Parodontologi - Parod.häftet

Front 1

Vad är depuration och vad är målet med detta?

Back 1

Depuration innebär att man avlägsnar supra- och subgingival tandsten och på så sätt eliminerar retentionsplatser för den dentala biofilmen.

Målet med den parodontala behandlingen är infektionskontroll ---> Friskt parodontium

Front 2

Vissa patienter kan behöva profylaktiska insatser innan scalingen/depurationen. Varför?

Back 2

Vid depuration uppstår sk. bakteriemi eftersom oral mikroflora kommer att spridas med blodbanan. De patienter som inte har ett fungerande infektionsförsvar som kan ta hand om mikroorganismerna i blodbanan löper allvarlig risk vid dessa ingrepp.

Vad är det man riskerar att få?
Tex:
- Infektiös endokardit och sepsis hos gravt immunsupp­rimerade patienter
- Djupa ledinfek­tioner, till exempel hos patienter med ledproteser (orsakas främst av typiska
hudbakterier, som tillfälligt även kan förekomma i munhålan hos vissa in­divider)

Vid parodontal behandling av patienter i riskgruppen bör man rådgöra med patientens läkare.

Front 3

När utförs depuration?

Back 3

Vid fördjupade tandköttsfickor på 4 eller mer än 4 mm. Det är fickstatusregistreringen som ligger till grund för depurationsplaneringen.

Sub- och supragingivalt tandsten, fyllningsöverskott mm avlägsnas.

Front 4

Hur utförs depurationen?

Back 4

Depuration kan utföras med handinstrument, ultraljud eller en kombination av dessa.

Effektiv rengöring av djupa tadköttsfickor kräver anestesi och skarpa instrument.

Efterkontroll görs sedan med en ficksond, vars spets får glida utefter rotytan både horisontellt och vertikalt.

Front 5

Vad är skillnaden mellan att använda handistrumentet och ultraljudet?

Back 5

Det sägs att det inte är någon större skillnad på kvaliteten av arbetet men det går snabbare med ultraljudet än med handinstrumenten.

En annan fördel med ultraljudet är att det spolar vatten ned i tandköttsfickorna vilket rengör dessa.
Med ultraljud kan man dock förlora lite av ens taktila känsla.

Front 6

Vad heter de vanligaste handinstrumenten som används för depuration?

Back 6

X Cyretter
- De mest användbara

X Sicklar (scalers)

Front 7

Vilka delar består handinstrumenten av?

Back 7

X Arbetsdel (working tip, blade)
- Den del där eggen sitter

X Hals (Shank, neck)
- Förbindelsen mellan arbetsdel och skaft

X Skaft (handle)

Utformningen av de tre delarna ger instrumentet dess arbetsegenskaper. Arbetsdelens utformning är viktigast.

Front 8

Hur är spånytan resp. eggvinkeln hos cyretter och sicklar?

Back 8

X Spånytan (ansikte)
- En universalcyrett har två eggar som möts i en rundad rygg.
- En sickel har också två eggar. Dessa möts i en spetsig vinkel. Utformningen bildar en triangel.

x Eggvinkeln
- Eggvinkeln är hos tandstensinstrument vanligtvis 70-80 grader. En spetsigare vinkel ger snabbare nötning av eggen. En trubbigare skulle avlägsna tandsten för dåligt.

Front 9

Hur är cyretterna utformade i övrigt? (Special och universal)

Back 9

Det finns olika cyretter med olika utformningar för bästa möjliga åtkomlighet på olika ställen i bettet.

Arbetsdelen är osymmetriskt utformad i förhållande till skaftet och slutar med en rundad ände. Halsen har en eller flera böjar.

X Universalcyretten
- Har två egger, A och B varav A-eggen är den som är längst bort från betraktaren då man kollar på instrumentet i armens längdriktning
- Universalcyretten arbetar både supra- och subgingivalt

X Specialcyretter
- Har bara en egg.
- Motstående sida är vanligen avfasad eftersom denna inte skall användas.
- Används till både sub- och supragingival tandsten.
- (Gracey´s serie av cyretter är de mest kända i denna grupp)

Front 10

Hur är sicklar utformade?

Back 10

Har en arbetsdel som är symmetriskt utformad med två likvärdiga eggar som löper samman i en spets.

Den ska endast användas supragingivalt och har god åtkomlighet approximalt.

Front 11

Vilken arbetsteknik använder man sig av?

Back 11

X Dragrörelser och i huvudsak i koronalriktning

X Inte för stor vinkel mot tandens längdaxel
- Ca 70- 90 graders vinkel mellan spånyta och tand.

X Ibland komplettera med horisontalrörelser buccalt och lingualt, framför allt i molarområdena.

X Om det är trångt att få ned instrumentet i fickan kan man rikta spånytan så den ligger platt mot tanden för att sedan rikta upp den då man kommit ned.

X Använd alltid fingerstöd. Gärna ocklusalt

X Korta överlappande drag och långsam förflyttning över ytorna.

X Man klarar sällan mer än 1/4 av rotens omkrets utan att byta grepp och ände på instrumentet.

Front 12

Vart använder man LM universalinstrument? (Grön på sal)

Back 12

I hela bettet. A- eggen används mest. B-eggen kan användas på distalytor i molarområdet.

Front 13

Vart använder man LM P3-P4 (De svarta på sal)?

Back 13

Har bara en A-egg och är ett universalinstrument för incisiver och premolarer.

Front 14

Vart använder man LM 11-12 (gracey. Gula)?

Back 14

Mesiala och buccala ytor. (Även mesiobuccalt och mesiolingualt)

Front 15

Vart använder man LM 13-14 (Gracey. Blå)?

Back 15

Distala och linguala ytor. (Även distolingualt och distbuccalt.)

Front 16

Hur fungerar ultraljudsscalern?

Back 16

X Drivs enligt den "Piezo-elektriska principen" (piezoelektricitet betyder el till följd av påtryckningar.)

X Elektronikenheten, tranducern är inbyggd i uniten som finns på plats i båset.

X Arbetsdelen förankras stumt i tranducern genom en skruvgänga

X Instrumentet kräver vattenkylning.
- När den riktade vattenstrålen når spetsen splittras den av vibrationerna vilket ger en kaskad av små vattendroppar som brukar kallas för en sk. kavitation

X Scalern har ingen vass egg.

X Ingen slipning görs av spetsen utan blir den utnött eller nednött kasseras den.

X Instrumentet hålls med pennfattning

Front 17

Vilken arbetsteknik använder man sig av vid ultraljudsscaling?

Back 17

X Spetsen anläggs med ett mjukt handlag mot rotytan.

X Ingen kraft från hand eller arm appliceras

X Effekten fås av spetsens vibrationer

X Maximala vibrationsutslaget i en ultraljudsspets är 0,1mm

X Man använder sig av sidorna på instrumentet. Aldrig någon av de platta sidorna.

X Man kan hålla handstycket vertikalt eller horisontellt.

X En tangentiell vibrationsröresle eftersträvas

X En ständig arbetsrörelse i lätta penslande drag som systemiskt "avsöker" rotytan bit för bit i överlappande stråk.

X Plack- och tandstensavlägsnandet sker både pga vibrationer och kavitationen som vattnet åstadkommer.

Front 18

Vilka är indikationerna för ultraljudsanvändning och fördelar?

Back 18

X Både för supra- och subgingival depuration
- Ofta kombo av ultraljud och handinstrument i djupa fickor

X Ultraljudet är effektivt vid hårt sittande plack och missfärgningar

X Skonsam metod att rengöra rotytan, även skonsam för mjukvävnaden

X Kavitationen har även en renspolande effekt

X Rengöring av furkaturer och rotfåror

X Går snabbare

Front 19

Vilka är nackdelarna med ultraljudsanvändning?

Back 19

Tandläkaren:
X Vibrationerna ger mindre taktilitet vid användning.
X Det låter mkt!!
X Vattensprayen försvårar insynen i munnen

Patienten:
X Vibrationerna och ljudet
X Känsliga rotytor kan ila. Anestesi behövs ofta då det är subgingivalt

Front 20

Varför är det viktigt att sondera vid en parodontal undersökning?

Back 20

För att kunna ta bort tandsten måste man ju upptäcka det. Supragingivalt plack kan man se genom att titta noga i munnen.

För subgingivalt plack måste man sondera för att upptäcka det.

Sonderingen används för att avläsa rotytans utseende tex furkaturer, rotfåror, emaljcementgränsen, karies och ojämnheter i rotytan, avsläsning av hur fyllningskanter och kronor ansluter mot rotytan.

Sondering ingår som en diagnostiskt hjälpmedek vid undersökning av patienten såväl före scaling men även under och efter scalingen.

Front 21

Hur ser sonderingstekniken ut?

Back 21

X Lätt pennfattning med fingerstöd

X Spetsig vinkel mot tandytan på ca 10 grader

X Rörelsemönstret består av upp-och-nedrörelser i tandens längdriktning

X Man ska använda sig av ett lätt sonderingstryck mot rotytan ca 25 gram

X Graderingen på fickdjupsmätaren är 3-6-8-11 mm

X Det är viktigt att man når ned till fickans botten vid sondering

X

Front 22

Vad är och vad kallas en furkationssond med ett annat ord?

Back 22

Kallas även för Nabers-sond.

Används för:
- Bedömning av furkationslesionens grad och djup
- Undersökning från olika håll av furkationer såväl i ök som i uk
- Arbetsdelen är längre än på en vanlig sond
- Skonsam utformning med den smala, rundade spetsen

Front 23

Hur är furkationssonden graderad?

Back 23

2-4-6-8 mm

Front 24

Efter vilka principer hanterar man depurationsinstrument?

Back 24

X Steg 1 - Formgivningen
- Instrumentets arbetsdel ges en ändamålsenlig form med korrekta eggvinklar.
- Arbetsdelarna är tunna och smidiga med god taktil känsla
- Eggarna har god skärpa.

X Steg 2 - Skärpning
- De tillverkas av härdat, rostfritt stål men materialet är relativt mjukt vilket innebär att instrumenten snabbt förslits vid depurationsarbete. Regelbundna skärpningar är då nödvändiga.
- Instrumentet får vi skärpning en fin och slät ytstruktur fri från hack och ojämnheter.

Ibland levereras fabriksnya instrument trubbiga och måste då formges innan de börjar användas.

Front 25

Hur kan man kontrollera instrumentets formgivning?

Back 25

Man kan dra eggen mot tex en plastsug i dess arbetsriktning. Bildas spån = bra eggvinkel. Måste bara skärpas då.
Ingen spånbildning = eggvinkel 90 grader eller mer och då måste instrumentet formges på nytt.

Front 26

Hur går man tillväga då man ska formge kyretten?

Back 26

1. Skaftet på instrumentet tas i stadigt grepp ich fixeras vid bordet med "ansiktet" parallellt med bordsytan. Arbetsdelen är vinkelrät mot bordskanten.

2. Slipa med en grov karborondumsten med en 10-20-gradig vinkel mot en tänkt lodlinje (är ju 70-80grader man vill ha på kyrettens egg). Ta stöd med armbågen mot kroppen så vinkeln blir likadan hela tiden.

3. Börja i hälen och fortsätt sedan ut mot spetsen.

4. Avslutar med sliprörelser i bara eggens riktning (för att avlägsna grader??)

5. Kontrollera formgivningen/skärpningen

Att komma ihåg:
- Skarpt instrument med korrekta vinklar förkortar behandlingstiden och gör depurationen skonsammare för både operatör och patient.
- Ett instrument som sköts rätt räcker längre