längre med hälsosamma levnadsvanor?

Back 9

Personer med hälsosamma levnadsvanor lever i genomsnitt 14 år längre än de som har ohälsosamma levnadsvanor.

Front 10

Vilka rättigheter har patienterna enligt lagen när det gäller sjukdomsförebyggande arbete?

Back 10

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som vänder sig till hälso- och sjukvården

•när det är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdomar eller skada. Regeringen framhåller i propositionen

•hälso- och sjukvården i större utsträckning bör integrera ett sjukdomsförebyggande perspektiv i det löpande arbetet.

Front 11

Vad är SNR kost

Back 11

Grund-kost mat-portioner

Front 12

Vad är A kost

Back 12

Grundkost vid äldre-boende

Front 13

När används E kost

Back 13

Efter ordination av sjuksköterska

Front 14

Vad är skillnad på de A kost, E kost och SNRI

Back 14

SNR

E% protein 10-15

E% fett 30

E% kolhydr. 55-60

Fibrer enl SNR

Vitaminer enl SNR

Mineraler enl SNR

A-kost

E% protein 15-20

E% fett 35-40

E% kolhydrater 43-50

Fibrer lägre

Vitaminer enligt snr

Mineraler enligt snr

E-kost

E% protein 15-25

E% fett 40-50

E% kolhydrater 24-45

Fibrer lägre

vitaminer enligt snr

mineraler enligt snr

Front 15

Ge ex på specialkost

Back 15

Dialyskost

Proteinreducerad kost

Fettreducerad kost

Glutenfri kost

Laktosreducerad kost

Mjölkproteinfri kost

Önskekost

Front 16

Ge ex på anpassad konsistens

Back 16

Helkost

Timbalkost/suffle kost

Gelekost

Lätttuggat/hackad

Flytande eller tjockflytande kost

Front 17

Hur skapas näringsrekommendationer?

Back 17

• Nordisk expertgrupp går igenom vetenskaplig litteratur och tar fram förslag till Nordiska närings- rekommendationer (NNR).

Front 18

Vad används NNR till?

Back 18

Näringsrekommendationer är inte samma sak som kostråd utan används för att utforma kostråd.

Riktlinjer för att planera kost för grupper av människor

Underlag för nyckelhålsmärkningen.

Ett verktyg för att utvärdera olika gruppers intag av näringsämnen

Underlag för livsmedels och näringspolitik

Front 19

Vad bör man äta mer av?

Back 19

Grönsaker

Baljväxter

Frukt och bär

Fisk och skaldjur

Nötter och frön

Front 20

Vilket mjöl bör vi äta?

Back 20

Vi bör byta ut vitt och siktat mjöl mot fullkorn

Front 21

Vilka fetter bör vi äta?

Back 21

Vi bör byta ut smör och smörbaserade produkter mot vegetabiliska oljor och oljebaserade matfettet

Front 22

Hur bör vi förhålla oss till mejeriprodukter

Back 22

vi bör byta ut feta mejeriprodukter mot magra

Front 23

Vad är kostråd?

Back 23

Hur man äter för att få rätt mängd av de olika näringsämnena

• Generella råd för friska personer som syftar till sunda, hälsosamma matvanor under hela livet.

• Kostråden ska vara lätta att förstå och använda.

• Kostråden är inte bantningsråd.

Front 24

vilka har bäst matvanor kvinnor eller män?

Back 24

kvinnor

Front 25

Vilka har sämst matvanor?

Back 25

Unga kvinnor och män 18-30 år

Front 26

Vilka är Rekommendationerna frukt och grönsaker

Back 26

Barn .-3 år varje dag, gärna vid varje måltid

Barn 4-10 år 400 g frukt & grönsaker/dag

Barn >10 år 500 g frukt & grönsaker/dag

Vuxna 500 g frukt & grönsaker/dag

Front 27

Varför bör vi äta fisk?

Back 27

Omega 3, D-vitamin, jod och selen.

3 portioner per vecka, varav en gång fet fisk.

All fisk är nyckelhålsmärkt, även fet fisk (makrill, lax, sill, strömming).

SLV rekommenderar hellre fisk än kosttillskott!

Front 28

World Cancer Reseach Fund viktigaste råd för att undvika cancer.

Back 28

Att begränsa konsumtionen av energitäta livsmedel som innehåller mycket socker och fett och lite fibrer samt undvika söta drycker

Front 29

Vilka livsmedel ökar risken för hjärtkärlsjukdomar?

Back 29

Fett från mjölk, smör, ost och kött = mättade fettsyror

Front 30

Vad gör det mättade fettet i vår kropp?

Back 30

Det höjer LDL kolesterolet och bidar till fettavlagringar i och omkring våra inälvor och blodkärl

Front 31

Vad gör transfettet i vår kropp?

Back 31

höjer LDL kolesterolet och säker HDL kolesterolet ( det goda)

Front 32

Var finns transfetter i vårt livsmedel?

Back 32

feta mjölkprodukter

oliv och rapsolja

småkakor

chips

Front 33

Hur påverkar för mycket salt vår kropp?

Back 33

högt BT

ökar risken för hjärt kärlsjukdomar

Front 34

Vad påverkar det val vi gör av mat på?

Back 34

vilket utbud det finns

Priset

Front 35

Hur påverkar frukostvanorna hälsan?

Back 35

bristfälliga frukostvanor medför hälsorisker

Front 36

Vad beror övervikt och fetma på?

Back 36

En samverkan mellan

ärftliga faktorer

miljöfaktorer som fysisk inaktivitet, för högt energiintag,

vissa typer av födoämnen

olika stressfaktorer

Front 37

Nämn några följder av övervikt

Back 37

Riskökning för flertalet sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, diabetes typ 2, stroke, hypertoni

sömnapné

astma

Nedsatt fertilitet

ökad risk för gravidtetskomplikationer

Front 38

Om en gravid kvinna är överviktig vilka följder kan detta få?

Back 38

Graviditetsdiabetes

Hypertoni

ökad födelsevikt hos barnet--komplikationsrisk vid förlossingen

risk att senare insjukna i diabetes