Byggnadsmaterial

Front 1

Vad menas med ”keramiska material” i traditionell mening?

Back 1

En sammanfattande benämning på material som är uppbyggda av lera, andra oxidmaterial eller rena oxider.

Front 2

Vilka huvudmoment ingår i tegeltillverkningen?

Back 2

1. Förberedning av råmaterialet 2. Formning av produkterna 3. Torkning av råprodukterna 4. Bränning och avkylning 5. Sortering

Front 3

Vad är ett magringsmedel? Varför används magringsmedel?

Back 3

Det är andra material som tillsätts för att påverka bearbetbarheten eller krympningen. Sand, kalk, tegelkross, sågspån m.m.

Front 4

Vad i huvudsak avgör om en tegellera är röd- eller gulbrännande?

Back 4

Kalkfattig = röd färg. Kalkrik = gul färg.

Front 5

Vad är chamotte?

Back 5

Chamotte är finmald bränd lera som tillsätta vid tillverkningen av eldfast tegel eller sanitetsporslin.

Front 6

Hur sker formgivningen av keramiska material?

Back 6

Idag används nästan uteslutande strängpressar. I dessa matas leran i en kontinuerlig sträng genom en press med munstycken, som ger produkterna önskad form, t.ex. håltegel. Efter pressen passerar lersträngen ett avskärmningsbord där kapning sker, samt ev. ytbehandling.

Front 7

I vilka tre processteg kan man indela tegelbränningen?

Back 7

1) 150-600 grader: strukturellt bundet vatten i glimmer, järnhydroxid och gips försvinner. 2) 300-900 grader: organiska föroreningar förkolas. 3) 900-1150 grader: sintring. Detta innebär att de enskilda lerpartiklarna smälter ihop i sina kontaktpunkter.

Front 8

Hur förändras porositeten med bränningstemperaturen vid bränning av keramiska material?

Back 8

Porositeten ökar under hela uppvärmningen till 900 grader. Därefter avtar den då det bundna vattnet och diverse gaser minskar.

Front 9

Vad är bränningsgrad?

Back 9

Hur stor temperaturen är vid bränningen.

Front 10

Hur varierar porstorleksfördelningen med bränningsgraden?

Back 10

Andelen slutna porer ökar med ökande bränningsgrad.

Front 11

Hur påverkas hållfastheten av bränningsgraden?

Back 11

Ökar med ökad bränningsgrad.

Front 12

Hur påverkas vattenabsorptionen av bränningsgraden?

Back 12

Minskar med ökad bränningsgrad.

Front 13

Vad består en glasyr av?

Back 13

Består av vissa typer av leror och olika färggivande metallsalter.

Front 14

Vad kan sägas om keramiska materials hygroskopicitet?

Back 14

Absorptionen av vattenånga är liten. Detta beror på att porerna är väldigt små.

Front 15

Varför uppstår ibland saltutsug på murverk?

Back 15

Mekanismen i samband med dessa är att vatten som innehåller lösta salter, avdunstar från ytan varvid salterna kristalliserar och bildar mer eller mindre vattenlösliga ytskikt på teglet.

Front 16

Varför har ett hårdbränt tegel bättre frostbeständighet än ett lösbränt?

Back 16

Hänger ihop med att densiteten ökar med höjd bränningsgrad vilket leder till minskad vattenabsorption.

Front 17

Beskriv hur en trädstam är uppbyggs samt hur tillväxt och näringstransporter sker i denna.

Back 17

Centralt genom hela stammen löper märgen. Utanför denna finns veden och ytterst barken. Barken kan uppdelas i ytterbarken som huvudsakligen består av döda celler med en skyddande funktion, och innerbarken som består av levande celler som ombesörjer näringstransporten från trädets krona. Näringstransporten från rötterna sker hos lövträden i speciella celler eller kärl. Hos träd som är äldre än 30 år bildas kärnan som då inte längre deltar i transportprocessen.

Front 18

Vad är skillnaden mellan kärnved och splintved?

Back 18

Ingen större skillnad i hållfasthet men fuktupptagningen är något långsammare i kärnveden.

Front 19

Vilken inverkan har breda årsringar på ved av barrträd resp. lövträd?

Back 19

Breda årsringar hos barrträd innebär högre halter av vårved (stora celler som är lämpade för vätsketransport) och lägre densitet och hållfasthet. Hos lövträd är dock vårvedens ringbredd relativt konstant medan sommarveden varierar. Kvaliteten är högre ju bredare årsringarna är.

Front 20

Vilka är träets huvudriktningar?

Back 20

* Fiberriktning – stammens längdriktning. * Radiell riktning – vinkelrät mot fiberriktningen och årsringarna. * Tangentiell riktning – vinkelrät mot fiberriktningen men parallellt med årsringarna.

Front 21

Beskriv uppbyggnaden av en träfiber

Back 21

Veden är uppbyggd av långa celler som i det närmaste är orienterade i stammens längdriktning. Cellerna är en typ av fibrer vars längd är ca 2-6mm. Dessa är ihåliga.

Front 22

Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet

Back 22

Detta innebär att fibrerna inte löper i virkets längdriktning. Orsakas antingen av spiralväxt hos det levande trädet eller av snedsågning.

Front 23

Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt för trä?

Front 24

Den punkt då det fria vattnet i cellhålrummen torkat men cellväggarna fortfarande är fuktmättade. Motsvarar ungefär jämvikt med 100 % relativ fuktighet.

Front 25

Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?

Back 25

Det är viktigt då träet anpassar sig till omgivningens relativa fuktighet.

Front 26

Hur uppkommer fuktrörelser i trä?

Back 26

Rörelser påverkas av det vatten som avges eller upptas i cellväggarna upp till fibermättnad.

Front 27

Beskriv hur träets fuktrörelser beror av fuktkvoten

Back 27

Om fuktkvoten skiljer sig från luftens relativa fuktighet så kommer antingen virket att ta upp vatten eller torka ut. I och med detta kan krympning ske.

Front 28

Träets hållfasthet påverkas av flera faktorer. Nämn 3 sådana och även hur träets hållfasthet påverkas

Back 28

* Fuktkvot: hållfastheten minskar starkt med ökande fuktkvot tills fibermättnadspunkten nås. * Årsringarna: påverkar hållfastheten vinkel rätt mot fiberriktningen beroende av årsringarnas riktning. * Fiberriktning: hållfastheten är direkt proportionell mot träets densitet i absolut torrt tillstånd. Minskad porositet innebär ökad densitet och därmed ökad hållfasthet.

Front 29

Vilka olika typer av organismer kan angripa trävirke?

Back 29

Svamp, bakterier och husbock (dangerous!)

Front 30

Nämn och beskriv några rötsvampar

Back 30

* Hussvampen: förekommer i fuktiga lokaler. Utsöndrar enzymer som främst spjälkar cellulosamolekylerna i fiberväggarna. * Vedmusslingen: vanligaste rötsvampen i träfönster. Dess effekt är starkt nedsatt hållfasthet.

Front 31

Ge exempel på virkesförstörande insekter

Back 31

* Husbock * Strimmig trägnagare * Pålmasken

Front 32

Vilka metoder finns för att skydda trä mot biologiska angrepp?

Back 32

Viktigaste är att använda trä på ett sådant sätt och i sådan miljö att de villkor som uppstår inte ger upphov till biologiska angrepp på virket. En metod är att värmebehandla virket. Detta innebär att virket värms upp i en syrefattig miljö till 180-240 grader i 10-40 timmar. Detta förändrar träets kemi vilket ger ett förbättrat skydd mot rötsvampar.

Front 33

Vilka träskyddsklasser finns när det gäller impregnering av virke?

Back 33

M, A, AB, B

Front 34

Hur kvalitetsdeklareras trä efter utseende?

Back 34

Vid visuell sortering beaktas i första hand kvistar, snedfibrighet, svampangrepp, sprickor, hål och form.

Front 35

Vilka kriterier används för att kvalitetsdeklarera trä efter hållfasthet?

Back 35

Genom att klassas efter till exempel: K35, K30, K24 m.m.

Front 36

Vad är limträ?

Back 36

Limträ tillverkas i fyra olika hållfasthetsklasser och blir starkare och styvare än det konstruktionsvirke det tillverkas av. Detta beror på att risken är liten för att försvagningarna av t.ex. kvistar, i flera lameller skall hamna i samma snitt.