Tillverkningsteknik Mg1026

Front 1

Namnge maskinerna.

Back 1

1. Planslipsmaskin

2. Hydraulisk press

Front 2

Namnge maskinerna

Back 2

1.Fräsmaskin

2. Svarv

Front 3

Vad står S och F för i NC-kod?

Back 3

S - spindelhastighet (Speed)

F - matningshastighet (Feed)

Front 4

Förklara skillnaden på motfräsning och medfräsning.

Back 4

Motfräsning ger blank och vågig yta

Medfräsning ger matt och slät yta

Front 5

Vilken typ av fräsning är bäst för NC-maskiner?

Back 5

Medfräsning.

Front 6

Vad innebär G00 i NC-kod?

Back 6

Snabbförflyttning

Front 7

Ange formtyp, formmaterial, modelltyp och fyllnadsprincip.

Ange även ett exempel på lämplig gjutningsmetod.

Back 7

Permanent form, formen är i metall (stål, gjutjärn), ingen modell, fylls med gravitation eller hög-/lågtryck.

Pressgjutning och kokillgjutning.

Front 8

Ange formtyp, formmaterial, modelltyp och fyllnadsprincip. Ange även ett exempel på lämplig gjutningsmetod.

Back 8

Engångsform, formen kan göras av sand, gips eller keram. Modellen är gjord i metall, trä eller plast, fylls med gravitation.

Sandformsgjutning.

Front 9

Ange formtyp, formmaterial, modelltyp och fyllnadsprincip. Ange även ett exempel på lämplig gjutningsmetod.

Back 9

Engångsform, formen är gjord i sand eller keram, modell i vax eller polystyren, fylls med gravitation, lågtryck eller centrifugavgjutning.

Vaxurssmältningsmetoden.

Front 10

Varför är det viktigt att ha en matare när du gjuter?

Back 10

När smältan stelnar så minskar den, mataren matar modellen med mer smälta för att fylla ut och minska risk för porositet.

Front 11

Ange några vanliga typer av sand som används vid sandformsgjutning.

Back 11

Kvartssand, olivinsand, zirkonsand.

Front 12

Ange några vanliga typer av bindemedel som används vid sandformsgjutning.

Back 12

Betonit (lera+vatten), vegetabilisk olja.

Front 13

Förklara kortfattat vad stelningsstruktur innebär.

Back 13

Smältan kyls från formväggen, varför stelnandes sker från formväggen och inåt. Under stelningsförloppet uppstår olika strukturer (ex. ytkristallzon, pelarkristallzon och likaxlig kristallzon). Stelningsstrukturen har stor inverkan på materialets egenskaper.

Front 14

Förklara kortfattat vad dendrit innebär.

Back 14

Kristaller i metaller som antar en nålliknande form med förgreningar. (Trädliknande form)

Front 15

Förklara kortfattat vad segring innebär.

Back 15

Vid dendritiskt stelnande uppstår en ojämn fördelning av legeringsämnen som medför sammansättningsvariationer och utskiljning av icke önskvärda strukturer.

Front 16

Förklara kortfattat vad ympning innebär.

Back 16

Tillsättning av ämnen till smältan som underlättar bildandet av kristaller. På så vis kan en mer likaxlig struktur erhållas.

Front 17

Förklara varför defekten krympporositet uppstår och vad man kan göra för att undvika det.

Back 17

Smältan minskar något när den stelnar, detta kan leda till krymphåligheter inne i godset. Undvik genom att tillföra smälta, med hjälp av matare/stigare, till det område i godset som stelnar sist.

Front 18

Förklara varför defekten gasporositet uppstår och vad man kan göra för att undvika det.

Back 18

Porer kanbildas av gas som har blivit instängd i formen under gjutning. Gas är löst ismältan, vid stelning blir det gasutskiljning. Undvik genom att "avgasa" smältan innan gjutning och att göra formen genomsläpplig så att instängd gas kansippra ut.

Front 19

Förklara: kristallstruktur

Back 19

I fasta metalliska material har atomerna ordnat in sig i kristaller. Ordningen kan beskrivas som enhetsceller.

Front 20

Förklara: dislokation

Back 20

En felbyggnad i kristaller

Front 21

Förklara: deformationshårdnader

Back 21

När materialet deformeras genereras dislokationer som medför deformationshårdnader genom att dislokationerna låser varandra.

Front 22

Förklara: glödgning.

Back 22

Glödgningär en värmebehandling som gör att materialet återhämtar sig efter deformation. Disklokationerna arrangerar om sig.

Front 23

Förklara: rekristallisation

Back 23

Vidrekristallisation blir korngränserna rörliga och nya korn kan bildas.Dislokationstätheten återgår till ett värde motsvarande det som gällde föredeformationen.

Front 24

Förklara: volymkonstans

Back 24

Volymen i metalliska material ändras inte vid deformation.

Front 25

Förklara: duktilitet

Back 25

Medduktilitet menas ett materials förmåga att undergå plastisk deformation utanatt spricka. "Hur segt materialet är"

Front 26

Nämn några fördelar respektive nackdelar med kallbearbetning.

Back 26

Fördelar: Många deformationshårdnader, fina ytor, fina toleranser

Nackdelar: Stort kraftbehov, begränsad formbarhet, stora verktygsbelastningar.

Front 27

Nämn några fördelar respektive nackdelar me varmbearbetning.

Back 27

Fördelar: Lågt kraftbehov, stora deformationer är möjliga

Nackdelar: Sämre ytor och toleranser

Front 28

Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod.

Back 28

1. Spårvalsning

2. Plattvalsning

Tillverkar stänger, rundstänger och plåt.

Front 29

Ange metodens namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med metoden.

Back 29

Strängpressning - extrusion

Tillverkar hålprofiler

Front 30

Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod.

Back 30

1. Dragning (Tråddragning)

2. Rördragning

Tillverkar tråd och rör med fina toleranser

Front 31

Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod.

Back 31

1. Dragpressning/Djupdragning

2. Kallflytpressning

Tillverkar burkar, kastruller etc.

Front 32

Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod.

Back 32

1. Stansning

2. Klippning

Front 33

Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod.

Back 33

1. Rullbockning

2. U-bockning

3. V-bockning

Tillverkar plåtdetaljer

Front 34

Ange metodens namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med metoden.

Back 34

Trycksvarv, tillverkar skärmar, kastruller etc.

Front 35

Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod.

Back 35

1. Stukning av nitning

2. Prägling

Tillverkar flygplansvingar(???)

Mynt, detaljer

Front 36

Ange metodens namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med metoden.

Back 36

Sänksmidning,

Tillverkar vevaxlar, vevstakar, skiftnycklar.

Front 37

Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod.

Back 37

Räcksmide

Tillverkar mycket stora axlar,

Front 38

Vad är smideståga?

Back 38

En"fiberstruktur" som uppkommer i smidda detaljer pga segring, dvs denvid stelnandet ojämna koncentrationen av legeringselement i materialet.Materialet är "segast" i tågans riktning. Segheten utnyttjas vidframställning av t.ex vevaxlar och vevstakar till motorer.

Front 39

Vad är skillnaden mellan fog och förband?

Back 39

Fogen är de ytor som ska sättas ihop medan förbandet är resultatet.

Front 40

Vad är skillnaden mellan svets och lödning?

Back 40

Svetsning innebär smältning av både grundmaterial och eventuellt tillsatsmaterial. Lödning innebär enbart smältning av tillsatsmaterial. Alltså väldigt mycket större termisk belastning vid svetsning.

Front 41

Förklara MMA, MIG, MAG och TIG svetsning.

Back 41

MMA - metallbågssvetsning.

MIG - Metal Inert Gas

MAG - Metal Active Gas

TIG - Tungsten Inert Gas

Front 42

Vad beror väteförsprödning på och hur kan man undvika det?

Back 42

Sprickor somkan uppträda efter flera timmar eller t.o.m dagar. Beror på dragspänningar,förekomst av väte, stålets härdbarhet. Väte härrör ofta från fukt ochföroreningar som finns i fogen eller fuktiga belagda basiska elektroder.Undviks genom att vara noga med att torka elektroder samt att görasvetsbarhetsanalys. Ska vara rent & torrt!

Front 43

Gå igenom alla stegen i en principiell PM(pulvermetallurgi)-processkedja samt förklara begreppet grönkropp.

Back 43

Pulverframställning (Vatten-/gasatomisering) -> blandning+malning (med pulver x, pulver y samt smörj och blandmedel) -> Kompaktering -> Sintring -> Efterbehandling -> Klart.

Grönkropp - Kroppen som uppstår efter kompaktering. Har hög porositet och därför låg hållbarhet.

Front 44

Ge exempel på vilka etterbehandlingar man kan utsätta en pulverframställd produkt med.

Back 44

Ångbehandling, Infiltrering, Impregnering

Front 45

Vilka fem grupper kan PM-material delas in i?

Back 45

Refraktära/Keramer, Kompositer, Porösa material/Lagermaterial, Konstruktionsmaterial, Snabbstelnande material.

Front 46

Förklara Abbes komparatorprincip.

Back 46

Instrumentför längdmätning ska konstrueras på sådant sätt att den mätta sträckan är denrätlinjiga fortsättningen av mätskalan

Front 47

Vad avser ytjämnhetsparametrarna Ra, Rz, Rp och Rv att mäta?

Back 47

Ra - absolutbeloppet av medelvärdet av alla toppar och dalar inom referensområdet.

Rz - avståndet mellan den högsta toppen och lägsta dalen inom referensområdet.

Rp - medelvärdet av alla toppar inom referensområdet.

Rv - medelvärdet av alla dalar inom referensområdet.

Front 48

Förklara principen för galvanisering och ge exempel på tillämpning.

Back 48

Zinkbeläggning. Dopping i flytande zink används för band, plåtar och större komponenter.

Elektroplätering i zinksaltlösning används till mindre komponenter.

Front 49

Förklara principen för fosfatering och ge exempel på tillämpning.

Back 49

Behandling i utspädd fosforsyra. Ett fosfatskikt bildas kemiskt på ytan. Används ofta som förbehandling på järn, stål, zink och aluminium före målning.

Front 50

Förklara principen för anodisering och ge exempel på tillämpning.

Back 50

Komponenten sänks ner i elektrolyt där den utgör anod. På komponenter av aluminium och magnesium blir det en kraftig ökning av oxidskitet. Genom metallatomer kan man få infärgning i oxidens struktur. (Grön, röd, blå, gul och svart)

Front 51

Förklara principen för elektroplätering och ge exempel på tillämpning.

Back 51

Komponenten utgör katod i elektrolyt i en sluten elektrisk krets. Ytskiktet uppstår genom att positiva metalljoner i elektrolyten fälls ut på komponentens yta. Anoden består av det material som ytskiktet ska byggas upp av. Vanligaste ytbeläggningsmetoden efter målning.

Front 52

Vad kallas bearbetningsoperationerna?

Back 52

1. Längdsvarvning

2. Kopiersvarvning

Front 53

Vad kallas bearbetningsoperationerna?

Back 53

3. Kopiersvarvning runt verktyg

4. Spårsvarvning/avstickning

Front 54

Vad kallas bearbetningdoperationerna?

Back 54

5. Gängsvarvning

6. Plansvarvning

Front 55

Ange skärvätskans tre uppgifter.

Back 55

Kyla, smörja, ta bort spån.