Biologi 2 Delkurs 2

Front 1

Människans 4 (5) olika vävnader. Och deras funktion.

Back 1

Epitelvävnad - Skydd, utbyte.

Stödjevävnad - Stöd, lagring energi.

Muskelvävnad - Skelett -och hjärtmuskulatur. (muskler)

Nervvävnad - Hjärnan, ryggmärg. (nerver)

(Flytande vävnad - Blod, lymfa)

Front 2

Beskriv hur näring kan tas upp extracellulärt.

Back 2

Genom att ta in födan genom munhåla, bryta ned med enzymer och absorbera näring i cellerna i maghålans vägg. Rester spottas ut.

Front 3

Beskriv hur näring kan tas upp intracellulärt.

Back 3

Födan tas upp genom endocytos och bryts ned med enzymer och absorberas intracellulärt. Rester utsöndras genom exocytos.

Front 4

Matspjälkningskanalens upbyggnad hos däggdjur (människan)?

Back 4

Mun

Svalg

Magsäck

Tolvfingertarm

Tunntarm

Tjocktarm

Ändtarm

Front 5

Beskriv leverns funktion.

Back 5

Reglerer glukosnivå, aminosyror och fettsyror. Tillverkar galla (spjälkar fett). Omvandlar/inaktiverar giftiga substanser.

Front 6

Huvudgrupperna av näringsämnen och deras huvudsakliga funktion.

Back 6

Kolhydrater - viktigaste energikällan.

Proteiner - Bygger. Enzymer, antikroppar, struktur och transportproteiner.

Fetter - Hög energi men riskabelt. Cellmembran, hormoner, upptag av fettlösliga vitaminer (A, D, K)

Front 7

Essentiella näringsämnen.

Back 7

Fettsyror (Omega 3 och 6)

8 essentiella aminosyror.

Vitaminer, 12 essentiella.

Mineraler/spårämnen. Ex. järn, natrium.

Front 8

Exempel vitaminer. Effekt och var de finns.

Back 8

Vitamin C deltar vid bildning av kollagen. Finns i citrus och tomat.

Vitamin D deltar vid absorption av kalcium. Finns i ägg, mjölk och fiskleverolja.

Front 9

Gasutbyte hos olika organismer. (mindre organismer, insekter, fiskar, däggdjur)

Back 9

Mindre org - Gasutbyte i huden.

Insekt - Trakéer. Luftrör via trakeoler in i cell

Fisk - Ytliga blodkärl i gälar, diffusion.

Däggdjur - Lungor, diffusion i alveoler.

Front 10

Beskriv fiskgälens funktion och motströmsprincipen.

Back 10

Syrerikt vatten möter ytliga blodkärl i gälarna som tar upp syret genom diffusion. Motströmsprincipen ser till att det finns en så stor gradient som möjligt mellan syret i blodet och i vattnet.

Front 11

Andningsorganens uppbyggnad i människan.

Back 11

Mellangärdet dras samman och bukhålans volym ökar (luft kommer in). Cilier filtrerar partiklar. I alveolerna som är i kontakt med kapillärerna sker gasutbytet genom diffusion. Mellangärdet slappnar och luften pressas ut.

Front 12

Vanliga sjukdomar i luftvägarna.

Back 12

KOL - drabbar främst rökare. Alveolernas mellanväggar bryts upp (arean minskar), cilier dör. Slemhinnor förtjockas, bildar mer slem.

Vanligast är infektion i halsmandlar/lungor. Mikroorganismer tar sig relativt lätt in.

Front 13

Cirkulation hos olika organismer. (Däggdjur, fiskar, groddjur, insekter)

Back 13

D - 4-delat hjärta. Dubbelt kretslopp. Ingen blandning.

F - 2-delat hjärta. Enkelt kretslopp.

G - 3-delat hjärta. Dubbelt kretslopp. Viss omblandning av syre/icke-syre.

I - Hjärta pumpar vävnadsvätska fritt i kroppen.

Front 14

Skillnad öppet/slutet cirkulationssystem.

Back 14

Öppet är att vävnadsätskan strömmar fritt i kroppshålan.

Stängt är att blodet pumpas i blodkärl som ansluter till organ och tillbaks.

Front 15

Artär, ven och kapillär. Gemensamt och skillnader.

Back 15

Gemensamt ven/artär är att de består av epitel, glatt muskulatur och bindväv.

Skillnaden är att artärer har tjockare muskel och bindvävslager vener har klaffar.

Kapillär saknar bindväv och muskellager.

Front 16

Huvuddragen i blodomloppet människan. Lilla/stora kretsloppet.

Back 16

Lilla: Höger kammare, lungartär, kapillärnät i lungorna, lungven vänster förmak.

Stora: Vänster kammare, artär, kapillärnär i kroppen, ven, höger förmak.

Front 17

Hjärtats funktion och delar.

Back 17

Syrerikt blod till kroppens kapillärnät och syrefattigt blod till lungornas kapillärnät.

Omgivet av hjärtsäck, kranskärl. 2 kammare 2 förmak. Segelklaffar mellan förmak och kammare samt fickklaffar ut från kammare.

Front 18

Betydelsen av systoliskt och diastoliskt blodtryck. Hur tryck varierar mellan artär, ven och kapillär.

Back 18

Diastole - Kamrar slappnar av, fylls. Blodtrycket när hjärtat vilar.

Systole - kamrar kontraherade. Blodtrycket när hjärtat pumpar.

Högst tryck i artär, kapillär, minst i ven.

Front 19

Hur regleras blodströmmen.

Back 19

Glatt muskulatur i ringar kring kapillärer som är kopplade till nervsystemet.

Front 20

Ämnesutbyte i kapillärer.

Back 20

Främst genom diffusion, och filtration (pressas genom porer)

Front 21

Hur temperaturen regleras och av vad.

Back 21

Hypothalamus ger signal att vid:

Låg temp aktivera skelettmuskulatur och strypa blodkärl nära huden.

Hög temp aktivera svettkörtlar och vidga blodkärl nära hud.

Front 22

Blodets sammansättning.

Back 22

Blodplasma 55%

(varav 90% vatten, 7% protein, 3% nacl/hormoner/protein/fett/glukos.)

Blodkroppar 45%

(Varav över 90% röda blodkroppar, resten blodplättar och vita blodkroppar)

Front 23

Cirkulationssystemet och hälsa.

Back 23

Hjärt- ochkärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Åderförfettningeller åderförkalkning (ateroskleros) är en typisk välfärdssjukdom.

Front 24

Tre typ av kväveavfall, egenskaper, vilka djurgrupper.

Back 24

Ammoniak - Vattenlevande. Ryggradslösa djur, fiskar (giftigt)

Urinämne - Landlevande. Däggdjur, marina fiskar och sköldpaddor. (Ej giftigt)

Urinsyra - Landlevande. Sniglar, insekter, fåglar, många reptiler (ej giftigt)

Front 25

Jon- vattenbalans för söt/saltvattenfiskar.

Back 25

Marina fiskar är hypoosmotiska mot sin omgivning. Förlorar sändigt vatten, dricker hela tiden. Salt utsöndras i gälarna. Endast lite urin bildas för att hushålla med vatten.

Sötvattenfiskar är hyperosmotiska mot sin omgivning. Tar in vatten hela tiden via hud/gälar, aktivt saltupptag. Vatten avges genom mkt utspädd urin.

Front 26

Strategier hos landlevande djur för att spara vatten.

Back 26

Riskeras uttorkning utsöndras lite men koncentrerad urin. Skal/exoskelett utanför epidermis skyddar mot uttorkning.

Front 27

Människans vattenbalans.

Back 27

Intag: 60% vätska, 30% mat, 10% cellandning.

Förlust: 60% urin, 35% evaporation, 5 avföring.

Front 28

Beskriv njurarnas uppbyggnad och funktion.

Back 28

Njurmärg och njurbark omgiven av bindvävskapsel. I dessa sitter njurpyramider (innehåller nefroner) som är kopplad till urinledaren via papill. Urinbildning sker i nefron.

Utsöndrar koncentrerat urinämne och giftiga ämnen. Relgerar blodtryck, salt, pH bl.a.

Front 29

Njurarnas funktion utifrån filtration, reabsorption och sekretion.

Back 29

Filtrering: oselektiv filtrering av blod/kroppsvätska ger filtrat. (stora blodkroppar och några proteiner återstår)

Reabsorption: Nyttigheter för organismen återupptas ex vatten, näring, salter.

Sekretion: Utsöndring av avfall och gifter.

Front 30

Medfödda yttre/inre immunförsvaret.

Back 30

Yttre: Barriärer (hud slemhinna), hosta, kräk.

Inre:

Cellförsvar: (vita blodkroppar) granulocyter, makrofager, naturliga mördarceller.

Ickecellulära: Interferon, komplementsystemet (olika plasmaproteiner i blodet)

Front 31

Begreppet inflammation.

Back 31

Oskadliggöra/inaktivera främmande organismer. Undanröja skadade vävnads- och cellrester. Förbereda läkningsprocessen. Rodnad pga ökad blodtillförsel.

Front 32

Adaptiva immunförsvaret.

Back 32

Specifikt. Identifierar antigen med antigendeterminanter. Har ett minne vilket ger ett sekundärt immunförsvar.

B-lymfocyter, T-lymfocyter. Utnyttjar makrofager för presentation av antigen.

Front 33

Lymfatiska systemet.

Back 33

Bildar lymfocyter i benmärgen. De mognar sedan i de primära lymfatiska organen. Brässen för t-celler och benmärg för b-celler. Sprids sedan till de sekundära lymfatiska organen: Lymfknutor, mjälte mm.

Lymfkapillärer samlas i lymfkärlen. Tar hand om överskottslymfa bl.a.

Front 34

Antigen, anitgendeterminant, antikropp. HLA-antigen.

Back 34

Antigen är ett för kroppen okänt ämne.

Antigendeterminant är en del av en antigen som en specifik antikropp (eller t-cell) binder till.

Antikropp är proteiner, immunglobuliner.

HLA-antigen är antigen som presenteras på ytan av andra celler.

Front 35

Primärt, sekundärt immunförsvar.

Back 35

Primärt är första kontakten med ett antigen.

Sekundärt är när b-minnesceller och t-minnesceller har immuniserat efter primära (grunden till vaccination)

Front 36

Aktiv, passiv immunitet. vaccination.

Back 36

Aktiv immunitet sker som resultat av infektion/vaccination.

Passiv immunitet sker vid tillförsel av färdiga antikroppar (serum), tillfälligt.

Vaccination är en aktiv injektion av ett antigen för att utveckla ett sekundärt immunförsvar.

Front 37

B-lymfocyter (plasmaceller eller minnesceller)

Back 37

Varje känner av en sorts antigen. Bindning till antigenreceptor leder till bildning av antikroppsbildande plasmaceller och minnesceller.

Minnesceller har samma funktion som modercellen.

Plasmaceller bildar antikroppar som förmedlar humoral immunitet.

Front 38

T-lymfocyter (hjälparcell eller mördarcell)

Back 38

T-hjälparcell aktiverar b-lymfocyter genom att utsöndra cytokiner.

T-mördarcell tar död på celler som visar främmande antigen på sin yta.

Front 39

Autoimmunitet, varför? Vanliga sjukdomar.

Back 39

Innebär att det adaptiva försvaret reagerar mot egna celler. En anledning kan vara att främmande ämne liknar ett kroppseget.

MS, Typ 1-diabetes, Gikt.

Front 40

Definiera allergi.

Anafylaktiskt chock.

Back 40

Immunreaktion som inte är ändamålsenlig i förhållande till det antigen som utlöser dem.

Kan orsakas av att antikroppar binds till mastceller som i sin tur bildar histamin när ett allergen reagerar med antikropparna.

Anafylaktiskt chock innebär att stora mängder histamin frisätts och blodtrycket snabbt sjunker.

Front 41

Blodgrupp enligt AB0-systemet.

Rh-faktorn.

Graviditet.

Back 41

Röda blodkroppar har starkt antigen av kolhydrater. Ger att personen kan vara A, B, AB eller 0 (ingen).

Rh faktorn är att man är + eller - D-antigen.

Rh kan vara olika vid första graviditet. Men sekundära immunförsvaret försvårar vid andra. Då injiceras modern med Rh antikroppar.

Front 42

Definiera hormon.

Back 42

Organisk molekyl som frisätts i en del av en organism och transporteras med blodet till en annan del där den utövar en specifik effekt i mycket låga koncentrationer.

Front 43

Skillnad endokrina exokrina körtlar.

Back 43

Exokrina har utförsgångar som mynnar på yttre/inre kroppsytor, utsöndrar substanser.

Endokrina har inte sådan förbindelse, insöndrar hormoner till blodet.

Front 44

Kroppens endokrina körtlar.

Back 44

Tallkorrkörteln, sköldkörteln, bisköldkörteln, brässen, binjurarna, bukspottskörteln, äggstockar och testiklar.

Front 45

Fyra generella sätt som hormoner verkar på.

Back 45

Tillväxt, funktioner i fortplantning, inre miljö (homeostas), beteende i samspel med nervsystemet.

Front 46

Hur ett fettlösligt hormon verkar kontra ett vattenlösligt.

Back 46

Hydrofobt passerar cellmembranet och binder till receptor där.

Hydrofilt kan ej passera membranet utan binder till receptor på ytan. Verkar genom "second messenger" på cAMP som startar signalkaskad.

Front 47

Exempel hormoner, var de bildas och funktion.

Back 47

Insulin (bukspottkörteln) ökar glukosintag i celler och ökar glykogenlagring i levern.

Testosteron (testiklarna) Befrämjar utvecklingen av typiska manliga karaktärsdrag.

Front 48

Hur regleras glukoskoncentration i blodet av insulin och glukagon.

Back 48

Glukos ökar - betaceller i buksp.körteln frisätter insulin - ökat glukosupptag till celler, levern omvandlar till glukogen - glukos minskar - alfaceller i buksp.körteln frisätter glukagon - lever frisätter glukos. REP.

Front 49

Skillnad typ 1 och 2 diabetes.

Back 49

Typ 1. Betaceller producerar ej insulin. Ärftligt.

Typ 2. Vävnader okänsliga för insulin. delvis ärftligt.

Front 50

Olika sorters skelett. och vilka ha dem.

Back 50

Vätskeskelett - maneter, daggmask.

Exoskelett - leddjur, blötdjur.

Inre skelett - Främst ryggradsdjur

Front 51

Människans rörelseapparat.

Exempel antagonistisk muskel och hur.

Back 51

Skelettmuskulatur (fäster i skelettet. Viljestyrd. Främst vita fibrer.)

Skelett (över 200st. axialt, skuldergördel, bäckengördel armar och ben)

Leder (kulleder, två-axlad, gångjärn, vridled)

Fogar (mellan ben)

Vaden är antagonistisk muskel. Drar hälen upp, men trycker foten ned.

Front 52

Hur är skelettmuskulatur uppbyggd.

Back 52

Muskelfibrer omgivna av bindväv bildar muskelbuntar.

Muskelfibrer bildas av sammansmälta muskelceller som i sin tur bildas av aktin- och mysosinfilament samt muskelfibriller.

Front 53

Snabba och långsamma muskler.

Back 53

Snabba muskler (vita fibrer) anaerobt m dålig uthållighet, färre mitokondrier.

Långsamma muskler (röda fibrer) aerobt m bra uthållighet, många mitokondrier.

Front 54

Människan nervsystem. Centrala, perfiera, autonoma.

Back 54

Centrala: Hjärnan, ryggmärgen.

Perifera: Sensoriska (intryck), motoriska (uttryck).

Autonoma: Sympatiska, parasympatiska.

Front 55

Nervcellens generella uppbyggnad.

Back 55

Dendriter (impulser till celkroppen)

Axon (arm till synaps)

Synaps (änden på axon)

Myelinskidor (isloerar axon)

Front 56

Hur uppstår nervimpuls.

Back 56

Vilopotentialen i neuronen är -70mV. När en aktionspotential (kraftig depolarisering) sker färdas den som en puls till synapsen.

Front 57

Synapsens funktion.

Back 57

För över neurotransmittorer till neuron eller muskel när aktionspotentialen når dit. Receptorer i muskeln binder till transmittorsubstans.

Front 58

Ryggmärg och ryggmärgsreflex.

Back 58

Ryggmärg leder impulser till och från hjärnan. Kopplar ihop sensoriska och motoriska neuroner i reflexer (utan hjärnan). Består av grå och vit substans.

Front 59

Hjärnans anatomi. Delar och funktion.

exkl. mellanhjärna.

Back 59

Hjärnstammen - Styr autonoma funktioner. Retikulära systemet styr graden av medvetande.

Lillhjärnan - Sköter koordination av rörelse.

Storhjärnan - Bearbetar intryck, medvetens muskelstyrning, kognitiva funktioner, känslor.

Front 60

Mellanhjärnans delar.

Back 60

Thalamus - Omkopplingscentra för impulser till och från storhjärnsbarken.

Hypothalamus - Homeostas (törst, temp etc). Biologiska klockans säte.

Epithalamus - Huserar melatoninproucerande tallkottkörteln.

Front 61

Sympatiska, parasympatiska nervsystemet.

Vilken neurotransmittor.

Back 61

Sympatiska aktiveras vid alarmberedskap. Utgår från ryggmärgen. Noradrenalin neurotransmittor.

Parasympatiska aktivt i normala situationer. Utgår främst från hjärnstammen med omkoppling nära målorgan. Acetylkolin neurotransmittor.

Front 62

Vanliga neurosjukdomar. Beskriv CP och Epilepsi.

Back 62

MS, stroke, Alzheimer, Parkinsons.

CP - drabbar kontroll av muskler i kroppen. Skadan sker ofta när hjärnan är omogen.

Epilepsi - Elektriska urladdningar i hjärnan som påverkar medvetande och kan orsaka muskelryckningar och andra neurologiska symptom.

Front 63

Hudsinnen.

Back 63

Känselkroppar som registrerar bl.a. smärta, värme, beröring, tryck. Finns i huden, muskler, inre organ.

Front 64

Lukt- och smaksinnet.

Back 64

Kemoreceptorer registrerar ämnen i näsa eller mun. Luktceller i näshålans tak eller tillsammans i smaklökar på tungan. Luktcentrum har nära koppling till limbiska systemet (känslor).

Front 65

Synsinnet. Delar, funktion.

Back 65

125 milj stavar (ljus), 6 milj tappar (färg). Ciliarkropp ändrar linsen form (fokus), spänd för närsyn. Synnerven ansluter bakom ögat. Leder till syncentrum i bakre storhjärna. Korsar varandra delvis på vägen dit i synnervskorset.

Front 66

Hörsel. Delar, funktion.

Back 66

Ytter, mellan och innerörat.

Mellanörat innehåller trumhinnan som överför vibrationer till hammaren som i sin tur för över det i städet.

Innerörat är vätskefyllt och innehåller ovala och runda fönstret samt båggångarna och snäckan som allt är kopplat till hörsel och balansnerven

Front 67

Balans. Vilka delar i innerörat.

Back 67

Hinnsäckarna reagerar på läge, båggångarna på acceleration.