Bakterier, Virus, Parasiter Och Svampar - Det Vi Ska Lära Oss

Front 1

Svampar

Back 1

Eukaryota makroparasiter - flercelliga.
Cellkärnan innehåller dubbelsträngad DNA kromosom.
Kan leva fritt i olika miljöer och/eller infektera/parasitera på människans vävnader.

Front 2

Candida albicans, jästsvamp

Back 2

- Encelliga, runda svampar som förökar sig genom avknoppning.

- Är den vanligste arten som orsakar infektion hos människor (70-80%).

- Finns i normalfloran i munnen, mag-tarmkanalen och i slidan

- Kan vara patogent i annan kroppsvävnad.

Front 3

Plasmodium malariae, malaria (parasit)

Back 3

- Är ett spordjur som orsakar malaria.

o Parasiterar på röda blodkroppar.

o Sprids via myggor som bär på infekterade sporozoiter som de har sugit upp från människor med malaria.

- Symptom sker i olika stadier

o bla periodiska, intensiva attacker av illamående, frossa, feber, svettningar och kräkningar.

Front 4

Staphylococus aureus

Back 4

- Grampositiv kocker (runda)

- Fakultativt anaeroba

- Väldigt tålig och har lätt att anpassa sig.

- Har väldigt låga krav på fukt/näring.

- Bakterien är även resistent mot upphettning.

- Trivs i hud och slemhinnor.

- Kan även orsaka allvarliga infektioner i blodbanan och benvävnad.

- Har en förmåga att producera enzymer och proteiner som ökar patogeniteten.

- De flesta individer bär på denna bakterie i bla näsan, utan att orsaka infektion.

- De skadar vävnaden så epitelcellerna nekrotiseras och en abscess (varböld) utvecklas.

- Vävnadens reaktion på bakterieskadan blir en inflammation som visar sig som lokal rodnad, svullnad och värme.

- Smittas via indirekt kontakt, även luftburen smitta.

- Stafylokocker som bildar enzymet koagulas kallas för koagulaspositivav

- De andra benämns koagulasnegativa. Aureus är negativ.

Front 5

Faktorer som ökar aureus patogenitet

Back 5

- Hyaluronidas. Är ett enzym som bryter ned bindvävens hyaluronsyra. Effekten av detta blir att bakteriens spridning i vävnaden underlättas och sårläkning försämras

Hemolysin - Är ett toxin som skadar och hemolyserar röda blodkroppar.

Fibronekinbindande protein.- Är adhesiva molekyler på bakteriens yta som underlättar för bakterien att fästa till och invadera epitelceller i hud o slemhinna. Denna egenskap gör att bakterien kan tränga djupare in i vävnaderna.

Kollagenbindande protein. - Är också adhesiva molekyler på bakteriens yta som underlättar för bakterien att fästa i bindväv, ben och leder. Detta är en faktor som ökar aureus virulens.

Front 6

Faktorer som skyddar aureus från fagocytos

Back 6

- Kapsel. Aureus kan bilda en kapsel som försvårar fagocytos.
- Koagulas. Enzymet koagulas är en viktig virulensegenskap för aureus. När bakterien frisätter koagulas sker en fibrinutfällning omkring bakterien så att de klumpas ihop och blir svårare att fagocytera.
- Peptidoglykan gör bakteriens cellvägg stabil så att den bättre kan tåla substanser som fagocyterande celler frisläpper.
- Protein A är också en anti-fagocyterande mekanism. Detta ytprotein binder till IgG antikroppar så komplementsystemets opsonisering försämras.
- Teikonsyror i bakteriens cellvägg underlättar för bakterien att vidhäfta till slemhinnor.
- Katalas. Staffar är katalaspositiva, vilket innebär att de bildar enzymet katalas som bryter ned väteproxid som bildas av fagocyterande celler.

Front 7

Mykoplasma pneumoniae

Back 7

- Mykoplasman sprids vida droppsmitta

- Ger en förkylning som kan övergå till lunginflammation.

- Kan även leda till bihåleinflammation och ledinflammation.

- Bakterien har pili på utsidan.

- Inkubationstiden är ca 2-3 veckor.

- Symptomen är snuva, halsont, feber, huvudvärk och torrhosta.

Front 8

Urinvägspatogena enterobakterna (E.coli UVI)

Back 8

G- stavar. - Ingår vanligtvis i tarmens normalflora o Blir patogena utanför tarmen.- Lågvirulenta och har pili på sig så de kan fästa till slemhinnan i tarm eller urinväg.- Trivs i fuktiga miljöer i tex kuvöser, golvbrunnar, tvättställ, smutstvätt och trasor.- Urinvägspatogener är endogena, vilket betyder att bakterierna sprids från individens analöppning till uretraöppningen och via slemhinnan till urinblåsan. o Har man tex kateter ökar risken för UVI av dessa patogena bakterier.- Vanliga bakterier är tex E.coli, klebisella, proeus mirabilis och entrobacter.

Front 9

Norwalkvirus

Back 9

- Klassiska vinterkräksjukan,

- Inkubationstid ~ ett dygn.

- Infektionen orsakas av ett calici virus,

o Kan påvisas i feces

- Tillfrisknande sker snabbt, inom ett par dygn.

- Hög smittsamhet

o Plötsliga ymniga kräkningar.

Front 10

Influensavirus

Back 10

- Influensavirus är ett RNA virus med hölje,

o I höljet finns två ytproteiner

- Dessa genomgår ständigt mindre förändringar. Efter varje

förändring skyddar gamla antikroppar sämre.

- Influensavirus genomgår periodiskt större förändringar som engagerar både ytproteinerna och arvsmassan = ny influensasubtyp.

- Främst droppsmitta.

- Inkubationstiden ~ några dagar.

- Symptom frossa, snabbt stigande feber, stark sjukdomskänsla, huvudvärk, muskelvärk och snuva.

- Äldre med nedsatt hjärt-lungfunktion kan influensa bli livshotande.

- Erbjuds vaccinering till riskgrupper.

Front 11

HIV-virus, humant immunbrist virus

Back 11

- RNA virus hölje. (Retrovirus)

- Innehåller ett virus som kallas ”omvänt transskriptas”, med vars hjälp HIV intracellulärt kan omvandla sitt eget RNA arvsanlag till en DNA kopia som där efter integreras i värdcellens DNA molekyl.

o Celler som är mottagliga för HIV infektion är främst infekterade T lymfocyter (T-hjälparceller).

- Lång latenstid.

- Vanligt sjuk - feber, hosta, sjukdomskänsla

- AIDS - Då du har blivit så immunnedsatt att du drar på dig riktigt elaka infektioner.

- T-hjälparceller = döda

Front 12

Eukaryota organismer

Back 12

- Högt utvecklade celler med egen metabolism och reproduktion.

- Har sitt arvsanlag i en cellkärna omgiven av cellmembran.

- Ex. på eukaryota organismer är människor, djur, insekter, maskar och svampar.

Front 13

Prokarytoa organismer

Back 13

Encelliga, lågt utvecklade.

- Arvsanlaget utgörs av en enkel kärnsubstans som finns fritt i cytoplasman utan kärnmembran.

- Proteinsyntesen sker i ribosomer i cytoplasman.

- Har bara en cellvägg.

- Bakterier är prokaryota celler.

Front 14

Virus

Back 14

Mikroparasiter - inte fullständiga celler.

- Består endast av en DNA eller RNA nukleinsyra

- Saknar cytoplasma, organeller och cellvägg.

- Är mycket mindre än en bakterie.

- Kan uppträda både som anmialvirus, växtvirus, insektsvirus, svampvirus och humanvirus.

- Kan ha ett proteinskal, så kallat kapsiden (en mängd kristall liknande enheter som sitter tätt packade), dessa bestämmer virusets form.

- Vissa har även ett lipidhaltigt hölje (består av fett, kolhydrater och protein) utanför kapsiden.

- Härstammar från värdcellens cellmembran.

- Virus kan även ha proteinutskott som underlättar vid vidhäftning till celler.

Front 15

Bakterier

Back 15

Prokaryota mikroparasiter. Arvsanlaget utgörs av en dubbelsträngad DNA kromosom.
- Cytoplasman är omgiven av ett cellmembran
- Allt är omslutet av en cellvägg.
- På ytan finns ytstrukturer som kapsel, pili (fästeorgan) eller flageller (rörelseorgan)
- Främsta uppgift är att medverka i naturens nedbrytning av organiska ämnen.

Front 16

Sporbildning

Back 16

Vissa bakterier kan övergå i sporform - ökar deras överlevnadsförmåga.

När en sporliknande bakterie hamnar i en olämplig miljö torkar cytoplasman, membranet och cellväggen ihop - Ett hårt och vattentåligt skal bildas.

I denna form kan bakterien överleva länge. Skulle denna spor hamna i en gynnsam miljö igen finns risk för att den blir aktiv.

Front 17

Kapsel

Back 17

Utanför cellväggen har flera bakterier en tjock, slemmig, skyddande kapsel som försvårar fagocytering. Kaspelförsedda bakterier är mer virulenta än de utan.

Front 18

Konjugation

Back 18

Innebär att två bakterier som ligger nära varann kan överföra DNA-bitar (plasmider) mellan varann via varsin pili.

Front 19

Transduktion

Back 19

Bakterier använder sig av virus som lever på dem för att överföra genetiskt material mellan varann.

Front 20

Transformation

Back 20

Bakterier tar upp fritt DNA material från omgivningen. Detta förutsätter att den upptagande bakterien har en genomsläpplig cellvägg.

Front 21

DNA virus

Back 21

Påverkar DNA molekylen hos den cell som viruset infekterat och styr den cellens arvsanlag, proteinsyntes och övrig cellaktivitet. Mer stabila. Replikeras i kärnan på värdcellen.

Front 22

RNA virus

Back 22

Påverkar endast den infekterade cellens proteinsyntes utan att förändra värdcellens arvsanlag. Är mer instabila och muterar lättare.

Front 23

Nakna virus

Back 23

- Saknar hölje

- Är stabila. Skadas ej av syra, torka eller värme

- Sprids lättare från hand till hand, via damm och små vätskedroppar

- Frigörs från celler via lys (cellen spricker)

Front 24

Höljesförsedda virus

Back 24

- Har membran som består av fett, protein och kolhydrater

- Är mer instabila. Skadas av torka, värme och syra

- Måste hållas våta/fuktiga

- Överlever inte i mag- och tarmkanalen

- Frigörs från cellen via avknoppning eller lys

Front 25

Nakna virus

Back 25

Frisätts via cytolys. Om det virus som infekterar en cell är naket blir även de nya virionerna nakna. Frisättningen av nakna virus sker genom att värdcellens cellmembran brister samtidigt som cellen skadas och dör.

Front 26

Vad är en faktor för att virus ska överleva?

Back 26

Alla virus måste

1. Fästa in till något på våra celler

2. Gå in i någon av våra celler

3. Ta hjälp av cellen för att göra mer virus

4. Spridas vidare. Antingen lyserar (spränger) viruset våra celler eller så avknoppas dom och tar en bit av våra cellers membran och gör ett hölje utav det. I 2 och 3 kan viruset behöva göra mer eller mindre stora förändringar av våra celler för att få cellerna att göra det dom vill. Alltså måste virusets arvsmassa hoppa in i våra cellers arvsmassa och det kan skada våra celler på lång/kort sikt. En skada på lång sikt kan vara att en del virus kan transformera våra celler så att de blir förändrade till cancerceller.

Front 27

Genetiskt utbyte bland virus

Back 27

- Rekombination.

- Reassortment

- Transcaptidation

- Marker Rescue

- Inducerade och spontana mutationer

Front 28

Fria radikaler

Back 28

- Fria molekyler eller atomer som är mycket reaktiva.

- Reagerar med DNA, skadar arvsmassan

- Angriper membranets fettsyror och orsakar malfunktion i jonpumparna.

- Anti-oxidanter bekämpar fria syraradikaler.