• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/13

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

13 Cards in this Set

  • Front
  • Back
1.Vilken skillnad beträffande lokalisation föreligger mellan reumatoid artrit (RA) och artros? Hur skiljer tillstånden sig åt rent kliniskt?
RA: engagerar mindre leder, t. ex finger-, mellanhandet-, tå-
Morgonstelhet > 1 tim
Engagerar flera än 3 leder
Symmetriskt (samma led på båda kroppshalvor)
Diagnos: 4 av 7 symtom i > 6 v.
CRP – höjning pga inflammation
Svullnad, smärta, värmeökning

Artros: engagerar större leder, bärande leder, t. ex höft-, knä-
Belastningssmärta
Nedbrytning sker snabbare än nybildning av ledbrosk
Åldersrelaterat ”förskjutning”
Asymmetriskt
2.Beskriv patofysiologin vid RA.
En inflammatorisk sjukdom där sjukdomsprocessen styrs av immunologiska reaktioner. Reaktionen beskrivs som autoimmun vilket innebär att det utlösande antigenet utgörs av en kroppsegen substans, dock har ingen specifik autoantigen kunnat påvisas.
I den engagerade leden startar den patogena processen med en synovit (inflammation av synovialhinnan). Synovialhinnan blir då kraftigt förtjockad och ökat vaskulariserad och infiltreras av immunologiskt aktiva celler som makrofager, T-och B-lymfocyter och plasmaceller. Cytokiner frisätts och driver och underhåller inflammationen samt bidrar till den vävnadsskada som utvecklas i leden.
1.NSAID-preparat kan ges vid tex reumatoid artrit. Redogör för verkningsmekanismen för denna läkemedelsgrupp?
har en antiinflammatorisk effekt, hämmar inflammationen. Har även smärtlindrande och febernedsättande egenskaper.
2.Arne, 76 år ska genomgå en total höftledsplastik pga primär artros. Beskriv patofysiologin vid artros och koppla två symtom på artros till det patofysiologiska skeendet.
Är en icke-inflammatorisk reumatisk sjukdom. Kan uppträda i alla leder, men oftast de som utsätts för kronisk belastning, såsom knäled, handled, höftled, käkled och stortåns grundled.

Artrosutvecklingen är en nedbrytande process som engagerar både ledbrosk och underliggande benvävnad. Ledbrosket blir successivt destruerat, uppruggat och ojämnt och förtunnat så att sprickor uppstår > kan bli så illa att hela ledytans broskskikt försvinner > ben och benhinna är det enda som kvartstår. Ökat friktionsmotstånd. Som kompensationsmekanism bildas osteofyter på kanterna av det sjuka benet > sklerosering med förbening av strukturer under brosket > bildas mer ben kring den sjuka leden.
Symtomen är ffa smärta och stelhet!!! Smärtan uppstår i form av belastningssmärta som fortsätter i rörelsesmärta, ledvärk, ledstelhet och därefter vilovärk.
3.Förklara vad höftledsartros innebär patofysiologiskt. Vilka besvär får man som medför indikation till op?
Patofysiologiskt (se ovan), specifik smärta vid höftledsartros är smärta i ljumsken och i utsidan av låret, insidan av knäet. Även gluteus smärtar.

Indikation för OP föreligger då man inte lyckats få tillräckliga resultat av tidigare insatser. Innan op föreligger försöker man med SJG; bygga upp musklerna kring den utsatta leden. Kan även försöka lindra symtomen med kortisoninjektioner. Lyckas man inte med dessa åtgärder, att förhindra smärtan och ledstelheten tillräckligt får man gå in med kniven!
4.Cauda equina-syndrom är ett allvarlig tillstånd som kan uppstå vid diskbråck och kräver akut op. Vilka symtom är det viktigt att uppmärksamma?
1.Ingen kontroll över vattenkastning,
2.Ingen kontroll över avföring,
3.Känslobortfall i underlivet
5.Vilken skillnad beträffande lokalisation föreligger mellan reumatoid artrit (RA) och artros? Hur skiljer tillstånden sig åt rent kliniskt?
Artrit förekommer främst i de små lederna, en småledsjukdom. Artros drabbar främst de större lederna höft, knä, händer, käken. Även systemet kan påverkas av artrit; kärl, lungor, ögon.
Vid artrit har man mer smärta efter vila, t.ex. på morgonen efter nattens sömn. Artros leder oftare till smärta efter belastning och rörelse.
6.Beskriv patofysiologin vid RA!
Är en autoimmun sjukdom, innebär att kroppen producerar autoantikroppar som sätter igång kroppens immunförsvar att reagera mot den egna vävnaden, utlöser en rad inflammationsprocesser, s.k. ledinflammation utlöses. Inflammationen leder till leddestruktion. Deformation av den kroppsdel som drabbats.

Många gånger sker detta bilateralt, engageras samma ledtyper i såväl höger som vänster hand.
7.Berit inkommer för planerad op (bakre fusion med Expedium) av spinal stenos L2-L4. Nämn en situation då Berit troligen har varit fri från besvär relaterade till spinal stenos. Förklara varför hon är besvärsfri i denna situation och koppla detta till det patofysiologiska skeendet.
När hon cyklar, klippt gräset, gått med barnvagn eller rullator då hon kan lutar sig framåt vilket gör att det inte blir lika trångt i spinalkanalerna och nerverna kommer inte i kläm.
8.Enligt WHO är artros en sjukdom som orsakar stor global sjukdomsbörda. Bakom etiologin till artros finns ett antal faktorer, beskriv kortfattat två sådana faktorer.
Primär: Långvarig belastning, t.ex vid övervikt under en längre tid, lantbrukare. Överbelastning i övrigt av en normal led.
Sekundär: uppkommer till följd av skada eller sjukdoms angrepp på ledens beståndsdeler, t. ex meniskskada vid idrottsutövning.
9.Uppge tre möjliga orsaker till lumbago.
Lumbago i sig själv är ingen diagnos och betyder ”bara” ont i landryggen. Dom orsaka man kan finna till lumbago är diskbråck, spondylos och spinal stenos.
Kan även beror på tumörer, infektioner och fraktur.
10. Varför är det viktigt att göra upprepade undersökningar av rörlighet och känsel i armar och ben på patienter som är nyopererade i ryggen?
I kotpelarna sker sammankopplingen mellan alla de nerver som går ut till bl.a. ben och armar. Man vill kolla så att man inte utövat skada på ngn av dessa nerver vilket syns som påverkan av armar och ben.
11.På vilka sätt kan metastaser (dottersvulster från cancer) i kotpelaren ge kliniska symtom?
I många fall ges det inga symtom, men smärta och neurologiska påverkan kan förekomma i vissa fall.