Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
26 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Njurarna |
Högt upp i bukhålan/ryggen. - Cortex/bark. - Märg (medulla) längre in. - Nefroner: allra minsta enhet som bildar urin (1). - Njurbäcken (2). - Urinledaren (till urinblåsa sedan urinrör) (3). |
|
|
Njurarnas funktioner |
- Extracellulär vätskevolym. • Blod i cirkulation. • Vätska som ”celler badar i”. - Blodtryck. - Blodets osmolaritet. • Beror på hur mycket vatten och lösta partiklar. - Jonbalans. • Utsöndra urin eller ej. - pH. • Släppa ut eller hålla kvar vätejoner i extracellulär vätska och vätekarbonater via urin. - Vilka ämne som stannar i blodet och vilka som utsöndras med urinen. - Produktion av erytrocyter via utsöndring av EPO (Erytropoietin). |
|
|
Nefron: två typer |
Cortikala nefron: - Till största delen i njurens bark. Juxtamedullära nefron: - Till största delen i njurens märg. • Juxta = nära/intill. |
|
|
Nefronets delar |
- Bowmans kapsel med kapillärnystan (Glomerulus). - Proximala tubuli. • Mycket ämnen tas tillbaks till blodet. - Loop of Henle (Henles slynga). • Nedåt- och uppåtgående. - Distala tubuli. • Hormonkontrollerat upptag/utsöndring av ämnen. - Collecting duct (samlingskärl). • Samlingsrör, når njurbäcken och urinledare. |
|
|
Kapillärer (glomerulus) omger Henles slynga |
Cortikala nefron: - Peritubulära kapillärer. Juxtamedullära nefron: - Vasa recta. |
|
|
Juxtaglomerulära apparaten |
- Juxtaglomerulära apparaten är placerad så att nefronet ligger mellan den afferenta och den efferenta ateriolen. - Området är betydelsefullt för autoreglering av nefronets funktion. |
|
|
Nefronets urinbildande funktioner |
- Filtration: mellan glomerulus. - Reabsorbation: plocka tillbaka ämnen. - Sekretion: släppa ämnen från tubuli som ej filtreras. |
|
|
Filtration |
- 180l blod filtreras i njurarna varje dygn (bråkdel blir urin). - Blodtryck pressar ut vätska. - Yt-area + barriär bestämmer hur mycket filtration. |
|
|
Filtration: yt-area hos Glomerulus-kapillärer i Bowmans kapsel och filtrationsbarriären |
3 filtrationbarriärer hindrar blodceller och plasmaproteiner från att filtreras ut från blodkärlen: 1) Glomerulus-kapillärens endotel. 2) Ett basalmembran i mitten (lager av protein). 3) Podocyrerna (epitelceller; speciella utskott => täpper till utsida). |
|
Filtration: bild |
1) Plasmavolym som kommer in i afferent arteriol = 100%. 2) 20% av volymen filtreras. 3) 19% av vätskan återabsorberas. 4) 99% av plasman som kommer in i njurarna återgår till systemisk cirkulation. 5) 1% av volymen utsöndras till yttre miljö. |
|
|
Filtration: nettofiltration |
- Nettofiltrationstrycket avgör hur mycket som filtreras (10mmHg). Beror på: • Hydrostatiska trycket => (gynnar, 55mmHg). • Collid osmotiskt tryck <= (missgynnar, 30mmHg). • Vätsketryck <= (missgynnar, 15mmHg). H - CO - V = nettofiltrationstryck (10mmHg). |
|
|
Filtration: GFR (Glomerular filtration rate) |
GFR: Vätskevolymen som filtreras från glomerulus-kapillärerna till Bowmans kapsel. - Bestäms av nettofiltrationstryck och filtrationskoeffcient (yt-area och filtrationsbarriärens permabilitet). |
|
|
Filtration: autoreglering av GFR |
GFR behöver vara relativt stabilt: - Om BT (genom glomerulus) blir för högt (ökning i GFR) => filtrationsbarriär kan skadas. - Om GFR blir för lågt riskerar exkretionen (filtrationen) att utebli. |
|
|
1. Filtration: autoreglering av GFR - Myogenic respons |
Om BT stiger… 1) sträcks glattmuskulatur i den afferenta ateriolens väggar. 2) Ca2+ kanaler öppnas i cellmembranet. 3) Kontraktion av kärlväggens muskulatur startar. 4) Resistensen ökar i den afferenta ateriolen. 5) BT sjunker i glomerulus. |
|
|
2. Filtration: autoreglering av GFR - Myogenic respons |
Om BT sjunker… 1) Tonisk kontraktion hos glattmuskulatur i den afferenta ateriolen minskar/upphör. 2) Relaxation av glattmuskulatur i kärlväggen. 3) Den afferenta ateriolen dilaterar (vidgas), blodflöde ökar. 4) BT stiger i glomerulus. 😊 cell till cell kommunikation, diffusion. |
|
|
Filtration: autoreglering av GFR - Tuboglomerulär feedback |
1) Mer filterat. 2) Vätska i tubuli ökar. 3) Mer vätska i juxtaglomerulära apparaten. 4) Macula densa celler skickar signal till glattmuskulatur. 5) Minskar flödet via afferent ateriol. 6) GFR lägre => mer stabilt läge. 😊 Cell till cell kommunikation, reglering via negativ feedback. |
|
|
Filtration: reglering av GFR via hormoner och ANS |
ANS: - Autonoma sympatikus-neuron kontrollerar kontraktion av glatt muskulatur hos både den afferenta och efferenta ateriolen. Hormonell kontroll: - Angiotensin 2: vasokonstriktor (drar ihop BK). - Prostaglandiner: vasodilation (vidgar BK). |
|
|
Reabsorbation |
- Mer än 99% av vätskan i tubuli reabsorberas till blodet i de peritubulära kapillärerna. - Största delen av reabsorbation sker i proximala tubuli. 😊 Diffusion. |
|
|
Varför filtrerar man stora volymer från blodet för att sedan ta tillbaka 99% av bortfiltrerade ämnen via reabsorbation? |
- De flesta ämnen kan filtreras bort men reabsorberas inte. • På detta sätt avlägsnas de mycket snabbt från kroppen. - Förenklar reglering av vatten och joner. • Allt överskott avlägsnas snabbt med urinen. • Vatten och joner når distala tubuli och behöver ej reabsorberas för upprätthålla homeostatis, utsöndras med urinen. |
|
|
Peritubulära kapillärer: gynnar reabsorbation |
- Hög reabsorbationsförmåga pga hydrostatiska trycket (10 mmHg) är lägre än det osmotiska trycket (30 mmHg). • Tryckgradient gynnar diffusion IN i de peritubulära kapillärerna. 😊 Fläde av vätska med en tryckgradient. |
|
|
Sekretion |
- Ämnen som filtreras och ej reabsorberas kommer att utsöndras. - Aktiv transport (mot koncentrationsgradient). - Organiska molekyler (metaboliter eller främmande ämnen). |
|
|
Varför sekretion, räcker inte filtration? |
- Eliminering av substanser som inte lämnat blodet hos filtration. - Eliminera oönskade substanser som återtagits via passiv reabsorbation. - Kontroll av blodets pH (sekretion av H+ eller HCO3-). |
|
|
Juxtaglomerulära apparaten och blodtrycksreglering |
- BT sjunker. - GFR sjunker. - Flöde förbi MD (macula densa celler) minskar. - Parakrin signal från MD. - Granulära celler utsöndrar Renin (salt- och vattenbalans). Granulära celler kan också aktiveras av ANS. |
|
|
Juxtaglomerulära apparaten och blodtrycksreglering: bild |
- NaCl i filtrerad vätska i tubuli. - Renin = enzym. |
|
|
Renins påverkan |
- I blodplasma Angiotensinogen. - Renin gör till ANG 1. - Enzym AC => ANG 1 blir ANG 2. Många olika effekter: - Aterioler: blodkärl drar ihop sig. - Kardiovaskulärt kontrollcenter: ökar respons. - Hypothalamus: törstcentrum, vasopressin (ADh, antikisshormon) upperätthåller vätskevolym i cirkulation. - Binjurebarken: aldosteron (hormon), Na+ reabsorbation => drar in mer vätten i blod (cirkulation). - Proximala tubuli: Na+ reabsorbation => drar in mer vätten i blod (cirkulation). 😊 Reglering via negativ feedback. |
|
|
Exkretion |
Filtration - Reabsorbation + Sekretion = Exkreation |
