Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
56 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
|
Rehearsal |
Utspridd inkodning ger spacing effect och flera konsolideringstillfällen. |
|
|
|
Konsolidering |
Integration och association. Transformation snarare än fixering; hippocampus ←→cortex.
Nya minnen är ömtåliga men klara, gamla oklara men robusta. Förklarar varför glömska och interferens minskas med tiden. Bäst vid sömn (ca 8h); återhämtning och aktivering av inkodningsområden under REMsömn. |
|
|
|
Metaminne |
Tänka på minnet ich använda strategier (mneumonics); Chunking, interaktiva bilder, akronymer och method of loci. |
|
|
|
Återkallningstermer |
Encoding specificity: samma förhållanden faciliterar ihågkomst. Availability: finns i minnet Accessibility: Grad av tillgänglighet under given tidpunkt. |
|
|
|
Glömska |
Ofta långsammare implicit. Interferensteorin, decayteorin. |
|
|
|
Interferensteorin |
Proaktiv interferens: gamla stör återkallning av nya; och inkodning (?) då aktivitet är mindre vid inkodning av ny än gammal. Starkast då 2 responser till samma stimuli. Svårt att undvika fel och beror mer på hur starkt felet är än hur svagt det rätta är.
Proaktiv och retroaktiv facilitering kan ske om förändringarna upptäcks. Retroaktiv interferens: Nya stör återkallning av gamla. Specifik - Nya och gamla lika. Ospecifik - olikt stimuli distraherar. Detaljrika minnen mer immuna mot interferens pga komplexitet. |
|
|
|
Decayteorin |
Minnen försvagas med tiden då neuroner ej används - hippocampus involverat. |
|
|
|
Amnesi |
Extrem minnesförlust. Påverkar främst deklarativt episodiskt minne. (Upprepad inlärning av semantiskt - lägger mer tid än andra på att öva - priming?)
Retrograd: Glömmer det som hänt förrut, retrospenial cortex.
Anterograd: kan ej forma nya minnen, Medialtemporallobena.
Infantil: Barn innan 4 år.
Alzheimers: vanligaste demenssjukdomen. |
|
|
|
Infantil amnesi |
Neurogenes byter ut neuroner innan 2 år då hippocampus blir klart: innan dess absolut amnesi.
Relativ i förskoleåldern: brist i språk att hänga upp lärdomar på.
Prefrontal cortex ej moget; känslighet för suggestioner och efterkonstruktioner.
Kan bilda autobiografiskt men svårt att återkalla dem. |
|
|
|
Alzeheimers |
Hjärnvolym -30%: MTassocierade tau proteiner ackumuleras till plack →axoner trasslar ihop sig →näringsbrist och aktivitetsförsämring →neuroner dör →Hålrum |
|
|
|
Hippocampus signalsubstanser |
Neurotransmittorer: seretonin och Acetylkolin |
|
|
|
Seretonin |
Minskas av alkohol.
Korsakoff's syndrom: alkohol + bvitaminbrist (alkoholism) ger nedbrytning av hjärnan (ex frontallob och mediala temporallober inkl. Hippocampus). Försämrad kognition, STM, anterograd och retrograd amnesi. Reversibelt. |
|
|
|
Acetylkolin |
Stor koncentration i hippocampus synapser.
Minskas av alzheimers, ökande medecin hjälper dock ej. |
|
|
|
Desinformationseffekten |
Interferens.
Ord i frågor påverkar perspektiv. Om skillnad upptäckts mellan informationerna kan informationen faciliteras.
Eliminering: fråga efter alla detaljer, gör känt att desinformation skett. Eftersom originalminnesspåren är intakta. |
|
|
|
Confirmation bias |
Förväntningar styr minnen. |
|
|
|
Traditionella trestegsmodellen |
Sesoriskt minne →STM → LTM
Förenklat; kan ex. gå direkt till och från LTM. |
|
|
|
Sensoriska minnet |
Upp till 12 ting och 250 ms Efterbild av ljus i mörker ex.
|
|
|
|
Korttidsminnet |
Uppmärksamhet mot sensoriskt minne eller återkallning från LTM.
7+-2 ting/chunks.
Bibehålls med repetition. |
Vilka minnen finns där? |
|
|
LTM |
Oändlig mängd tid och plats? Svårt att fasifiera. |
|
|
|
Arbetsminnesmodellen |
Biologiskt perspektiv/neuropsykologi.
Centrala exekutiva, visuospatiala, fonologiska loopen, episodiska bufferten. |
|
|
|
Centrala exekutiva |
Dela, byta och rikta fokus, interagera LTM.
Medvetande ett måste?
Bla. Prefrontal cortex.
Korrelerar med flytande intelligens (förstå och minnas nytt, kristalliserad är att använda kunskap effektivt) |
|
|
|
Fonologisk loop |
Vänstra hemisfären (parietallob enligt ppt, som också skiljer på artikulerande)
Perception (passiv): Wernicke's area, talförståelse, temporallob.
Artikulerande (aktiv): Broca's area, talproduktion, gyrus frontalis inferior.
Repeterar för att minnas. |
Passiv och aktiv. Vart? |
|
|
Visuospatiala skissblocket |
Visuell: form+färg (vad), främst vänster hemisfer, occipitallob och parietallob. Visual cache lagrar färg och form i inferior temporal (?).
Spatial: var och när, occipital (?). Främst höger hjärnhalva, parietalcortex (mest intraparietal sulcus). Inner Scribe: spatial och rörelse + repetition av färg och form transfereras till CE.
Haptisk: Känsel, taktilt, kinesi.
Kopplat till visuellt semantiskt i LTM binder en episod av intryck. |
Visual cache och inner scribe |
|
|
Eoisodisk buffert |
Bidirektionell interaktion med LTM, VSS, FL. Automatiskt.
Bildar eller tar fram helheter till eller från LTM (episod): visuellt semantiskt, lukt och smak (lite forskning), språk (lagras i parietallob?). |
|
|
|
Tester av arbetsminnesmodellen |
Reading span: flest lästa meningar där alla sista ord mins >50% av gångerna. Operation span: största antal numeriska tal och ord som minns >50% av gångerna.
Korrelation mellan dem. |
|
|
|
Connectionism/PDP |
Parallell Distribution Process.
Arkitekturen: hiarkier och nätverk av minnen och representationer.
Minnesspår = kombinerade noder = nervmönster
Repetition förstärker spåren; svårare att glömma. |
Vad är involverat? |
|
|
Levels of processing |
Påverkar ihågkomst: Uppmärksamhet och tankekraft. Relevans. Explicit kräver mer konceptuell än perceptuell process, implicit tvärtom.
Distinkthet: Minnesspår skiljer sig från andra, processas annorlunda vid inkodning. Mer uppmärksamhet eller unika detaljer som cues vid återkallning (tyder på det sista, koms ihåg då instruktioner ges efter inkodning).
|
Vilken process krävs för vilken typ av minne? |
|
|
Komponent-process-modeller |
Minnesprocesser är flexibla och uppdelade i 3 dimensioner: Kognitiva processer (perceptuellt eller komceptuellt), stimulusrepresentation (enhet eller relativt (?)), intentionsnivå (kontrollerat eller automatiskt).
Explicit och implicit minne är ej medvetande per se. (PSA) process specific alliances: mkt specialiserade mininätverk av 2-3 regioner. Processer beror på inlärningsfas (mkt specifikt). Fler delar av hjärnan aktiv än traditionell syn.
Oförutsägbart och lite forskning: Ingen tydlig modell, vet ej exakt hur inlärning sker eller nätverk kopplas, även större nätverk kan vara involverade. |
Dimensioner minnesprocesser. Medvetandegrad. Inlärning. Kritik. PSA. |
|
|
Lättare att minnas, effekter vid inkodning |
Spacing effect: utspritt i tid Primacy effect: i början Recency effect: i slutet Distinctiveness effect: sticker ut |
|
|
|
Minnesproblem |
Transciense: minnet försvinner snabbt Absent-mindness: gör saker igen eller inte alls, minns att det ska göras men inte om det gjorts Blocking: "tip-of-the-tongue" Misattribution: glömmer källan Suggestibility: känslighet för modifiering Bias: tidigare erfarenheter och förväntningar Persistence: undantag generaliseras (misslyckanden) |
|
|
|
Multipla minnesmodellen |
Tulving
Deklarativt/explicit (medialtemporallob, diencephalon): Semantiskt och episodiskt.
Ickedeklarativt/implicit: priming, procedurellt, betingning.
|
|
|
|
Koncept |
Mentala representationer av kategoriseringar.
Ej abstrakt (skilt från perception och motorsystem), stabilt eller universalt (mellan olika människor).
Hiarkier - Subordinate: Expertis eller atypisk inom katergori, perceptuella hjärndelar. - Basic: Vanligast, sensimotor och språkregioner i hjärnan. - Superordinate: Effektivast.
Multimodalt och kontextberoende. |
Hiarkier. Ej... Vilka hjärndelar? |
|
|
Semantisk distans |
Nära ger lättare ihågkomst, men större interferens.
Influential spreading activation theory: semantisk priming. (Snabbare "häst" om "hund" innan och inte "hus") |
Isat |
|
|
Sematiskt minne |
Fakta om omvärlden.
Entorhinal, perirhinal, och parahippocampal cortexes (under hippocampus).
Kan verka lika intakt som friskt hos amnesiska patienter pga mer tid för inkodning.
Koncept och semantisk distans.
Intrinsic features (färg form) inte lika påverkat av skadad hippocampus som extrinsic features (användning av objekt) eftersom de senare är mer associerade till episodiska kontexter. |
Features och hippocampus |
|
|
Episodiskt minne |
Utvecklas senare hos individ och evolutionärt.
Beroende av hippocampus?
Ofta mer nedsatt än semantiskt vid amnesi.
Recall- och recognitiontester.
Autobiografiskt är en underkategori. |
Utveckling |
|
|
Recall-tester |
Fri: objekt upprepade i valfri ordning Seriell: samma ordning som vid presentation Cued: upprepas vid givet cue |
|
|
|
Recognition-tested |
Recollection: medveten återkallning av kontextuell information (starkt minne). Parahippcampal cortex (var) och hippocampus (binder samman vad och när) mer aktiverat.
Familarity: Känner igen men kan ej placera (svagt minne). Perirhinal cortex (vad) mer aktiverat.
Olika delar av prefrontal cortex involverat i båda. |
|
|
|
Rekonsolidering |
Ny konsolidering.
Vid reaktivering blir minnet återigen ömtåligt - kan försämra. |
|
|
|
Priming |
Tidigare exponering/aktivering faciliterar återkallning. Snabbt och stimulusspecifikt.
Relaterat till falska minnen.
Subliminar stimuli kan påverka återkallning, men ej visat att sådan reklam ökar konsumtion.
Perceptuellt: Repetativt upplevt stimulus kan kännas igen på någon detalj, occipitallob.
Konceptuellt: Process av objektets mening faciliteras, frontallob.
Repetition suppression och enhancement. |
2 typer |
|
|
Procedurellt |
Motoriskt, skills. Muskelminne i cerebellum.
Långsamt, gradvis och generellt.
Deklarativt kan vara involverat. |
Vad kan vara involverat? |
|
|
Repetition suppression |
Hjärnaktivitet minskas till följd av tät repetition av stimulus. "Perceptuellt flyt"
Ventromedial frontal cortex och omliggande, minskad inkodning. |
|
|
|
Repetition enhancement |
Återkallning faciliteras av utspridd stimulus-repetition; spontan återkallning.
Dorsolateral prefrontal cortex och omkring; explicit återkallning. |
|
|
|
Bevis att ord upprepas för att minnas |
Fonologiska likhetseffekten: direkt seriell upprepning minskar om objekt är lika. Ordlängdseffekten: korta ord minns bättre - eller så är det ortografiska grannar som ger effekt. |
|
|
|
Prospektivt minne |
Retrospektivt vad, prospekivt när. Ofta kombinerade.
Mer relevant i vardagens planer och mål. Fler cues finns för retrospektivt.
Eventbaserad: Vid visst tillfälle, fler cues lättare att experimentiellt manipulera.
Tidsbaserad: Viss tidpunkt, mer förutsägbara cues, inte lika mycket koll på dem.
Lättare vid specificerat.
|
|
|
|
Saying is beliving effect |
Ej genuint återberättande försämrar minnet. |
|
|
|
Ekologisk validitet |
Representativt och generaliserbart. Kan hes både vardagligt och laborativt. |
|
|
|
Skillnader autobiografiskt från episodiskt |
Episodiskt kan kallas laborativt; triviala event. Personlig signifikans, tänks på oftare, organiserat, "jag". Komolext, fler hjärnregioner: Semantiskt i mitt- och inferior frontal cortex, autobiografiskt episodiskt i occipital och lateral parietal cortex. Båda i hippocampus och lateral temporal cortex. Vill minnas rätt i episodiska tester, framstå som bra autobiografiskt. |
|
|
|
Autobiografiskt minne |
Överlappar episodiskt (medial temporallob) och mentalisering (medial dorsal prefrontal cortex).
Funktioner: jagbildande, självförtroende, socialt (ofta mer kontakt med positiva minnen).
Flashbulb och flashback.
Reminiscence bump.
Self-memory-system. |
|
|
|
Self-memory-system |
Autobiografisk kunskapsbas i 3 nivåer: Livstidsperioder (pågående större event), generella händelser (en eller flera gånger), händelsespecifik kunskap (detaljer om föregående).
Arbetande jag: karriär mål, ambitioner och förväntningar + konceptuellt jag.
Generativ återkallning: aktivt sökande, topdown.
Direkt återkallning: automatik av cue, bottomup.
Koherens: minnen stämmer med mål och värderingar.
Korrespondens: minnen stämmer med verkligheten.
|
Typer av återkallning. Nivåer i kunskapsbas |
|
|
Stadier prospektivt minne |
1. Intentionsformande: cue och intention 2. Retention 3. Cuedetektion ger spontan återkallning 4. Intention-recall: hämtar intention från retrospektivt minne. 5. Utförande av intention: ofta oavancerat och automatiskt. |
|
|
|
Flashbulbminnen |
Dramatiska event, lika relevanta som autobiografiska.
Känns mer klara än de är pga emotion och repetition.
Emotioner (amygdala) kan ge mer uppmärksamhet för detaljer, och mer tankekraft. |
Vad gör emotionerna? |
|
|
Flashback |
Återipplevelse av trauma |
|
|
|
Reminiscence bump |
Flest minnen från ca. 10-30 år.
Samband med kultur och lifescript.
Ofta förändringar, vilka också minns bättre utanför rb.
Positiva händelser förväntas ske 15-30 år.
Testas med cue-word eller fritt återberättande. |
|
|
|
Koherens |
Minnen stämmer med mål och värderingar. |
|
|
|
Korrespondens |
Minnen stämmer med verkligheten. |
|
|
|
Hippocampus |
- Bearbetning, framförallt viktigt för deklarativt (procedurellt och priming fungerar utan) - Rätt förutsättningar (sömn, tanke) ger konsolidering till cortex - Koppling till amygdala (emotioner) - Viktigt för prospektivt minne (som tros skilja oss från andra djur). |
|
