Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
57 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Socialisation (enligt Gripsrud)
|
Införlivandet i den sociala gemenskapen. Börjar redan när vi är små. Vi blir till och formas som individer genom samspel med andra. Två sorters socialisation:
1. Primär: Närmsta kretsen, familj 2. Sekundär: I samhället utanför familjen, dagis, skola, arbetsplats etc. Vi lär oss om vilka vi är och vad som förväntas av oss. Massmedierna är kanske en av de viktigaste institutionerna här. |
|
|
Vad är Massmedierna?
|
Vi lär känna dem redan som små, massmedierna riktar sig till oss i hemmet, till skillnad från de andra institutionerna i den sekundära socialisationen.
Medierna är samhällets förlängda arm in i intimsfären och de konkurrerar med andra familjemedlemmar om vår uppmärksamhet. |
|
|
Varför är det viktigt med mediafroskning?
|
Medierna påverkar oss på ett eller annat sätt. Enligt vissa är det därför medieforskning bedrivs. Yrkesmässiga och organisatoriska aktiviteter präglas av tron att medierna påverkar oss: skolan och läroböckernas innehåll exempelvis – innehållet kan påverkas och väljas ut för att fostra eleverna. Fenomenet kan även ses religiösa institutioner, reklambranschen, politiska rörelser och staten – alla präglas av tron om mediernas påverkan.
Vi bör skaffa oss god kunskap om medierna och vad de förmedlar, på grund av den påverkan de utan tvivel har på oss. |
|
|
Identifikation
och de två sorters |
Utifrån media och andra människor skapar vi oss en identitet - Utifrån intryck från andra människor och media gör vi oss uppfattningar om likheter och skillnader mellan oss själva och andra och skapar vår identitet kring och i förhållande till detta. Två olika typer av identiteter:
1. Social/Kollektiv 2. Privat |
|
|
Vad har median för påverkning på oss?
|
Media påverkar oss både medvetet och omedvetet, genom interaktion och samspel med oss.
Diskutabel term när man ska beskriva förhållandet media – person. Vi blir påverkade och formade genom vad media visar oss. |
|
|
Vad gör medierna / Mediernas makt
|
Väcker och dirigerar allmänhetens uppmärksamhet
Övertygande vad gäller åsikt och personlig övertygelse Influerar/styr beteende – ofrivilligt eller ej Definierar våran verklighet (kultivationsteorin) Legitimerar handlingar Informerar snabbt och med stor bredd – men subjektivt Mer tillgänglig för de med politisk eller ekonomisk makt |
|
|
Mediernas framväxt (första epoken)
|
Allsmäktiga medier (Fram till 1940) INJEKTIONSMODELLEN Media kunde få publiken till att göra vad som helst
Mediernas roll – typer av effekttyper var direkta, kortsiktiga ”vad gör medierna med publiken” Publikens roll: passiva mottagare, masspublik, propaganda utan kritiskt tänkande. Masspublik oviktigt i sammanhanget. Teoribildningar: injektionsmodellen som innebär att Man ansåg att medierna sprutade i oss en dos idéer och bilder som vi sedan rättade oss efter på gott och ont (injektionsmodellen) |
|
|
Mediernas framväxt (andra epoken)
|
Vanmäktiga/Maktlösa medier (1940-1970) TVÅSTEGSHYPOTESEN, baserades på studie från usa:s presidentval – denna teori fick stor betydelse för för forskning om förhållandet mellan media/publik ”use and gratifications research” Media hade ingen stor inverkan, 2-stegshypotesen
Under den här perioden ansågs medierna inte ha någon större inverkan på publiken om de inte utgick från de åsikter som människan redan på förhand hade. Tvåstegshypotesen och användarforskning (use and gratification) är centrala begrepp. |
|
|
Mediernas framväxt (tredje epoken)
|
Mäktiga medier (1970-1990) bestämde VAD publiken skulle tänka, ej hur, Agendasetting, Dagordningsfunktion – att medierna utövar en grundläggande politisk makt som politiker mfl kan utnyttja
|
|
|
Mediernas framväxt (fjärde epoken)
|
Förhandlande medier (1990-Nutid) Dialog är nödvändigt, publiken är kritisk till innehållet
Mediernas roll – förhandlande makt, mediernas ”konstruktioner” ställs mot publikens – congnitive – transactional Pulikens roll: en tolkande makt som själv konstruerar mening utifrån sina förutsättningar Teoribildningar: encoding-decoding (sändaren kodar meddelandet – avsändaren avkodar meddelandet.) kvalitativa metoder, socialkonstruktivism. |
|
|
Reception
|
Syftar till hur publiken inte bara är en passiva mottagare, utan en aktiv meningsproducent i mötet med olika texter.
"Det är genom människors läsning som litteratur får betydelse och inflytande" (Hans Jauss) / människor är meningsskapande utifrån sina egna specifika erfarenheter / texter får sin mening utifrån den situation eller kontext de läses i. |
|
|
Ideologikritik
|
Analyserar hur medierna bidrar till den ständiga reproduktionen av rådande tankesätt och samhällsförhållanden.
Försökte avslöja dolda konserverade budskap i litteraturklassiker och reklamtexter – tog för givet att läsare präglades av vad de såg/läste/hörde Man försökte avslöja de dolda konserverade och falska ideologiska budskapen hos såväl litteraturens klassiker som i reklamtexter, den strukturalistiskt inriktade ideologikritiken tog alltså för givet de olika mediernas och konstarternas läsare eller publik nödvändigtvis präglades av det de läste, såg eller hörde. |
|
|
Globalisering
|
Gränserna suddas ut. Som följd av teknikens utveckling och avreglering av mediemonopolet. Detta gör att nationella gränser är mindre viktiga för nyhetsrapportering, att tv-bolag kan dela med varandra (iom digitaliseringen).
|
|
|
Kulturindustri
|
Marknaden där kultur skapas, den kulturella industrin. tex. Tetaterindustrin, filmindustrin ja ja ni fattar.
Anpassning till det rådande samhällssystemet och dess normer. |
|
|
Livsstil och smak - varför hänger de samman?
(Enligt Bourdeiu) |
Habitus is the word!
Även fast smaken kan variera stort så är den ofta relativt lik inom olika samhällsklasser. Anledningar till att det finns olika klassgrupper beror dels på den markanta arbetsgrupps indelningen som vi har i arbetslivet (toppskiktet på ett företag vs. de "vanliga" anställda). Men det handlar även om hur vilken livsstilsgrupp man tillhör påverkar individens syn på sig själv, samhället och omvärlden. Även tjafs som kön, etnicitet och ålder hör hit. Alla skillnader skapar olika former av rangordning mellan människor. De kan vara mer eller mindre tydliga i vissa samhällen, men finns fortfarande där. |
|
|
Habitus
(Enligt Bourdeiu) |
"Medfödd smak som inte är ärftlig utan social."
- Elin Geniet Lindström |
|
|
Representaiv offentlighet.
|
I samhällen där folket inte har makt men makthavarna ställer sig offentligt och diskuterar viktiga frågor så att det ska verka som att folket har makt men egentligen är allt bestämt sedan innan. Lurendrejeri!
|
|
|
De tre typerna av mediehändelser
|
Högtidligheter / Kröningar
Kamp / Stridigheter (idrott, debatter, rättegångar) Erövningar (månlandningen, medicinska framgångar) |
|
|
Mc Quails fyra aspekter av mediestudier
|
Struktur - ekonomiska, politiska och rättsliga ramar.
Produktion - det organiserade arbetet och dess struktur. Konstruktion - former och innehåll, genrer och språkliga konstruktioner Reception - hur publik och individ förhåller sig till medierna och deras texter |
|
|
Offentlighetens rolls
|
Offentlighetens roll är att vara en plats där medborgarnas önskemål och åsikter kommer till uttryck.
|
|
|
Plejbejisk offentlighet
|
"underklassens offentlighet"
Förmodern offentlighet, folk samlades på torg etv för att prata. |
|
|
Borgerlig offentlighet
|
Den moderna offentligheten.
Då borgarna blev rikare, trädde man ur den privata sfären in i den offentliga för att diskutera gemensamma intressen gentemot kungen och stat. |
|
|
Kulturell offentlighet
|
Aktiviteter från den intima sfären vidgas och visas upp offentliget genom te.x teater
|
|
|
Politisk offentlighet
|
Kvinnor, tjänstefolk och andra ”osjälvständiga” hade i viss mån tillgång till den kulturella offentligheten men inte den politiska.
Här krävdes två egenskaper: utbildning och egendom |
|
|
Vad är den deliberativa demokratiuppfatningen
|
Massmedierna har central roll som forum för opinionsbildade processer
(av latiens deliberare som betyder ”att väga för och emot” ”diskutera” ”rådslå.”) |
|
|
Social-Choice teorin
|
Den politiska processen är rent instrumentell, ett redskap för att nå vissa mål. Den avgörande politiska handlingen är privat (typ man röstar i individuellt).
Målet inom politiken är den optimala, bästa kompromissen mellan motstridiga och i grunden oförenliga privata intressen. ”Folkets vilja är den politiska processens resultat, inte dess drivkraft” |
|
|
Vad är tabloidisering?
|
Sensationsnyheter, mindre format.
Två tendenser som tillsammans m korthuggen stil, är det man kallar tabloidisering 1. Att man prioriterar material som i sig är spektakulärt eller dramatiskt, ex bränder, naturkatastrofer eller saker som är roliga med egentligen inte är av någon betydelse (apan i djurparken är kär.) Deras uppgift är att skapa drama, omväxling, emotionell rörelse. 2. Att man vinklar de relevanta politiska och gör om dem till frågor om personlig maktkamp, moralisk ryggrad mot etc |
|
|
Publik Service uppgift
|
"Tjäna i allmänhetens tjänst"
Radio och TV ska vara tillgängligt för hela befolkningen till en rimlig penning, ungefär som vatten och el. Public service ska förmedla elementär samhällsinformation och bidra till bildandet av nationell identitet. Innehållet ska vara objektivt och av högsta kvalitet. Det ska bidra till att kulturella och sociala skillnader suddas ut. |
|
|
Kommersiella etermedier
|
Företagsägda.
Inte finansierade från en landsomfattande avgift utan drivs av reklamintäkter. I början sponsrades hela program av företag vilket gav dem stort inflytande. 1995 ändrades det så att det istället blev reklamsnuttar. Detta bidrog till att TVbolagen fick större kontroll över innehållet och programutbudet. Många program, lite utbud. |
|
|
Mediernas fyra uppgifter
|
Informera
Kommentera Gransa Gruppkommunicera |
|
|
Dagstidning
|
”en allmännyttig nyhetstidning av dagspresskaraktär som normalt ges ut minst ett nummer/vecka.”
|
|
|
Fådagarstidning
|
"Gruppen omfattar samtliga lågfrekventa tidningar, alltså som utkommer en till två gånger per vecka."
|
|
|
Gratistidning
|
Fungerar genom reklamintäkter
|
|
|
Storstadspress/landsortspress
|
Med storstadspress avses det tiotal tidningar som utges i Sthlm, Göteborg och Malmö – vilka svarar för omkring hälften av tidningsupplagan i Sverige.
Landsortstidningarna är dom som ges ut i resten av Sverige, utanför storstäderna. |
|
|
Morgonpress/kvällspress
|
Går även under namnet tabloidpress på grund av dess format och att de såldes ute på gatorna. Kvällspressen brukar oftast kritiseras för sin sensationsjournalistik och hårda vinkling.
|
|
|
Partipress
|
Typ partiers tidningar.
Duuuh |
|
|
Upplagespiralen
|
Upplagespiralen är namnet för studien om förhållandet mellan läsar- och annonsmarknaden.
Försäljningen av annonser är beroende av hur många som nås av produkten (dvs hur försäljningen av tidningsexemplaret går) och omvänt är prenumerations- och lösnummerförsäljningen det som bestämmer annonsmängden. Enligt spiralteorin handlar det om en process där den upplagemässigt största tidningen når fler läsare och därmed lockar till sig fler annonsörer och större resurser – det blir alltså en gynsamm sprial uppåt (och tvärtom). |
|
|
Täckningstal
|
Andelen hushåll i ett område som har en viss tidning.
Antal hushåll som har tidningen / (delat med) Antal hushåll i området Ju högre täckning desto fler annonsörer – och som resultat av detta desto bättre ekonomiskt läge. |
|
|
Presstöd
|
Presstöd är ekonomiska åtgärder tagna från staten för att stödja de svaga tidningarna.
"Syftet är att det ska finnas en mångfald inom pressen och att läsarna ska ha en valfrihet. Detta anses nödvändigt för demokratins funktion och fortlevnad." Består av Driftsstöd (till alla dagstidningar med en spridning på högst 30% på utgivningsorten.) Och Distributionsstöd (till alla som medverkar i en organiserad samdistribution.) |
|
|
De tre sorters mediaägande
|
Privat
Stiftelse Organisation I Sverige utgör de privatägda den största andelen (Bonnier!). Ägarkoncentationen på dagstidningsmarknaden har succesivt ökat. År 2004 svarade åtta av de största ägargrupperna för drygt 70% av den totala dagspressupplagan. |
|
|
Mediepolitikens Mål
|
Att stödja yttrandefrihet
Att stödja mångfalden Massmediernas oberoende och tillgänglighet Att motverka skadliga inslag i massmedierna |
|
|
De fyra normativa modellerna
|
Marknadsmodellen
Alternativa modellen Professionsmodellen Public-Service modellen |
|
|
Tre orsaker till mediernas globalisering
|
Tekniken utvecklas
Kommersialisering Kolonisering |
|
|
Globaliseringens (eventuella) kulturella effekter
|
Synkronisering av kultur
Underminering av nationell, regional och lokal kultur Ökad multikulturalism .. och rasism Hybridisering och utveckling av medier (och innehåll) Kulturell ”avterritorialisering” Uppkomsten av en ”global mediekultur” |
|
|
Vad menas med Publikens exponering?
|
Publikens exponering: Hur stor del av allmänheten som tar del av mediet och hur mycket tid den enskilde ägnar på mediekonsumtion. Alltså hur regelbundet allmänheten tar del av massmedia.
|
|
|
Vad menas med Publikens användning (av medier)?
|
Vad som uppmärksammas i medierna och vad läsare, tittare och lyssnare väljer att ta del av. Kunskap om användning ger möjlighet att dra slutsatser om mediers funktioner för sina användare.
|
|
|
Vad menas med Publikens värdering (av medier)?
|
Hur människor tolkar och bedömer press, radio och TV som medier och deras innehåll.
|
|
|
Grundläggande principen för yttrande- och tryckfrihet
|
Censurförbud
Anonymitets- och meddelarskydd (hemlig skribent) Ansvarighetsregler (en ansvarig) Etableringsfrihet (alla får starta) Särskild brottskatalog Särskild rättegångsordning |
|
|
Mediernas tre grader
|
1st a: Människor till människa, biologiskt.
2dra: Massmedier (sprider det från första) 3dre: Digitala (Inte bara läsa utan också bidra, vi kommenterar det massmedierna sprider typ) |
|
|
Kommunikationsformer
|
Intertextualitet: En text är som en mosaic. Medias texter har många inbördes relationer (fokus på texten)
Intermedialitet: Uttrycksformerna hänvisar till varandra, medierna är ömsesidigt förbundna (fokus på median) Interaktivitet: mottagaren kan påverka (fokus på parterna) |
|
|
De olika sorters konvergens
|
-teknologisk (inehållsmässigt eller tjänstemässigt)
-distribution (olika sätt att distriburera, tv, sattelit etc) -terminalmässigt (finns ej bara en plattform. Kan läsa via tv:n -branshmässig (HarryPotter ej bara bok) -estetisk (media lånar av varandra) -kulturell (musik, nyskapande musikaliska uttryck) |
|
|
Normativa medieteorier
|
Auktoritär (gammalt, maktpyramiderna. ”Kungen bestämmer allt”)
Liberal (folket tar ansvar Totalitär (regleras av staten, kontrolleras av partipolitisktsystem) Socialansvarsteorin (staten ansvarar för att vi ska få informationen, |
|
|
Offentlighetsbegreppet,
|
Om man ser samhället som ett hur med olika rum, offentligheten det som är öppet för alla.
|
|
|
Offentlig reglering,
|
Granskningsnämnden som kollar att medierna följer reglerna. De får inte hitta på, opartisk information, kränkande etc
|
|
|
Produktionens makt och ansvar,
|
Offentligt godkännande krävs för att starta radio eller tv. Producenterna får då mycket makt (eftersom inte alla kan göra det) och därför extra mycket ansvar.
|
|
|
Kommunikation som överföring eller ritual,
|
Det finns två typer av åsikter. Den ena anser att medierna är behållare, meningen läggs däri av författaren. Kommunikationen är överföring från avsändare till mottagare.
Den andra anser att meningen skapas av författaren men är redan påverkat ifrån det som skildras men publikens åsikter är en del i ritualen. |
|
|
Intertextualitet
|
Samspelet mellan texter, en text är aldrig ensam utan bygger på en annan
|
