Tema 1

Front 1

Vad betyder ordet Farmakologi?

Back 1

Läran om hur kemiska substanser främst läkemedel interagerar med levande organismer för att åstadkomma en funktionsändring

Front 2

vilka är de 2 underrubrikerna till faramkologi och vad beskriver de?

Back 2

Farmakokinetik - Beskriver läkemedlets "öde" i organismen eller vad kroppen gör med läkemedlet. Absorption, Distrubution, Elimination, Diffusion/aktiv transport (beroende på fettlöslig eller ej)

Farmakodynamik - Beskriver hur läkemedlet utövar sin verkan, eller vad läkemedlet för med kroppen. Receptoraktivitet, organfysiologi, toleransutveckling.

Front 3

Vad beskriver Graderad dos-respons?

Back 3

Graderad dos-respons beksriver sambandet mellan dosen av ett visst läkemedel och responsen som den får i kroppen. Effekten man mäter är ett godtyckligt kontinuum från minimal respons till maximal respons i t.ex. BP elelr enzyminhibering. Graderad dos-responsförhållanden studeras vanligtvis i en enskild organism, i ett organ, vävnad eller i en cell. Man kan uttrycka denna dos-respons med hjälp av en kurva där x-axeln är den logaritmerade koncentrationen eller dosen av läkemedlet och Y-axeln är responsen i procent. Ger oftast en S-formad kurva.

Front 4

Vad beskriver Efficacy/Effektintensitet?

Back 4

Efficacy/Effektintensitet beskriver den maximala effekten/responsen en substans kan generera i ett givet system, denna avläses med fördel på Y-axeln (i dos-respons kurva)

Front 5

Vad beksriver Potens?

Back 5

Potens beskriver vid vilken dos en viss substans når 50% (ED50) av sin maximala respons och avläses på X-axeln (i dos-respons kurva). Har betydelse m man har flera läkemedel med viss respons vid olika doser.

Front 6

Vad kan en dos-respons kurva inte användas till?

Back 6

En dos-respons kurva kan inte användas för att uppskatta en agonists affinitet för sin receptor eftersom den inte är proportionell mot effekten som ses.

Front 7

vad är en ligand?

Back 7

En ligand är en substans, tex. ett läkemedel som kan binda till en receptor eller ett enzym.

Front 8

Vad är Affinitet?

Back 8

Affinitet är ett mått på sannolikheten att liganden kommer binda till receptorn (eller enzymet) och bilda ett komplex.

Front 9

Vad är egenaktivitet?

Back 9

Egenaktivitet är ett mått på den biologiska effekten av ett ligand-receptor komplex, dvs. hur stor respons som produceras efter att liganden bundit till receptorn.

Front 10

Vad är en agonist?

Back 10

En agonist är en ligand som binder till receptorn och producerar en respons/effekt, dvs. affinitet med egenaktivitet. Ger förändring i receptorproteinet --> förändring i cellen som är mätbar.

Front 11

Vad är en full agonist?

Back 11

En full agonist binder både till receptorn och producerar en effekt som är 100% i det givna systemet.

Front 12

Vad är en partiell agonist?

Back 12

En partiell agonist kan också binda till receptorn men producerar en effekt som inte kan bli 100% i det givna systemet, dvs. har en lägre egenaktivitet än en full agonist - ett nedsatt nettoresultat. Kan ber på en liten sämre affinitet än vad den fulla agonisten har.

Front 13

Vad är en antagonist?

Back 13

En antagonist kan binda till receptorn men har ingen egenaktiviet. Har oftast en stark affinitet. Blockerar för någon annan agonist, vilket i sig ger en respons.

Front 14

Vad är en (reversibel) kompetetiv antagonist?

Back 14

En kompetitiv antagonist bildar ett överkomligt blockage för agonisten. Dvs. receptorn kan bara ha en ligand bunden till sig i taget och således kommer färre agonister att kunna binda till receptorn id närvarn av en viss mängd antagonister. Därmed kommer det krävas mer agonister (högre koncentration, högre dos) agonister för att ge samma effekt --> dos-respons kurvan förskjuts åt höger i närvaron av en antagonist.

Front 15

Rita kurvan för en icke-kompetitiv antagonism

Back 15

Front 16

Rita kurvan för en irreversibel antagonism.

Back 16

Front 17

Rita kurvan för en reversibel kompetitiv antagonism

Back 17

Front 18

Förklara Two-State modellen. Vad går den ut på?

Back 18

För att förklara begreppen antagonist och agonist så har man skapat en teoretisk modell för hur receptorer, agonister och antagonister beter sig. Den går ut på att en receptor har två olika konformationer, en för inaktivt tillstånd - R och en för aktivt tillstånd - R*, vilka ska stå i jämvikt: R <-> R*

En ren agonist har hög affinitet för rexeptorns R*-konfirmation och driver jämvikten mot R*.

En partiell agonist har lägre affinitet för receptorns R*-läge, men driver likväl jämvikten en smula mot R*, med resultatet att efficacy blir lägre jämfört med den rena agonisten.

En antagonist har lika hög affinitet för R och R*, men stabiliserar receptorn i R-läge, vilket resulterar i ingen efficacy.

En invers agonist har däremot en högre affinitet för R, vilket skjuter jämvikten mot R och därmed så producerar den negativ efficacy.

Front 19

Vilka olika typer av läkemedelsantagonister finns det?

Back 19

- Kemisk antagonism = två läkemedel reagerar i en lösning så att effekt uteblir. Ex. Protamin neutraliserar heparin.

- Fysiologisk antagonism = Två läkemedels effekter tar ut varandra via olika receptorer. Ex. histmain stimulerar syraproduktionen i magsäcken via H2-receptorer, medan omeprazol hämmar densamma via en protonpump.

- Farmakokinetsik antagonism = Ett läkemedel reducerar koncentrationen av ett annat i biofasen genom att påverka absorption, distribution eller elimination. Ex. Johannesört ökar halten av enzymer som bryter ned Warfarin och P-piller

- Antagonism genom receptorblockad = Kan ske genom att olika saker binder olika; Reversibel kompetivit antagonist, Icke-kompetitiv antagonist (binder till annat ställe), irreversibel antagonist (kan inte konkurreras bort)

Front 20

Vad är kvantala och graderade svar och när används de?

Back 20

Kvantala och graderade svar används i så kallade "bioassays" vilka syfter till att undersöka potensen hos ett preparat eller okänd mediator genom att studera den biologiska effekten de har. De beskriver förhållandet mellan dos och fördelningen av respons i en population, användbar för att beskriva säkerhetsmarginal för ett läkemedel. Man jämför preparatet mot ett standardiserat preparat. Jämförelsen presenteras på en dos-respons kurva och svaren man får kan vara kvantala eller graderade (kvantal/graderad dos-respons kurva). Ett kvantalt svar är baserat på antalet tester sm ger ett fördefinierat allt-eller-inget svar, dvs. antalet tester som ger en skönjbar definierad effekt. Ett graderat svar (kumulativt) är ett svar som varierar beroende på styrkan (dosen) hos stimulit (preparatet).

Front 21

Vad är TI (terapeutiskt index)?

Back 21

Konceptet TI syftar till att ge en bild av hur säkert ett preparat är genom att demonstrera relationen mellan den toxiska dosen och den effektiva dosen. Läkemedel med TI<2 anses som mycket riskfyllda att använda.

TI = TD50/ED50

ED50 = dosen som är "effektiv" i 50% av populationen. Är starkt beroende av hur "effektiv" definieras

TD50 = toxiska dosen för 50% av populationen.

Front 22

Vad är NNT - Number needed to treat?

Back 22

NNT är ett försök att etablera en bättre metod för att bedöma säkerheten och potensen i ett preparat. Här tar man hänsyn till placebon, alltså antalet patienter som måste behandlas, jämfört med placebon, för att en patient ska uppvisa tillfredsställande effekt.

Ex.

Symtomlindring - NNT=3

Lindriga biverkningar - NNT=3

Allvarliga biverkningar - NNT=22

Av 100personer som behandlas med preparat x skulle 33 personer i snitt uppleva smärtlindring, 33 personer upleva llindriga biverkningar och 4-5 personer uppleva allvarliga biverkningar.

Front 23

Hur räknar man ut NNT?

Back 23

Behandlingseffekt - 224/630 = 35,6%

Placeboeffekt - 76/635 =12%

Relativ nytta - 35,6/12 = 2,97%

Absolut nytta 0,36-0,12 =0,236

NNT (1/absolut nytta) = 4,2

Front 24

Vad är relativ nytta?

Back 24

Den nytta som läkemedlet gör jämfört med i detta sammanhang med placebo.

Front 25

Vad är den absoluta nyttan?

Back 25

Absoluta nyttan är den andel patienter som ser effekt som inte tagit placebo, alltså den andel bland de som upplevde förbättring/symtomlindring som faktiskt blev behandlade.

Front 26

Vad är NNH?

Back 26

NNH är antalet patienter som behöver behandlas för att en ska visa tecken på skadlig effekt.

Front 27

Vad är desensitisering/takyfylaxi? Vad är tolerans?

Vilka mekanismer kan orsaka det - uppstaplat.

Back 27

Desensitisering och takyflyaxi är synonyma begrepp som beskriver den snabbt minskade effekten ett preparat har som ges upprepade gånger eller över en längre tid.

Tolerans är en gradvis minskad effekt av en given dos läkemedel vid upprepad tillförsel.

Skillnaden mellan dom är alltså enbart tidsramen.

Mekanismer som kan orsaka detta:

- Förändring i receptorers egenskaper

- Translokation av receptorer/ Receptorn nedregleras

- Tömning av mediatorer

- Förändrad preparatmetabolism(Ökad metabolism av läkemedel)

- Fysiologisk adaption

Front 28

Förklara de olika orsakerna till desensitisering/takyfylaxi och tolernas mer noggrant.

Back 28

Fysiologisk adaption - en fysiologisk anpassning kompenserar eller negrear effekten som en viss substans ska ha. Alltså, effekten minskar trots att man fortsätter att ta medicinen i oförminskad styrka. Ett ex. är vissa diuretika som tappar effekt för att Renin-Angiotensinaxeln kompenserar.

Förändrad preparatmetabolism(Ökad metabolism läkemedel) - ökad nedbrytning av substansen leder till minskad effekt. Helt enkelt så inducerar en del läkemedel aktiviteten av de metaboliserande leverenzymerna. Ses vid etanolkonsumtion.

Tömning av mediatorer - som man kan tänka så leder upprepad signalering till att förråden för de mediatorer som medierar effekten ta slut. Om frisättning av neurotransmittorer är mycket större än nysyntes av transmittorer så kommer frisättningensbara poolen av transmittorer att ta slut vid en upprepad administrering av ämnet, ses bland annat hos amfetamin.

Translokation av receptorer/Receptorn nedregleras - tar längre tid, oftast timmar och beror på en internalisering av receptorerna via endocytos. Receptorn är inte längre tillgänglig för agonisten. Ses i Beta-adrenerga receptorer. terhämtning kan ta dagar. Används också i behandling av prostatacancer där stora kontiunerliga doser av GNRH ges för att desensitera hypofysen så att den slutar skicka ut gonadotropin.

Front 29

Bild över de olika orsakerna till desensitisering/tekyfylaxi och tolerans

Back 29

Front 30

Vilka är de två olika tillförsel sätten för läkemedel?

Back 30

Lokal - då administreras läkemedlet på den plats det är ämnat att verka

Systemisk - då ska läkemedlet ta sig till rätt vävnad via blodet

Front 31

Vilka två olika administreringsvägar finns det för läkemedel?

Exempel på olika administreringar

Back 31

Enteral - läkemedlet kommer till kroppen via mag-tarmkanalen - absorption där.

Parenteral - all annan administrering

Ex. Intravenös, peroral, inhalation, intranasal, sublingual, buckal, intramuskulär, subkutan, epidural, rektal, topikal, optikal, intrapleural, intraperitoneal, intrakavernös, vaginal m.m.

Front 32

Vad illustrerar plasmakoncentrationskurvan?

Back 32

Plasmakoncentrationskurvan visar läkemedlets absorptionsfas (stigande plasmakoncentration), distribution i kropeen (sjunkande, alfa-fas) och elimination (beta-fas). Vid mätning av plasmakoncentrationen är man primärt intresserad av den fria obundna versionen av substasen. Vid peroral tillförsel av ett läkemedel så kommer plasmakoncentrationen att stiga tills det når ett maximum, Cmax. Den tiden då Cmax inträder kallas t-max. Efter en viss tid så kommer plasmakoncentrationen att avta då läkemedlet äntrar vävnaden och distribueras i kroppen (distributionsfas) och slutligen elimineras från kroppen (eliminationsfas)

Front 33

Vilka 4 principiella sätt kan läkemedlet röra sig genom cellens membran på?

Back 33

1. Passiv diffusion genom lipiderna i membranet. Fettlösliga icke-joniserade. Vanligaste sättet för läkemedel

2. Passiv diffusion genom vattenporer - aquaporin. Små vattenlösliga.

3. Aktiv transport över membranet med vissa transportproteiner

4. Pinocytos - invaginering. Ovanligt för läkemedel

Front 34

Vad är "Ion-trapping" - Jonfällan?

Back 34

Många av våra läkemedel är svaga baser eller syror. Då syror och baser växlar mellan en joniserad och icke-joniserad form beroende på pH och joner så kan de inte ta sig igenom lipidmembranet och läkemedel kan "fastna" i vissa kompartments i kroppen.

Dvs. ett surt läkemedel kan ansamlas i en biofas (kompartment) med ett mer alkaliskt pH och tvärtom. joniserad form löser sig ofta lätt i vatten och ojoniserad form har ofta god fettlöslighet.

Ett läkemedel som ex. aspirin är en svag syra, pKa=3,5. Det kommer i en sur miljö vara oladdat då den behåller protonen och därmed fettlösligheten. I en alkalisk miljö kommer dock aspirin att lämna ifrån sig en proton och därmed bli laddad och ej fettlöslig.

Det motsatta gäller alkaliska läkemedel.

Front 35

HA <-> A- + H+

Förklara jonfördelningen i olika pH, pKa förhållanden.

Back 35

pH=pKa, här är fördelningen av laddade och oladdade partikal lika dvs. HA = A- + H+

pH> pKa ger HA < A- + H+

pH< pKa ger HA> A- + H+

Front 36

Specifika exempel på syror och baser i sur och alkaliska miljöer.

Back 36

En enkel lathund: Ämnen är fettlösliga i sin "naturliga" miljö - dvs. svag syra är fettlöslig i sur miljö och tvärtom.

Front 37

Bindning till Albumin...

Back 37

En stor del av läkemedlet binds till albumin i blodbanan. Så lite som1% av läkemedlet kan vara obundet. Det har betydelse då ett läkemedels effekt beror på dess fria koncentration i plasman eftersom endast den obundna koncentrationen av läkemedel kan diffundera ut ur blodbanan. Majoriteten av läkemedle mättar aldrig bindningsställena på albumin, därför är andelen som är bundet oberoende av den totala koncentrationen av läkemedel. Dock finns det vissa läkemedel som administreras vid plasmakoncentrationer som nästan mättar bindningarna till albumin. En liten ökning av ett sådant läkemedel kan få markant ökad effekt.

Front 38

Vad avser absorption?

Faktorer som påverkar?

Back 38

Absorption avser ett läkemedels absorption till blodet. Således berör termen oftast enteral administrering.

Faktorer som påverkar är:

- Fysiologiska faktorer så som presystemisk metabolism, blodflöde, pH, magsäckens tömningstid, bakterieenzymer etc.

- Interaktioner så som med föda, andra läkemedel etc.

- Läkemedlets löslighet i fett och joniseringsgrad som då är beroende av pKa.

Front 39

Vad menas med presystemisk metabolism?

Back 39

Med presystemisk metabolism så menas sådant som metaboliserar läkemedlet innan det nått det systemiska kretsloppet. Detta är t.ex. metabolisering i tarmen och lever. En del läkemedel absorberas heller inte fullt ut, utan lämnar kroppen i feces. En del läkemedel genomgår en stor presystemisk metabolism och man säger att dessa har en låg biotillgänglighet.

Front 40

Vad menas med en låg biotillgänglighet?

Back 40

Läkemedel som genomgår en stor presystemisk metabolism har det.

Front 41

Vad betyder biologisk tillgänglighet (F)?

Hur beräknas det?

Back 41

Biologisk tillgänglighet syftar på den del av läkemedlet som når det systematiska kretsloppet i åsyftat skick. Man kan beräkna det värdet genom att använda det så kallade Area Under Curve (AUC) i ett koncentration-/tid-diagram (koncentration av läkemedlet i plasma på Y-axeln, tid på x.axel).

Front 42

Vad kan man få ut genom att räkna ut AUC?

Back 42

Genom att beräkna AUC för ett läkemedel när det dels tillförs peroralt och dels intravenöst så kan man åskådliggöra den delen av läkemedlet som bryts ned av den presystemiska metabolismen (första passagemetabolismen) dvs. hur stor andel av intagen mängd läkemedel som når systemkretsloppet i oförändrad form

Front 43

Vad beror ett läkemedels distrubution i kroppen på?

Back 43

A) regionalt blodflöde

B) ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper

C) ämnets bindningsstyrka till olika vävnader

Front 44

Vad är distrubutionsvolym? Hur beräknas det?

Back 44

Distrubutionsvolymen - Vd, är förhållandet mellan den totala mängden läkemedel i kroppen och dess koncentration i plasma vid en tidpunkt. Distrubutionsvolymen svarar alltså mer eller mindre för hur stor mängd som kommit ut i vävnaden.

Vd = D/C0.

Skrivs oftast i kg/l.

Ett stort Vd har ett läkemedel som i jämvikt mellan blodbana och vävnad till stor andel befinner sig utanför det systematiska kretsloppet, dvs. låg plasmakoncentration. Litet Vd har ett ämne som vid jämvikt har huvuddelen av sin substans i blodbanan ex. Warfarin. Begreppet har betydelse vid elimination då ett högt Vd innebär att ett ämne sitter fast ute i vävnaden till stor del och därmed kommer ta längre tid att eliminera då njurarna ju filtrerar blodet.

Front 45

Hur eliminieras läkemedel?

Back 45

Läkemedel börjar elimineras så fort de når blodbanan och sker med två principiella steg, metabolisering och utsöndring.

Vattenlösliga läkemedel kan utsöndras direkt via njurarna utan någon förbehandling medan fettlösliga läkemedel måste genomgå hepatisk metabolism för att göras vattenlösliga. Ca 90% av alla läkemedel utsöndras via njurarna med eller utan föregående hepatisk metabolism. Även lungorna är ett viktigt organ för utsöndring (utandning) och även galla, svett samt tårar.

Front 46

Hepatiska metabolismen - dess två steg.

Back 46

Levern är kroppens viktigaste organ för läkemedelsmetabolism och den hepatiska metabolismen består av två steg, Fas1- och Fas2-reaktioner.

Fas1-reaktioner syftar till att göra ämnet met lösligt via hydrolysering, oxidering, reduktion etc. Detta leder paradoxalt nog ofta till en intermediär som är mer toxisk än läkemedlet själv. Oftast så går sedan metabolismen vidare till Fas2 reaktioner som konjugerar ämnet med ett i kroppen redan existerande ämne för att stabilisera intermediären och bevara lösligheten.

Fas2 reaktioner kan bara utföras om det på substratet återfinns ett "handtag" (t.ex. en hydroxylgrupp, thiolgrupp eller aminogrupp), Detta handtag kan återfinnas på läkemedelet i dess orginalform, men oftast så krävs en Fas1 reaktion. Ett konkret exempel på konjugering är när läkemedlet kopplas samman med glukuronid.

Enzymer som är involverade i Fas1 reaktioner är t.ex. Cytokrom p450-fmailjen (CYP, CYP3a4a - viktigaste), MAO och esstraser. Dessa kallas ibland för mikrosomala anzyme eftersom de återfinns i våra mikroorganeller.

Front 47

Vad är enzyminduktion och vad innebär det?

Back 47

Vissa läkemedel och substanser ökar aktiviteten hos de mikrosomala enzymen vilket leder till en ökad aktivitet av Fas 1 reaktionen, vilket i sin tur ökar mängden av de toxiska substanserna samt minskar mängden av den aktiva substansen. Vilket kallas just enzyminduktion och gör kombinationen av vissa läkemedel livsfarlig.

Ex. alkohol och paracetamol

Front 48

Vad är prodrugs?

Back 48

De läkemedel som inte blir aktiva för ens de har metaboliserats (bioaktivering)

Front 49

Vad är enzyminhibition?

Back 49

Läkemedel som kan inhibera enzym som krävs för metabolismen. Vilket kan leda till ökade plasmakoncentrationer av ett annat läkemedel, som i sin tur inte bryts ned som det ska.

Front 50

Hur kan läkemedel bli en del av enterohepatiska kretsloppet?

Hur ser det enterohepatiska kretsloppet ut?

Back 50

Vissa konjugerade läkemedel som genomgått Fas 2 reaktionen kan utsöndras i gallan via aktiv transport. Väl ute i tarmen så kan läkemedlen spjälkas och återgå till sin aktiva form och på så sätt återabsorberas och fortsätta utöva sin verkan. Läkemedlet blir då en del av det enterohepatiska kretsloppet, rör sig mellan tarm, lever och gallblåsa. Skapar en resorvar av cirkulerande läkemedel som kan uppgå till ~20% av den totala mängden läkemedel i kroppen.

Metabolism i lever --> utsöndring via galla --> metabolism av bakterieenzymer i tarm --> återabsorption --> metabolism i lever.

Front 51

Vilka 3 processer i njurarna sköter utsöndringen av läkemedel?

Back 51

Glomerulär filtration

Aktiv tubulär sekretion

Passiv diffusion över tubulärt epitel

Front 52

Hur fungerar glomerulära filtrationen i läkemedelsutsöndring?

Back 52

Här filtreras små molekyler ut i glomeruli mha osmotiskt och hydrostatsikt tryck. Läkemedel bundet till albumin kan inte filtreras, de läkemedlen står i jämvikt mellan bunden och obunden form vilket innebär att ytterst lite kan filtreras i glomeruli då förflyttning av obundet läkemedel X inte får mer av bundet läkemedel X att dissassociera.

Front 53

Hur fungerar aktiv tubulär sekretion i läkemedelsutsöndring?

Back 53

Denna bygger på aktiv transport av läkemedel fån blodbanan ut i tubuli. Sker via antingen OCT eller OAT. Detta kan helt rensa ett läkemedel från blodbanan då jämvikten drivs mot den obundna formen och då kan transporteras bort från blodbanan.

Front 54

Hur fungerar den passiva diffusionen över tubulärt epitel i läkemedelsutsöndring?

Back 54

Detta är ett problem vid läkemedelsutsöndring. Vatten resorberas längs tubuli och fettlösliga droger kan röra sig fritt över tubuli. försvårar utsöndringen markant, alkaliska läkemedel kommer utsöndras snabbare i sur urin och vice versa.

Front 55

Vad är clearance?

Back 55

Beskriver hur effektivt en substans elimineras från plasman.

Är även ett mått på njurens funktion.

Är enbart meningsfullt i samband med 1:a ordningens kinetik.

Cl = (Vd*0,693)/t½

Front 56

Vad är biologisk halveringstid?

Back 56

Det är tiden det tar att halvera plasmakoncentrationen av ett visst ämne.

Enbart meningsfullt i samband med 1:a ordningens kinetik.

t½ = (0,693 * Vd) / Cl

Front 57

Vad är första ordningens kinetik?

Back 57

Då halveringstiden är konstant och oberoende av aktuella mängden läkemedel. Det tar alltid lika lång tid att halvera koncentrationerna av läkemedel.

Front 58

Vad är 0:e ordningens kinetik?

Back 58

Kallas även koncntrations- eller dosberoende kinetik. Här når systemen som ska eliminera/utsöndra substansen en maxkapacitet, vilket gör att eliminationshastigheten inte anpassas till den ökade koncentrationen.

Eliminationshastigheten blir ett konstant värde och halveringstiden kommer variera med mängden substans i kroppen.

Små dosökningar kan dramatiskt öka plasmakoncentrationerna och ge oönskade konsekvenser.

Front 59

Vad är Michaelis-Mentens kinetik?

Back 59

Kan även kallas blandkinetik. Handlar om att då koncentrationen hos ett läkemedel av 0:e ordningens kinetik sjunker så kan eliminationen återgå till att vara av första ordningen.

Front 60

Vad är jämviktskoncentrationen - Css i plasma?

vas står ss för?

Back 60

Css infinner sig då lika mycket läkemedel tillförs per tidsenhet som elimineras.

Tiden det tar att nå detta stadie beror på den biologiska halveringstiden, dosintervallet och förhållandet mellan läkemedlets absorption-eliminationshastighet. vid 1:a ordningen är det ca efter 4-5 t½.

ss- steady state - där plasmakoncentrationen nått sin platå.

Front 61

Hur förklaras biverkningar?

Back 61

Vare negativ och oönskad effekt av ett läkemedel som uppkommer vid användning av normala doser.

Front 62

Vilka faktorer kan kortfattat påverka hantering, tolerans och eliminering av läkemedel?

Back 62

Ålder

Äldre har större andel fett i kroppen - påverkar distributionen. Äldre tar fler läkemedel - mer interaktioner. Äldre har minskad renal eliminering och metabolism - effektiviteten av de mikrosomala enzymerna avtar.

Sjukdomar

leversjukdomar, stas i mag-tarmkanalen, njursjukdomar.

Genetiska faktorer

Front 63

Vad är idiosynkratiska reaktioner?

Back 63

Idiosynkratiska reaktioner är oväntade och ovanliga reaktioner på ett läkemedel som oftast beror på genetisk faktorer som spelas ut via immunologiska mekanismer.

Front 64

Vad är polyfarmaci?

Back 64

Samtidig användning av flera läkemedel samtidigt, 5 eller fler.

Vanligt och kan leda till interaktioner

Front 65

Vilka 2 principiella typer av läkemedelsinteraktioner finns det?

Undergruppsindelningar?

Back 65

Farmakodynamiska och Farmakokinetiska.

De farmakodynamiska kan delas upp i 2 områden: ökad effekt och minskad effekt.

Ökad effekt ses vid: Allosterisk agonist, agonist vid annan receptor, anatagonist vid annan receptor som motverkar effekten av första lm.

Minskad effekt ses vid: Partiell agonist eller antagonist för samma receptor, partiell agonist eller antagonist för annan receptor som medierar samma effekt, agonist vid annan receptor som motverkar effekten av första lm.

Front 66

Vad är additiv effekt, synergetisk effekt och potentiering?

Back 66

Addititiv effekt - två substaner producerar tillsammans en effekt som är lika stor som den sammanlagda effekten av de två substanserna.

Synergetisk effekt - två substanser producerar tillsammans en effekt som är större än sammanlagda effekten av de två substanserna

Potentiering - då en substans som saknar egen effekt ökar en annan substans effekt.

Front 67

Vilka är de 4 processerna som påverkar farmakokinetiken?

Back 67

Absorption, distribution, metabolism och utsöndring.

Dessa kan alla påverkas av andra läkemedel.

Front 68

Johannesört och Grapejuice - vad har de för speciella effekter på läkemedel?

Back 68

De båda påverkar metabolismen på olika sätt.

Grapejuice inhiberar CYP3A4

Johannesört inducerar CYP3A4

Vilket innebär att det ena ökar metabolismen och det andra förhindrar den.

Front 69

Vilka är huvudtyperna av läkemedelsbiverkningar och vad betyder dom?

Back 69

Typ A - den absolut vanligaste biverkningen som är dosberoende och reproducerbar. Orsakas av läkemedlets farmakologiska effekt eller fysikaliska/kemiska egenskaper. Situationen kan åtgärdas med dosjustering.

Typ B - är ovanliga och är icke-dosberoende biverkningar. Dessa är allvarligare är Typ A, ej förtusägbara och repducerbara. orsakas inte av någon känd farmakologisk verkningsmekanism och indelas i: immunologiska, pseudoallergiska, metabola och okända.

Front 70

Vilka är de 4 principiella mekanismerna för läkemedels toxiska verkan i samband med cellskada och celldöd?

Back 70

Icke-kovalenta reaktioner - kemiska föreningar skapas och skadar delar av cellen.

Kovalenta reaktioner - metaboliter från läkemedel formar kovalenta bindningar med ämnen i cellen och skadar dessa.

Levertoxicitet - ansamling av toxiska metaboliter i levern

Njurtoxicitet - beror på a) läkemedlets principiella verkan b) biverknning till följd av immunologisk medierad överkänslighet eller c) okänd anledning.

Front 71

Vad är teratogenes?

hur stor andel av fosterskador uppkommer från läkemedel?

Back 71

Teratogenes är skapandet av grav missbildning under fosterstadiet från yttre faktorer.

Bara 1% av alla fosterskador kommer från läkemedel.

Front 72

Vilka stadier finns i fosterutvecklingen? Vilket stadie är känsligast?

Back 72

Blastocystbildning

Organogenes

Histogenes och mognad

I blastocytogenesen kan läkemedel direkt döda fostret, dock om de överlever inga missbildningar. Undantag är alkohol.

Organogenesen är känsligaste stadiet - här kan grava missbildningar uppkomma. Ej helt kända mekanismer hur läkemedel kan skapa dom dock.

Front 73

vilket är det mest kända läkemedel som gett upphov till teratogenes?

Back 73

Thalidomid - mekanismen är inte känd.

Front 74

vilken är den typiska och ideala utvecklingskedjan för ett nytt läkemedel?

Back 74

1) Substansupptäckt

2) Preklinisk utveckling: farmakokinetik, syntes, djurförsök

3) Klinisk utveckling Fas 1 - friska försökspersoner, farmakokinetik, tolerans, bieffekter

4) Klinisk utveckling Fas 2 - småskalig studie, patienter, undersökning dosering och efficacy

5) klinisk utveckling fas 3 - storskalig studie, placebo, jämförelse annat läkemedel

6) godkänd av myndighet

7) klinisk utveckling fas 4 - långtidsuppföljning