Organismernas Mångfald Och Fylogeni 2017

Front 1

Vilka är de 5 stora rikena inom Eukaryota?

Back 1

Plantae

Opisthokonta

Amoebozoa

SAR (Stramenopila, Alveolata, Rhizaria)

Excavata

Front 2

Vilka är de 9 största stammarna inom Opisthokonta?

Back 2

Porifera - svampdjur

Cnidaria - nässeldjur

Platyhelminthes - plattmaskar

Nematoda - rundmaskar

Mollusca - blötdjur

Annelida - ringmaskar

Arthropoda - leddjur

Echinodermata - tagghudingar

Chordata - ryggsträngsdjur

Front 3

Vad är unikt för stammen Porifera inom Opisthokonta?

Back 3

Deras embryon har inga lager (vilket leder till att de inte kan skapa vävnader med specifika

ändamål eller organ).

Front 4

Nämn 3 viktiga fysiska attribut som hjälper till att bestämma hur välutvecklat ett djur är.

Back 4

Hudlager - endoderm, ectoderm, mesoderm

Coelom - hålrum med kroppsvätska och organ

Segmentering - delar av kroppen som är

specialiserade för olika saker

Front 5

Nämn 2 saker som Nematoda och Arthropoda har gemensamt.

Back 5

Båda är protostomer (urmun bildar mun) och båda är ecdysozoa (ömsar sin kutikula för att växa)

Front 6

Nämn 1 sak som Annelida, Chordata och Arthropoda har gemensamt.

Back 6

Segmentering

Front 7

Nämn 1 sak som Echinodermata och Chordata har gemensamt.

Back 7

Båda är deuterostomer - urmunnen blev ett anus

Front 8

Vilka 3 stammar finns inom riket Alveolata och vad är specifikt för varje stam?

Back 8

Alla har alveoli/hålrum.

Apicomplexa - parasiter

Dinoflagellata - frilevande

Ciliophora/Ciliata - rör sig med cilier

Front 9

Vilka 2 stammar finns inom riket Rhizaria och vad är specifikt för varje stam?

Back 9

Foraminifera - skal av kalk

Radiolaria - skal av kisel

Front 10

Vad skiljer pseudopodierna åt i rikena Amoebozoa, Rhizaria och Stramenopila?

Back 10

Amoebozoa - lobliknande

Rhizaria - trådliknande ut genom hål i skalen

Stramenopila - axopodia (cytoskelett i pseudopodierna)

Front 11

Beskriv Platyhelminthes - Plattmaskar

Back 11

Mjuka, osegmenterade maskar

Triploblastiska - 3 hudlager (endo, ecto, meso)

Acoelomata

Front 12

Nämn de 4 understammarna inom stammen Arthropoda.

Back 12

Chelicerata

Myriapoda

Hexapoda

Crustacea

Front 13

Vad är en radula? Vilken klass inom stammen Mollusca har inte en radula?

Back 13

Radula är en rivtunga med kitintänder. Alla

blötdjur har en sådan, förutom Bivalver/musslor.

Front 14

Vad gör Porifera till "djur"?

Back 14

Dom är flercelliga eukaryoter som inte är producenter/inte kan skapa egen mat/energi.

Front 15

Hur klassificeras Nautilus och vad är unikt för

detta släkte?

Back 15

Cephalopoda, Mollusca, Opisthokonta,

Eukaryota.

Det är den enda Cephalopoden utan bläck,

massor av tentakler, inga organ i skalet (används för att flyta med istället. vatten pumpas in och ut med hjälp av en sifunkel).

Front 16

Vad har vissa Mollusca, Fungi, Cnidaria, Arthropoda, Annelida, Chordata/fiskar och Dinoflagellater gemensamt?

Back 16

Bioluminiscens

Front 17

Vad är skillnaden på Unirama och Birama hos Arthropoder?

Back 17

Birama är tvådelade ben - innehas av Chelicerata och Crustacea

Unirama är odelade ben/"hela" ben - innehas av Myriapoda och Hexapoda

Front 18

Vad är unikt för Acari (fästingar och kvalster)?

Back 18

En hypostoma. Harpunliknande struktur nära munnen. Tandad hos fästingar, otandad hos kvalster.

Front 19

Nämn en typisk fysisk egenskap hos Aranea (spindlar).

Back 19

Malphigiska kärl - "njurar"

Boklungor (vissa har även trakéer) - andning

Scopula - mängder av hår på mängder av hår för att klättra på lodräta glatta ytor

Front 20

Beskriv de olika segmenten/tagmata hos Hexapoder.

Back 20

3 st tagmata: Huvud, thorax, abdomen

Huvud - 1 par antenner, 1 par komplexögon, ledade mundelar utanför kroppen

Thorax är alltid uppdelad i 3 ytterligare segment:

Pro - 1 benpar

Mesa - 1 benpar och vingar (om vingar finns)

Meta - 1 benpar och vingar (om 2 par vingar finns)

Abdomen - Minst 5 segment, reproduktionsorgan

Front 21

Redogör för de viktigaste skillnaderna mellan utvecklingsstadier som följer efter gastrulastadiet hos Protostomia och Deuterostomia.

Back 21

Efter gastrulastadiet skiljer sig de två olika utvecklingsstadierna åt i hur de bildar anus och mun. “Protostomia” betyder “mouth first” och refererar till att munnen bildas från gastrulans “urmun” och anuset på andra sidan. “Deuterostomia” betyder “second mouth” och refererar till att anuset bildas från gastrulans “urmun” och munnen bildas på andra sidan.

Front 22

Vilka olika karaktäristiska celltyper använder Cnidaria (tex. Physalia blåsmanet) och Ctenophora (tex. Pleurobrachia havskrusbär) till bytesfångst?

Back 22

Cnidaria har cnidocyter, vilket är en celltyp med specialiserade vacuoler som innehåller skjutvapen, för att organismen ska kunna fånga byten och skydda sig.

Ctenophora har kolloblaster (collocyte) vilket är klibbceller på deras tentakler som producerar ett polymeriskt sockerämne som gör att de kan fånga byten.

Front 23

Redogör för morfologiska och funktionella skillnader mellan protonefridier och metanefridier.

Back 23

Hos "lägre" evertebrater, såsom plattmaskar och hjuldjur finns ett system av protonefridier som renar interstitialvätskan och utsöndrar slaggprodukterna genom öppningar i huden. Primärurinen bildas med filtrering.Ringmaskar har istället metanefridier. Metanefridierna samlar upp coelomvätska i en så kallad nefrostom, som fortsätter i ett kärlsystem liknande njurens, där vätska återförs till kroppen och slaggprodukterna utsöndras genom nefridioporer.

Front 24

Redogör för alla morfologiska delar av tiofotiga kräftdjurs matspjälkningskanal. Hur och var sker näringens sönderdelning, nedbrytning och upptag?

Back 24

Maten förs in i kräftans mun och krossas först med hjälp av mandiblerna. Då hamnar maten i tuggmagen vilket kommer mala maten med hjälp av en tuggplatta av kitin samt tvärgående kitinlister. Bakom tuggmagen börjar den korta mittarmen, hit utsöndras spjälkande enzym från mittarmskörteln som ska bryta ned maten. Här absorberas även näringen. Efter detta leder ändtarmen ned till anus.

Front 25

Redogör för funktionen av Malphigiska kärl samt ange vilka grupper av djur som har dessa.

Back 25

Hos de flesta insekterna består dessa av raka ogrenade rör men kan också ta andra former t.ex. grenade. De malphigiska kärlens främsta funktion är att fungera som njurar och absorberar vatten, lösta ämnen och restprodukter. Slutprodukten är urinsyra. Finns hos bla insekter, spindlar, mångfotingar.

Front 26

Redogör för spindlars respirationssystem.

Back 26

Det flesta spindlar har boklungor (några har trakéer), beroende på grupp finns ett eller två par lungor. Dessa sitter i den bakre kroppens främre del (abdomen) och består av ett hålrum med bladlika överlappande lameller (som sidor i en bok). På undersidan av bakkroppen finns små luftfyllda gångar som leder till lamellerna. Luften som kommer in cirkulerar i gångarna och syresätter blodet i lamellerna.

Front 27

Redogör för insekternas respirationssystem.

Back 27

Insekter syresätter sin kropp med trakésystemet. Deras hemolymfa (kroppsvätska) transporterar ingen gas, utan syre förs in till kroppen/organen genom öppningar i exoskelettet. Ofta genom diffusion.

Front 28

Redogör för nejonögonen.

Back 28

Agnata - rundmunnar, låg salthalt i blodet, leker alltid i sötvatten och dör alltid efteråt, små kotelement vid ryggsträngen, välutvecklade ögon som syns utanpå fisken, rund sugskål som används för att suga sig fast på andra fiskar och äta kött och/eller suga blod, fenor med fenstrålar, 7 par gälöppningar (ser ut som ögon => nio ögon => nejonögon), ammocoetes larver (ett sedimentstadie och ett parasitstadie).

Front 29

Redogör för sidolinje-systemet.

Back 29

Finns bara hos vattenlevande organismer, används för att uppfatta rörelser i vattnet genom tryckförändringar. Fästa i väggarna i sidolinjekanalerna finns små grupper av hårceller inneslutna i en gelemassa kallad cupula. När vattnet rör sig utanför fisken överförs dessa rörelser till vätskan i kanalen och detta leder till dallringar i cupulan och hårbuntarna böjs, vilket gör att nervsignaler skickas ut.

Front 30

Hur rör sig sjöstjärnor? Redogör för komponenterna av ambulakralsystemet och deras funktioner.

Back 30

Från sjöstjärnans mun och ut till armarnas spetsar löper något som kallas “ambulacral grooves”, längs dessa sitter rader med tubfötter och intill dessa sitter små spines. Tubfötterna jobbar med hjälp av “water-vascular system” vars främsta funktion bland annat är lokomotion.

Front 31

Hur får Bivalvia i sig mat utan radula?

Back 31

Bivalvia, dessa är filtrerare. De filtrerar i sig maten med hjälp av ctenidia, ett organ som utvecklats från gälarna och specialiserats på filtrering och andning.

Front 32

Mångfotingarna (Myriapoda) består av två större grupper, enkelfotingar (Chilopoda) och dubbelfotingar (Diplopoda). Vilka är skillnaderna mellan dessa grupper?

Back 32

Chilopoda är rovdjur, har maxilliped med giftkörtlar, honan plockar upp spermatofor och befruktar sig själv. Chilopoda är enkelfotingar (de har ett par ben per segment.

Diplopoda är herbivorer, kan rulla ihop sig som försvar, parar sig och honan lägger ägg som hon vaktar. Diplopoda är dubbelfotingar (de har två par ben per segment).

Front 33

Hur andas de insekter som lever i akvatisk miljö?

Back 33

Dom andas antingen med gälar, snorkel eller så tar de med sig en luftbubbla ner under ytan.

Front 34

Hur skiljer sig osmoregleringen hos en broskfisk och en benfisk i saltvatten?

Back 34

Benfiskars blod har låg osmolaritet i saltvatten (hypotoniska). Dom får i sig salt genom att dricka vatten och släpper ut salt genom gälarna.

Broskfiskars blod har hög osmolaritet i saltvatten (hypertoniska) och dom håller osmotisk jämvikt genom att lagra stora mängder organiska ämnen, främst urea i sina kroppsvätskor. Dom dricker inte heller vatten = undviker extra intag av salt.

Front 35

Vilken djurgrupp har en "acoelomat" kroppsbyggnadsplan? Förklara uttrycket "acoelomat" och ge ett typiskt exempel med åtminstone namnet på släktet.

Back 35

Plattmaskar (platyhelminthes) har en acoelomat uppbyggnadsplan. Acoelomat betyder “utan 2:a kroppshåla” (without coelom)

Exempel: Turbellaria, Planaria.