Mineralogi

Front 1

Vad är ett mineral?

Back 1

Ett mineral är en naturligt förekommande oorganisk förening som har samma kemiska struktur överallt vilket ger vissa fysikaliska egenskaper.

Front 2

Nämn 5 egenskaper hos ett mineral.

Back 2

- Naturligt förekommande: till skillnad från syntetiska mineraler skapade av kemister.

- Solid: fast form, ej flytande eller gas.

- Formad av geologiska processer: till skillnad från biogena mineral ex kalcit (kalkspat) som bildas av marina organismer ex musslor.

- Kristallstruktur: Atomerna sitter i ett specifikt mönster, ett kristallgitter.

- Definierbar kemisk struktur: går och skriva som en kemisk formel.

- Oorganisk: de flesta mineral är oorganiska

Front 3

Vad är en kristall?

Back 3

En kristall är en fast kemisk förening med en geometriskt 3D struktur som är regelmässigt ordnad, ett kristallgitter

Front 4

Förklara lagen om kantvinklarnas konstans.

Back 4

Vinklarna mellan ekvivalenta ytor hos kristaller av samma mineral, mätta vid samma temperatur, är konstanta.

Front 5

Vad bestämmer mineralens egenskaper?

Back 5

Dess kemiska sammansättningen

Den kemiska bindningstypen

Den inre geometriska byggnaden alltså kristallens gittertyp.

Front 6

Nämn några fysikaliska egenskaper som mineraler kan ha

Back 6

Yttre form, spaltning, hårdhet, densitet, streck-färg, transparens, lyster, fluorescens, fosforescens, radioaktivitet, magnetism, syralöslighet, lukt, smak, ljusbrytningsindex, värmeledningsförmåga, elektrisk ledningsförmåga

Front 7

Förklara Moh's hårdhetsskala och nämn viktiga nivåer i den.

Back 7

Skalan går från H1-H10. H1 repas lätt med nagel, ex talk. H2 är nästan repbart med nagel, gips. H4 repas av kopparmynt, flusspat. H5 repas av härdat stål, apatit. H6 repas inte av stål, fältspater. H7 repar glas, kvarts. H10 är det hårdaste, diamant.

Front 8

Spaltbarhet

Back 8

Spaltbarhet är mineralets tendens att brytas längs särskilda plan eller vinklar. Detta beror på svagheter i kristallstrukturen. Men hos vissa mineralprover kan det vara mycket svårt att se en spaltning, trots att mineralet borde uppvisa en. Därmed kan spaltbarhet hos ett prov användas för att utesluta mineral som saknar spaltbarhet. Spaltbarheten är lätt att blanda ihop med kristallstrukturen. Vissa mineral har både kristallstruktur och spaltning, som halit, kalcit och fluorit. Andra mineral har bara spaltbarhet, muskovit, till exempel. Ytterligare andra mineral har bara kristallstruktur, som kvarts. Skillnaden är att ett prov av ett spaltbart mineral bryts i samma vinklar hela tiden, detta resulterar i trappstegsformer och liknande. Mineral som bara har kristallstruktur bryts istället i oregelbundna riktningar.[1]

Front 9

Symmetriaxlar

Back 9

...

Front 10

Back 10

Svavel (Sulphur) S

Klassifikation: Grundämne, orthorombisk

Färg: Svavelgul

Klarhet (opacity): transparent-translucent.

Streck:

Lyster:

H: 1.5 - 2.5

G: 2

Fälls ut ur vulkanisk gas under ca 150 grader

Front 11

Back 11

Grafit (Graphit) C

Klassifikation: Grundämne, skiktformig

Färg: Metalliskt svart

Klarhet (opacity): oklar

Lyster: Semi-metallisk

Streck: Sotsvart, blyerstlik

H: 1 - 2

G: 2.2

Känns fet och tvålig, vanligen organiskt ursprung, finns främst i skiffer men även gnejser och marmor. Ibland accessorisk i magmatiska bergarter

Front 12

Back 12

Blyglans (Galena) PbS

Klassifikation: Sulfid, kubiska kristaller

Färg: Silver / blyblanka ytor, blygrå

Klarhet (opacity): oklar

Lyster: Metallisk

Streck: Sotsvart, blyerstlik

H: 2.5

G: 7.5

Innehåller silver och används som silvermalm, men även blymalm

Front 13

Back 13

Zinkblände (Sphalerit) ZnS

Klassifikation: Sulfid, deformerade tetraerder och kuber

Färg: Glittrande rosa/brunaktig

Klarhet (opacity): transparent-translucent

Lyster: Kådig, diamantig

Streck: Gul-beige

H: 3.5

G: 4

Ofta i samband i blyglans, kan komma i många färger men mörknar med Fe-innehåll.

Front 14

Back 14

Kopparkis (Chalcopyrite) CuFeS2

Klassifikation: Sulfid, tetragonala syst.

Färg: Grönaktig mässingsfärg

Klarhet (opacity): oklar

Lyster: metallisk

Streck: Mörkt grönsvart

H: 3.5 - 4

G: 4

Viktigaste kopparmalm

Front 15

Back 15

Svavelkis (Pyrit) FeS2

Klassifikation: Sulfid, kubiska/pentagondodekaedrisk med strierade (streckade) ytor

Färg: Guldig

Klarhet (opacity): oklar

Lyster: metallisk

Streck: Grönsvart

H: 6

G: 5

Ljusare och hårdare än kopparkis, paramagmatisk, 12 st pentagon fasetter.

Front 16

Back 16

Korund (-) Al2O3

Klassifikation: Oxider, ofta sexkantiga prismor

Färg: Brun, skär, blå (Safir Fe8Ti), röd (Rubin Cr)

Klarhet (opacity): oklar till transparent

Lyster:

Streck:

H: 9

G: 4

Färgen byts när en del Al(3+) joner byts mot en likaladdad jon (Fe3+, Ti3+, Cr3+) vilket ändrar jonavståndet och ljusbrytningen - ändrar färg.

Front 17

Back 17

Blodstensmalm (hematit) Fe2O3

Klassifikation: Oxider, tabulära kristaller

Färg: Rödbrun till blåsvart

Klarhet (opacity): oklar

Lyster: Metallisk till mattsvart

Streck: Rödbrunt

H: 5.5 - 6.5

G: 5

Vanligaste järnmalmen.

Front 18

Back 18

Svartmalm (magnetit) Fe3O4

Klassifikation: Oxider, ofta oktaeder kristaller

Färg: Mattsvart, svart glans, järnsvart

Klarhet (opacity): oklar

Lyster: Metallisk till mattsvart

Streck: Svart

H: 6

G: 5

Magnetisk!

Front 19

Back 19

Stensalt (Halit) NaCl

Klassifikation: Halider, kubiska kristaller

Färg: färglös eller vit

Klarhet (opacity): transparent till translucent

Lyster: Glasaktig

Streck:

H: 4

G: 3

Bordsalt

Front 20

Back 20

Flusspat (Fluorite) CaF2

Klassifikation: Halider, vanligen kubiska kristaller

Färg: Grön, blå, gul, lila, vit

Klarhet (opacity): transparent till translucent

Lyster: Glasaktig

Streck:

H: 6

G: 5

Fluorescerar, perfekt spaltad = spricker i plana ytor.

Front 21

Back 21

Kalcit (Calcite) CaCO3

Klassifikation: karbonat, romboeder

Färg: Grön, blå, gul, lila, vit

Klarhet (opacity): transparent till translucent

Lyster: Glasaktig, pärlemor, matt

Streck:

H: 3

G: 2.7

Fluorescerar, fosforescerar, löslig i syra, kalkning av sjöar

Front 22

Back 22

Malakit (-) Cu2CO3(OH)2

Klassifikation: karbonat, radiella kristaller eller mycket finkornigt massformig

Färg: Ärtgrön, kopparärg grön

Klarhet (opacity): oklar till translucent

Lyster: Glasaktig, matt, diamantig, jordig

Streck: Ljusgrön

H: 3.5

G: 4

Löses upp i saltsyra.

Front 23

Back 23

Gips (-) CaSO4 x 2 H2O

Klassifikation: sulfat, skiviga kristaller

Färg: Vit till grå, gulaktig

Klarhet (opacity): transparent till translucent

Lyster: Glasaktig, pärlig, silkig

Streck: Vit

H: 3.5

G: 4

Löses upp i saltsyra.

Front 24

Back 24

Baryt (tungspat) BaSO4

Klassifikation: sulfat, ortorombiska kristaller, räta vinklar

Färg: färglös, vit, grå, brun, ljust gul/röd/blå/grön

Klarhet (opacity): transparent till translucent

Lyster: Glasaktig, pärlig

Streck: Ljusgrön

H: 3 - 3.5

G: 4.5

Fluorescerar, fosforescerar, påminner om marmor

Front 25

Back 25

Apatit

Klassifikation: fosfat, hexagonala prismor

Färg: färglös, vit, grå, brun, gul, röd, blå, grön, lila

Klarhet (opacity): oklar till transparent

Lyster: Glasaktig

Streck:

H: 5

G: 3

Repar ej med spik

Front 26

Back 26

Olivin (Mg,Fe)2SiO4

Klassifikation: neosilikat, ortorombisk

Färg: olika gröna nyanser, olivgrönt

Klarhet (opacity): transparent till translucent

Lyster: Glasaktig

Streck:

H: 6.5 - 7

G: 2.2 - 4.4

Ofta kristallytor, sandpapprigt kristallig.

Front 27

Back 27

Kyanit (Disten) Al2SiO5

Klassifikation: neosilikat, trikilin

Färg: flerfärgig

Klarhet (opacity): transparent till translucent

Lyster: Glasaktig till pärlig, fetaktig

Streck:

H: 5 åt ena hållet, 7 åt andra

G: 3.5

Skivig, platta, bladiga, trådiga kristaller

Front 28

Back 28

Granat

Klassifikation: neosilikat, kubisk, romddodekaeder

Färg: Röd, brun, svart

Klarhet (opacity): transparent till oklar

Lyster: Glasaktig till kådig, fetglans

Streck:

H: 6.5 - 7.5

G: 3.6 - 4.3

Typisk kristallform

Front 29

Back 29

Epidot

Klassifikation: sorosilikat

Färg: gulaktigt grön, grön, gul, svart

Klarhet (opacity): transparent till oklar

Lyster: Glasaktig till pärlig

Streck:

H: 6 - 7

G: 3.2 - 3.5

Ofta stängliga, trådiga eller korniga aggregat, påminner om olivin men är slät.

Front 30

Back 30

Pyroxen

Klassifikation: inosilikat

Färg: grön, brun, svart, vit, grå

Klarhet (opacity): translusent till oklar

Lyster: Glasaktig, pärlig

Streck:

H: 5 - 6.5

G: 3.15 - 4

Si:O förhållande: 2:6, ofta 90 graders vinklar i ändytorna av prismat

Front 31

Back 31

Amfibol

Klassifikation: inosilikat

Färg: grön, brun, svart, vit, grå

Klarhet (opacity): transparent till oklar

Lyster: Glasaktig, pärlig

Streck:

H: 5 - 6

G: 2.8 - 3.6

Si:O förhållande: 4:11, prismavinkel 124/56 grader.

Front 32

Back 32

Beryll

Klassifikation: cyklosilikat

Färg: vanligen grön, grönvit till gröngulvit

Klarhet (opacity): transparent till translucent

Lyster: Glasaktig, kådig

Streck:

H: 7.5

G: 2.6 - 2.8

Typiskt välutbildade hexagonala prismor

Front 33

Back 33

Talk

Klassifikation: phyllosilikat

Färg: vit, ljusgrön till mörkgrön, grå, brun

Klarhet (opacity): translusent, transparent

Lyster: Pärlig, vaxig, flottig

Streck:

H: 1

G: 2.6 - 2.8

Fet känsla

Front 34

Back 34

Serpentin

Klassifikation: phyllosilikat

Färg: Vanligen nyanser av grönt, vitt, gult, grått svart förekommer

Klarhet (opacity): translusent till oklar

Lyster: Pärlig, vaxig, flottig, kådig, silkig, jordig

Streck:

H: 3 - 4

G: 2.5 - 2.6

Fjällig eller trådig

Front 35

Back 35

Klorit

Klassifikation:

Färg: Oftast nyanser av grönt

Klarhet (opacity):

Lyster:

Streck:

H: 2 - 2.5

G: 2.6 - 3.3

Fjällig eller trådig

Front 36

Back 36

Muskovit (vit glimmer) KAl2AlSi3O10(OH)2

Klassifikation: phyllosilikat

Färg: Färglös, silvervit

Klarhet (opacity): translusent, transparent

Lyster: Glasig, pärlig, silkig

Streck:

H: 2

G: 2.8 - 2.9

Fjällig eller trådig

Front 37

Back 37

Biotit (svart glimmer)

Klassifikation: phyllosilikat

Färg: Svart, mörkt/rödaktig brun, mörkgrön

Klarhet (opacity): transparent till oklar

Lyster: Glasig

Streck:

H: 2.5 - 3

G: 2.7 - 3.3

Ogenomskinlig

Front 38

Back 38

Kvarts SiO2

Klassifikation: tektosilikat

Färg: Vit, färglös, kan finnas i färg.

Klarhet (opacity): translusent, transparent

Lyster: Glasig

Streck:

H: 7

G: 2.65

Genomskinlig, glasartad, sexsidiga prismor

Front 39

Back 39

Kalifältspat KAlSi3O8

Klassifikation: tektosilikat

Färg:

Klarhet (opacity):

Lyster:

Streck:

H: 6 - 6.5

G: 2.5 - 2.6

Inga räta vinklar

Front 40

Back 40

Plagioklas CaAl2Si2O8 (anortit) till NaAlSi3O8 (albit

Klassifikation: tektosilikat

Färg: Vit, grå, färglös, kan vara röd, blå, grön.

Klarhet (opacity): translusent, transparent

Lyster: Glasig, pärlig

Streck:

H: 6 - 6.5

G: 2.6 - 2.8

Front 41

Plutoniter

Back 41

Djupbergarter, magmor som stelnat på djupet under relativt långsam avsvalning vilket ger lång kristalltillväxt och kristallerna är ofta synliga för blotta ögat. Kännetecknas av att mineralen är urskiljbar med blotta öga och ligger regellöst ordnade - massformig struktur.

Front 42

Felsisk

Back 42

Felsisk betyder bergart som domineras av kvarts och fältspater.

Front 43

Mafisk

Back 43

Mafisk betyder bergart som domineras av Fe-Mg rika mörka silikatmineral med ljusa inslag.

Front 44

Back 44

Granit (felsisk plutonit)

Ofta jämnkorning,men kan vara fin eller grovkornig, ibland porfyrisk. Innehåller kvarts, kalifältspat och plagioklas. Kan även innehålla muskovit/biotit men många mineral kan förekomma accessoriskt ex apatit och magnetit.

Front 45

Back 45

Syenit (kvartsfattig felsisk plutonit)

Innehåller främst kalifältspat och/eller natriumplagioklas, oftast relativt grovkorning eller porfyrisk.

Front 46

Back 46

Gabbro (mafisk plutonit)

Domineras av plagioklas och pyroxen, därför vanligen grå-svart och grovkornig

Front 47

Back 47

Anortosit

Innehåller minst 90% plagioklas, övriga mineral kan vara olivin, pyroxen och järnoxider. Normalt massformig ofta med grova plagioklaskristaller

Front 48

Gångbergart

Back 48

Magma som slagit igenom berggrunden och stelnat i form av ådrår, gångar och skivor (veins, dykes, sills)

Front 49

Back 49

Aplit (sur gångbergart)

Finkornig (sockerkornig) gångbergart av granitisk sammansättning. Kornstorleken beror antingen på att bergarten avsvalnat mycket hastig, eller att vätsketrycket varit mycket lågt.

Front 50

Back 50

Pegmatit (sur gångbergart)

Huvudmineral är kalifältspat, plagioklas och kvarts. Grovkornig. Avsmalnat mycket långsamt eller under högt vätsketryck. Kännetecknas av kvarts, kalifältspat, plagioklas och ofta muskovit. Påminner om granit med stora klumpar.

Front 51

Back 51

Skriftgranit (sur gångbergart)

Speciell typ av pergamit där kvartskristallerna förekommer längs spaltplanen i kalifältspat, i ett mönster som påminner om kilskrift.

Front 52

Back 52

Diabas (basisk gångbergart)

Gång av gabbrosammansättning, uppvisar ofta ofitisk textur hos plagioklaskristallerna.

Front 53

Ytbergart

Back 53

Magmor som nått ytan innan de stelnat. Kännetecknas av att de ofta uppvisar primära strukturer som beror på flöden, avkylningsfenomen, hur de spridits på ytan, som lavaflöden, aska eller bomber.

Front 54

Back 54

Tuff

Litifierad/konsoliderad vulkanisk aska. Varierar från mörk till ljus, påminner om pimpsten fast tung

Front 55

Back 55

Basalt

Mafisk lava, samma mineralogi som som gabbro och diabas men mycket små kristaller i ett extremt finkornigt matrix. Mattsvart. Gaser i magman utvidgas då magman når markytan varvid blåsor bildas innan stelnandet.

Front 56

Back 56

Obsidian

Vulkanisk glas från mycket hastigt avsvalnad sur magma. Kemin är identisk med granit, saknar helt kristallint material (amorft). Ser ut som sönderslaget glas i svart, grönt eller brunt. Små vita stjärnformiga kristallaggregat kan förekomma.

Front 57

Back 57

Porfyr

Strukturterm, felsisk magmatisk bergart (djup eller gång), med väsentligt grövre mineral (strökorn) i ett betydligt finkornigare eller glasigt matrix. Bildas enbart när vissa mineral, vanligen fältspater, hunnit växa innan bergarten hastigt stelnar. Kan även bildas om tillväxthastigheten gynnas kemiskt för något mineral.

Front 58

Sedimentär bergart

Back 58

En bergart som är ett resultat av konsolidering av ett sediment. Pga sedimentära processer är bergarterna ofta lagrade. Indelas i klastiska ( ex sandsten), kemiska (ex saltsten) och biogena/organiska ( ex kol, kalksten)

Front 59

Back 59

Konglomerat

Består av grovkorniga bollar (grus, sten) i ett finkornigt matrix, ofta sand eller siltfraktion. Ofta cementerad av kalcit, järnoxider, SiO2 eller lermineral.

Front 60

Back 60

Sandsten

Består huvudsakligen av sandkorn (mest bestående av kvarts). Sandkornen kan ligga i ett matrix av korn i silt eller lerfraktion.

Ofta cementerad av kalcit SiO2 eller järnoxider. En sandsten består till 75% kvarts.

Böljande sandsten finns.

Front 61

Back 61

Gråvacka

Bergart bestående av dåligt sorterade fraktioner av allt från ler- till grov sand. Kornen har högst 75% kvarts, mer än 10% fältspater och dessutom en väsentlig del lermineral och mörka mineral som magnetit och amfibol. Vanligen grådaskig. Cementerad av flera olika material, utöver ovannämnda även klorit.

Front 62

Back 62

Arkos

Fältspatrik sandsten, ofta grovkornig och röd/skär. Bildas genom snabb nedvittring av granitoider och har därför en mineralogi som påminner om moderbergarten. Kvarts är huvudmineral, men fältspaterna utgör åtminstonde 25%. Matrixet går sällan att urskilja och bör utgöra max 10%

Front 63

Back 63

Lerskiffer (shale)

Finskiktad bergart med mycket finkorniga partiklar (ler, silt, slam) avsatta under mycket lugna förhållanden. Lerskiffer har utvecklat tydliga spaltplan parallellt med lagringen. Gråvitt streck, ofta gråsvart men kan även grå eller brun. Stenig klang.

Front 64

Back 64

Alunskiffer

Påminner om lerskiffer, men innehåller organiskt material, ofta anrikat på radioaktiva ämnen. Det ger vid upphettning och oxidering en rödaktig nyans. Sotsvart streck. Luktar fotogen om man skrapar på den.

Front 65

Back 65

Kalksten (limestone)

Marint avsatt bergart som består huvudsakligen av kalcit. Bildas antingen som ett kemiskt utfällt sediment eller organiskt från kalkskelett av döda plankton. Är i sin renaste form vit, men blir lätt färgad, ex röd av järnoxid. Finns skalkalksten och fossilkalksten.

Front 66

Back 66

Orsten

Kalksten som fällts ut i nära anslutning till alunshiffer. Troligten kalcit som migrerat (löst upp och transporterats) från skiffern till ställen med lägre tryck. Orsten stinker fotogen.

Front 67

Back 67

Flinta

Bergart av extremt finkornig kvarts (kryptokristallin). Kvartsen har migrerat ur lerhorisonter i kalksten och rekristalisserat på ställen där pH och tryck varit gynnsamma. Glasigt och enskilda korn kan inte urskiljas, mycket hård och spröd. Grå till svart.

Front 68

Back 68

Bauxit

Snarast en jordart, består av diverse aluminiumoxider och -hydroxider tillsammans med fritt kisel, silt och järnoxider. Bildas genom extrem vittring av bergarter i tropiskt klimat. Oftast gul till rödbrun.

Front 69

Metamorf bergart

Back 69

En metamorf bergart har haft sitt ursprung i en tidigare bergart som omvandlats mineralogiskt och/eller strukturellt. Denna omvandligen sker huvudsakligen i fast tillstånd. Metamorfen är ett resultat av förändringar i tryck/temperatur förhållanden, ibland även förändringar i den kemiska miljön.

Front 70

Back 70

Slate

Kompakt finkornig metamor bergart. Kan lätt splittras i plana tunna skivor, oberoende av den sedimentära lagringen. Slate består i huvudsak av olika glimmrar samt de mineral som fanns i den primära bergarten.

Slate är metamorft mellansteg mellan shale och fyllit.

Front 71

Back 71

Fyllit

Slate som metamorferat ett steg till. Metamorfa mineral, knappt synliga, som små muskovitkristaller (sericit) och klorit. Detta ger Fyllit en sidenglänsande lyster. Fyllitens spaltytor är typiskt småkrusiga (småsmå veck). Silvergrå till blygrå. Vissa mineralkorn kan vara tillväxta, främst kvarts, biotit, granat. Kornen är mycket små, och nätt och jämt synliga för blotta ögat.

Front 72

Back 72

Glimmerskiffer (mica schist)

Grovt förskiffrad bergart genom metamorfos. Glimrar och andra avlånga mineral är orienterade i spalbarhetsplanen. Består i huvudsak av muskovit, biotit och kvarts. Färg varierar beroende på vilket glimmer som dominerar. Stora mineralkorn av ofta granater, men även kyanit och amfibol. I övrigt finkornig bergart. Glimmerkornen syns tydligt med blotta ögat.

Front 73

Back 73

Gnejs

Grov till mycket grovkornig med ojämnt grovt skiktad eller minerallinjerad struktur. Felsiska mineral är ofta segregerade i massformiga ådror, skikt och "ögon"., skilda åt av skiffrigare skikt av biotit, amfibol, granatrika skikt. Svår att spräcka i skivor.
Strukturella huvudtyper:

Ögongnejs: stora strökorn av kalifältspat

Stänglig gnejs: mineral i linjära aggregat

Ådergnejs: ljusa mineral är segregerad i utdragna ådror längs en tydliggrov minerallagring. Gnejs är en strukturterm!

Front 74

Back 74

Amfibolit

Högmetamorf, består av minst 50% amfiboler. Andra huvudmineral vanligen plagioklas. Mineral SKALL vara tydligt orienterande, linjär eller skiffrig. Accessoriska mineral ex granat, magnetit, epidot. Amfiboliten är ofta bildad ur en mafisk bergart dvs gabbro, diabas eller basalt. Kan även bildas ur höggradig metamorfos av kalkiga, leriga sediment. Skiljs från gabbro genom att de olika mineralen alltid har en parallell orientering, linjär eller skiffrig så viss spaltbarhet uppkommer.

Front 75

Back 75

Kvartsit

Metamorf bergart som består av >90% kvarts. Bildas ofta från sandsten, men skiljer sig genom att kluvning sker rakt igenom korn istället för mellan dom = mussligt brott. Accessoriska mineral är muskovit, biotit, magnetit. Vit i olika gråtoner till rödaktig. Kornen är mycket små (ibland strösockerstorlek). Används i asfalt.

Front 76

Back 76

Marmor

Kalksten som metamorferats till en grad då kalcit och dolomintkristaller börjar växa så de är synliga. Det innebär att rena kalcit och dolominkristaller växer sig stora (ofta vita) i ett finkornigare matrix av missfärgade andra mineral som ger upphov till otal olika färgvarianter. Accessoriska mineral: granat, epidot, talk, serpentin, grafit, pyrit. Vittrar i sura miljöer och känslig för nötning (kalcit har H3)

Front 77

Back 77

Mylonit

Starkt dynamiskt deformerad (ofta skjuvad) så att de primäramineralkornen smulats sönder eller rekristalliserad i finkornighet. Tydligt skiffrig, ofta med enstaka större korn från ursprungs mineralogin. Restkornen har ofta utdragna svansar från förskiffringen och förekommer i alla storlekar.

Strukturterm!

Front 78

Back 78

Tektonisk breccia

Består av kantiga flisor och fragment av en bergart som ligger i ett finkornigare ostrukturerat matrix. Denna typ av breccia bildas genom sönderrivning av sidoberget av förkastningsrörelser. Tektonisk breccia matrix består av söderrivet material av samma typ som de större fragmenten, medan magmatisk breccia har kantiga fragment i en massformig magmatisk värdbergart.