Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
33 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
Ministerstyre
|
”Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommunsbeslutande organ, får bestämma, hurförvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta iärende som rör myndighetsutövning mot enskild ellermot kommun eller som rör tillämpning av lag.”
|
Myndigheterna lyder regeringen som kollektivt organoch inte en enskild minister
|
|
REGERINGENS STYRMEDEL
|
1. Lagar och föreskrifter; Förvaltningslagen, Verksamhetsspecifika ramlagar, Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Skollagen, Miljöbalken 2. Finansmakten; Makten över budgeten/ekonomisk tilldelning, Makten över regleringsbrev, Mål, finansiering, återrapportering 3. Utnämningsmakten, (Generaldirektörer), Ambassadörer, domare, landshövdingar 4. Makten över de informella kontakterna |
|
|
KONSTITUTIONSUTSKOTTET |
Konstitutionsutskottet (KU) är ett utskott i Sveriges riksdag med uppgift att bereda frågor och väcka förslag av konstitutionell och förvaltningsrättslig betydelse, samt att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottets verksamhet regleras i Regeringsformen och Riksdagsordningen. På grund av utskottets granskande roll, skall ordförande alltid komma från oppositionen. Konstitutionsutskottets områden gäller det som berör de svenska grundlagarna och riksdagsordningen, och det är en viktig del av kontrollmakten. Ärenden som är aktuella för detta utskott handlar om lagstiftning om konstitutionen och förvaltningsrätt, lagstiftning om TV, radio och film, press- och partistöd, riksdagen, om myndigheter som finns i riksdagen som till exempel Riksrevisionen och Justitieombudsmannen (dock inte Riksbanken), granskning av regeringen och statsråden, tryck- och yttrandefrihet, det kommunala självstyret, opinionsbildning, och religionsfrihet. KU granskar regering och statsråd löpande och i särskilda fall efter s.k. KU-anmälningar. Den löpande granskningen läggs fram årligen i ett betänkande, kallat granskningsbetänkande. Kommer en anmälan in, inleder de utfrågningar av berörda personer. Utfrågningarna är offentliga. Om åtal skulle vara aktuellt mot ett statsråd, är det KU som avgör detta. Fallet går då direkt till Högsta domstolen. Vanligare är att KU kritiserar statsråd efter en utfrågning, vilket kan resultera i misstroendevotum mot vederbörande. Utskottet har även sista ordet i vissa prövningar och beredningar inför riksdagsbeslut. |
GRANSKAR BL.A. REGERINGEN |
|
RIKSREVISIONEN |
Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Genom att utföra oberoende revision bidrar vi till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. |
Kontrollerar att regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete |
|
Justitieombudsmannen (JO) |
Vem kan klaga? Vem som helst kan klaga hos JO, man behöver inte vara svenskmedborgare eller ens bo i Sverigeman behöver inte ha uppnått en viss ålder för att få klagadet man klagar på behöver inte röra en själv. Vilka kan man klaga på? Statliga myndigheter (inklusive domstolar), kommunala och landstingskommunala myndigheter, tjänstemän vid statliga, kommunala och landstings-kommunalamyndigheter samt andra som är anförtrodda myndighetsutövning. (Myndighetsutövninginnebär en myndighets utövande av rätt att bestämma om enförmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller någotannat jämförbart förhållande) |
Granskar hur myndigheter tillämpar lagar Eget initiativ eller efter klagomål |
|
JUSTITIEKANSLERN |
Justitiekanslern är en myndighet under regeringen vars uppgift bland annat är att reglera skadeståndsanspråk mot staten och att vara åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål. |
”STATENS JURIST”ÄR BL.A. ÅKLAGARE I TRYCK- OCH YTTRANDEFRIHETSMÅL |
|
VAD ÄR SKILLNADEN MELLAN JO OCH JK? |
Båda utövar tillsyn över myndigheter och tjänstemänSom medborgare kan man anmäla ärenden till båda Skillnad 1: Justitieombudsmännen utses av riksdagen, medanJustitiekanslern är en ”vanlig” statlig myndighet. Skillnad 2: Detta innebär att JK verkar på uppdrag avregeringen, medan JO verkar på uppdrag av riksdagen ochmedborgarna. Skillnad 3: JK fokuserar främst på systematiska fel, medan JOhar lika stort ansvar vad gäller specifika individärenden. Skillnad 4: JK har stort ansvar för tryckfrihets- ochyttrandefrihetsmål. |
|
|
DEN SVENSKA FÖRVALTNINGSMODELLEN |
Fristående ämbetsverk, inget ministerstyre. (Detta ser KU till) Öppenheten, t.ex. offentlighetsprincipen |
|
|
Regeringskansliet
|
Regeringskansliet är en myndighet som har i uppdrag att hjälpa regeringen att styra riket och förverkliga sin politik. Regeringen avgör inriktningen för Regeringskansliets arbete och vilka frågor som ska prioriteras, vilket innebär att det är en politiskt styrd organisation.
|
|
|
KOMMITTÉVÄSENDET |
Kommittéer = regeringens utredningsorgan,är tillfälliga myndigheter Parlamentariska utredningar Särskild utredare Forum för kompromiss, förankring och samförstånd |
När en lag kommer till, första steget |
|
REMISSVÄSENDET |
Utredningen sänds på remiss för yttrande Remissvaren sammanställs i propositionen |
När en lag kommer till, vad gör de då? |
|
LÄNSSTYRELSEN |
Sverige är indelat i 21 län som alla har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är en statlig samordnande myndighet, en servicemyndighet, en överklagandeinstans och med tillsynsansvar. Länsstyrelsen står som garant för att de av regeringen beslutade nationella målen genomförs. Verkställa, följa, granska, utvärdera Utsedda av regeringen |
”Statens förlängda arm” Tillsynsmyndighet i vissa frågor Främja länets intressen Landshövdingen + länsstyrelsen |
|
Besvärsrätten |
Förvaltningsbesvär: Man kan överklaga beslut gällande en själv till domstol som tittar på om beslutet är lagligt och lämpligt. Domstolen kan upphäva eller ändra beslutet. Laglighetsprövning: Den allmänna kompetensen involveras här, tex är det lagligt av en kommun att bygga en byggnad där? Man måste vara kommunmedlem för att kunna överklaga detta, detta görs till förvaltningsrätten som kollar ifall det är lagligt, är det inte så upphävs beslutet. |
2 varianter |
|
Departement |
Hur många som finns, vilka uppgifter det har och vilka ministrar som styr varierar beroende på regering. (Största idag Utrikesdepartementet). Chef för varje departement är alltid en minister (politiker) som assisteras av olika tjänstemän. Den högst uppsatta tjänstemannen är statssekreterare, hybrid mellan tjänsteman och politiker. Kan finnas flera ministrar men endast en av dem kan vara chef. Andra anställda: Andra politiskt sakkunniga Pressekreterare Expeditionschef Rättschef + en mängd olika tjänstemän |
2 typer av politiker som byts ut vid valen, resten tjänstemän som är vanligt anställda. |
|
Regeringskansliet |
Består av statsrådsberedningen, departementen och en förvaltningsavdelning. Statsrådsberedningen: Statsministern är chef, de leder och samordnar arbetet i kansliet men även EU-politiken och regeringskansliets krishantering. Förvaltningsavdelningen är kansliets administativt praktisk resurs, inriktat |
Statsråd Departement Förvaltningsavdelning |
|
Hur en lag kommer till i 10 steg |
1. Initiativ, tex vallöften 2. Regeringen beslutar om direktiv till utredning, tillsätter en kommitté 3. Utredningens förslag går på remiss till berörda myndigheter och organisationer 4. Förslaget förbereds i departementet 5. Lagrådet granskar förslaget 6. Regeringen lämnar proposition till riksdagen 7. Propositionen och oppositionens eventuella motioner behandlas i riksdagens utskott 8. Riksdagen fattar beslut 9. Regeringen utfärdar lagen 10. Lagen publiceras i svensk författningssamling |
Initiativ, kommitté, remiss, departementet, lagrådet, proposition, riksdagsutskottet, riksdagsbeslut, utfärdande, publicering, |
|
Statlig myndighet |
Formellt underställda regeringen (ett departement) med hela landet som sitt verkningsområde. Leds av en generaldirektör som utses av regeringen. Kan ha en styrelse vid som styrelse som ska granska och utvärdera, men ibland är GD även ensam. |
Tex polisen, migrationsverket, socialstyrelsen
|
|
Statsförvaltning |
Ämbetsverk Lyder under regeringen, förvaltningsföreskrifter gäller Offentlighetsprincipen gäller Riksdag och regerings anslår medel och prövar dess användning I vissa avseenden reglerad personalpolitik Affärsdrivande verk Lyder under regeringen, förvaltningsföreskrifter gäller Offentlighetsprincipen gäller med vissa undantag Riksdag och regering beslutar om investeringar Driftsbudget finansieras genom avgifter Möjlighet att inrätta egna tjänster med egna beslut Statliga bolag Lyder under aktiebolagslagen Offentlighetsprincipen gäller inte Beslutar själv om inkomster och utgifter Personalpolitiken ej statligt reglerad |
Ämbetsverk Affärsdrivande verk Statliga bolag tex svenska spel, systembolaget |
|
Mellanstatlighet vs överstatlighet |
Vilken makt EU har i olika områden och vad som krävs för att EU ska kunna fatta beslut. |
|
|
Mellanstatlighet |
Förutsätter att länderna ska vara eniga, samarbete mellan medlemsstaterna (rekommendationer, förhandlingar) |
|
|
Överstatlighet |
Bindande beslut som fattas med majoritet av medlemsstaterna (EU är överordnat) |
|
|
EUs framtid |
Som konfederation: Löst samarbete mellan medlemsstaterna, kräver enhällighet Som federation: Samarbetet fördjupas, tex USA och staterna Som en komplex flernivådemokrati: Blandning mellan de två andra, typ som vi har nu |
|
|
Lissabonfördraget |
|
|
|
Europaparlamentet |
EUs parlament, väljs direkt i varje land vart 5:te år. Röstar på de vanliga svenska partierna (de lokala) men när de blivit invalda i parlamentet ansluter de sig till andra partigrupper efter sin ideologi. |
|
|
Europaparlamentets uppgifter |
1) Lagstiftning ”Medbeslutandeproceduren” - Ett veto 2) Budget - Godkänna budgetförslag 3) Övervakning - Kontrollmekanismer för att övervakakommissionen a. måste godkänna den nya komissionen, i första hand ordförande, sedan utfrågning b. möjlighet att avsätta komissionen genom missförtroendevotum c. frågestunder där man kan fråga ut komissionen |
|
|
Komissionen |
Initiativ till lagstiftning Verkställer beslut Departement (påminner om regeringskansliet) Hybrid mellan verkställande makt och byråkrati (Utses inte av parlamentet, ej heller direktvald) 27 kommissionärer Kommissionens ordförande: Väljs med kvalificerad majoritet avministerrådet Godkänns av Europaparlamentet Kommissionen utses av medlemsländerna,men skall vara ”neutrala”. |
|
|
Kommissionens uppgifter |
Initiera förslag och lagstiftning Långsiktiga planer Konkret lagstiftning ’Grönböcker’ – diskussionsunderlag ’Vitböcker’ – lagförslag Verkställande makt A. Utfärda förordningar B. Hanterande av EU:s budget Dela ut stöd, se till att avgifter betalas C. Konkurrenspolitik D. Extern representation och förhandling ”Fördragens väktare” (tillsammans med EU-domstolen) |
|
|
Generaldirektorat (DG)
|
När kommissionen samanträtt går de hem till ditt "departement" som kallas DG. DG Miljö DG Ekonomi och finans DG Regionalpolitiko.s.v. |
|
|
Ministerrådets uppgifter |
1. Lagstiftande tillsammans med Europaparlamentet 2. Beslut om budget tillsammans med Europaparlamentet 3. Koordinerar och samordnar politiken ”Den öppna samordningsmetoden” 4. Verkställande tillsammans med Kommissionen |
|
|
Ministerrådet |
Inga fasta ledamöter, ministerrådet består av en minister från varje medlemsstat, varierar beroende på område. Tex alla jordbruksministrar, miljöministrar osv. Leds av personen från ordförandelandet |
|
|
Medbeslutandeproceduren |
Kommissionen representerar EU, skickar lagförslag till parlamentet och rådet. Diskuteras i parlamentet och där man kan göra ändringar, sen omröstas det. (representerar sina väljare) Skickas vidare till ministerrådet som fattar beslutet (kan också ändra). För att lagen ska bli till måste parlamentet och rådet vara eniga. När ändringar skett ska det skickas tillbaka till parlamentet för granskning innan det får accepteras. (representerar sina regeringar) |
|
|
Europadomstolen
|
- |
|
|
Europeiska rådet |
- |
|