Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
67 Cards in this Set
- Front
- Back
Människans 4 (5) olika vävnader. Och deras funktion. |
Epitelvävnad - Skydd, utbyte. Stödjevävnad - Stöd, lagring energi. Muskelvävnad - Skelett -och hjärtmuskulatur. (muskler) Nervvävnad - Hjärnan, ryggmärg. (nerver) (Flytande vävnad - Blod, lymfa) |
|
Beskriv hur näring kan tas upp extracellulärt.
|
Genom att ta in födan genom munhåla, bryta ned med enzymer och absorbera näring i cellerna i maghålans vägg. Rester spottas ut.
|
|
Beskriv hur näring kan tas upp intracellulärt.
|
Födan tas upp genom endocytos och bryts ned med enzymer och absorberas intracellulärt. Rester utsöndras genom exocytos.
|
|
Matspjälkningskanalens upbyggnad hos däggdjur (människan)? |
Mun Svalg Magsäck Tolvfingertarm Tunntarm Tjocktarm Ändtarm |
|
Beskriv leverns funktion. |
Reglerer glukosnivå, aminosyror och fettsyror. Tillverkar galla (spjälkar fett). Omvandlar/inaktiverar giftiga substanser. |
|
Huvudgrupperna av näringsämnen och deras huvudsakliga funktion. |
Kolhydrater - viktigaste energikällan. Proteiner - Bygger. Enzymer, antikroppar, struktur och transportproteiner. Fetter - Hög energi men riskabelt. Cellmembran, hormoner, upptag av fettlösliga vitaminer (A, D, K) |
|
Essentiella näringsämnen. |
Fettsyror (Omega 3 och 6) 8 essentiella aminosyror. Vitaminer, 12 essentiella. Mineraler/spårämnen. Ex. järn, natrium. |
|
Exempel vitaminer. Effekt och var de finns. |
Vitamin C deltar vid bildning av kollagen. Finns i citrus och tomat. Vitamin D deltar vid absorption av kalcium. Finns i ägg, mjölk och fiskleverolja. |
|
Gasutbyte hos olika organismer. (mindre organismer, insekter, fiskar, däggdjur) |
Mindre org - Gasutbyte i huden. Insekt - Trakéer. Luftrör via trakeoler in i cell Fisk - Ytliga blodkärl i gälar, diffusion. Däggdjur - Lungor, diffusion i alveoler. |
|
Beskriv fiskgälens funktion och motströmsprincipen. |
Syrerikt vatten möter ytliga blodkärl i gälarna som tar upp syret genom diffusion. Motströmsprincipen ser till att det finns en så stor gradient som möjligt mellan syret i blodet och i vattnet. |
|
Andningsorganens uppbyggnad i människan. |
Mellangärdet dras samman och bukhålans volym ökar (luft kommer in). Cilier filtrerar partiklar. I alveolerna som är i kontakt med kapillärerna sker gasutbytet genom diffusion. Mellangärdet slappnar och luften pressas ut. |
|
Vanliga sjukdomar i luftvägarna. |
KOL - drabbar främst rökare. Alveolernas mellanväggar bryts upp (arean minskar), cilier dör. Slemhinnor förtjockas, bildar mer slem. Vanligast är infektion i halsmandlar/lungor. Mikroorganismer tar sig relativt lätt in. |
|
Cirkulation hos olika organismer. (Däggdjur, fiskar, groddjur, insekter) |
D - 4-delat hjärta. Dubbelt kretslopp. Ingen blandning. F - 2-delat hjärta. Enkelt kretslopp. G - 3-delat hjärta. Dubbelt kretslopp. Viss omblandning av syre/icke-syre. I - Hjärta pumpar vävnadsvätska fritt i kroppen. |
|
Skillnad öppet/slutet cirkulationssystem. |
Öppet är att vävnadsätskan strömmar fritt i kroppshålan. Stängt är att blodet pumpas i blodkärl som ansluter till organ och tillbaks. |
|
Artär, ven och kapillär. Gemensamt och skillnader. |
Gemensamt ven/artär är att de består av epitel, glatt muskulatur och bindväv. Skillnaden är att artärer har tjockare muskel och bindvävslager vener har klaffar. Kapillär saknar bindväv och muskellager. |
|
Huvuddragen i blodomloppet människan. Lilla/stora kretsloppet. |
Lilla: Höger kammare, lungartär, kapillärnät i lungorna, lungven vänster förmak. Stora: Vänster kammare, artär, kapillärnär i kroppen, ven, höger förmak. |
|
Hjärtats funktion och delar. |
Syrerikt blod till kroppens kapillärnät och syrefattigt blod till lungornas kapillärnät. Omgivet av hjärtsäck, kranskärl. 2 kammare 2 förmak. Segelklaffar mellan förmak och kammare samt fickklaffar ut från kammare. |
|
Betydelsen av systoliskt och diastoliskt blodtryck. Hur tryck varierar mellan artär, ven och kapillär. |
Diastole - Kamrar slappnar av, fylls. Blodtrycket när hjärtat vilar. Systole - kamrar kontraherade. Blodtrycket när hjärtat pumpar. Högst tryck i artär, kapillär, minst i ven. |
|
Hur regleras blodströmmen. |
Glatt muskulatur i ringar kring kapillärer som är kopplade till nervsystemet. |
|
Ämnesutbyte i kapillärer. |
Främst genom diffusion, och filtration (pressas genom porer) |
|
Hur temperaturen regleras och av vad. |
Hypothalamus ger signal att vid: Låg temp aktivera skelettmuskulatur och strypa blodkärl nära huden. Hög temp aktivera svettkörtlar och vidga blodkärl nära hud. |
|
Blodets sammansättning. |
Blodplasma 55% (varav 90% vatten, 7% protein, 3% nacl/hormoner/protein/fett/glukos.) Blodkroppar 45% (Varav över 90% röda blodkroppar, resten blodplättar och vita blodkroppar) |
|
Cirkulationssystemet och hälsa. |
Hjärt- ochkärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Åderförfettningeller åderförkalkning (ateroskleros) är en typisk välfärdssjukdom. |
|
Tre typ av kväveavfall, egenskaper, vilka djurgrupper. |
Ammoniak - Vattenlevande. Ryggradslösa djur, fiskar (giftigt) Urinämne - Landlevande. Däggdjur, marina fiskar och sköldpaddor. (Ej giftigt) Urinsyra - Landlevande. Sniglar, insekter, fåglar, många reptiler (ej giftigt) |
|
Jon- vattenbalans för söt/saltvattenfiskar. |
Marina fiskar är hypoosmotiska mot sin omgivning. Förlorar sändigt vatten, dricker hela tiden. Salt utsöndras i gälarna. Endast lite urin bildas för att hushålla med vatten. Sötvattenfiskar är hyperosmotiska mot sin omgivning. Tar in vatten hela tiden via hud/gälar, aktivt saltupptag. Vatten avges genom mkt utspädd urin. |
|
Strategier hos landlevande djur för att spara vatten. |
Riskeras uttorkning utsöndras lite men koncentrerad urin. Skal/exoskelett utanför epidermis skyddar mot uttorkning. |
|
Människans vattenbalans. |
Intag: 60% vätska, 30% mat, 10% cellandning. Förlust: 60% urin, 35% evaporation, 5 avföring. |
|
Beskriv njurarnas uppbyggnad och funktion. |
Njurmärg och njurbark omgiven av bindvävskapsel. I dessa sitter njurpyramider (innehåller nefroner) som är kopplad till urinledaren via papill. Urinbildning sker i nefron. Utsöndrar koncentrerat urinämne och giftiga ämnen. Relgerar blodtryck, salt, pH bl.a. |
|
Njurarnas funktion utifrån filtration, reabsorption och sekretion. |
Filtrering: oselektiv filtrering av blod/kroppsvätska ger filtrat. (stora blodkroppar och några proteiner återstår) Reabsorption: Nyttigheter för organismen återupptas ex vatten, näring, salter. Sekretion: Utsöndring av avfall och gifter. |
|
Medfödda yttre/inre immunförsvaret. |
Yttre: Barriärer (hud slemhinna), hosta, kräk. Inre: Cellförsvar: (vita blodkroppar) granulocyter, makrofager, naturliga mördarceller. Ickecellulära: Interferon, komplementsystemet (olika plasmaproteiner i blodet) |
|
Begreppet inflammation. |
Oskadliggöra/inaktivera främmande organismer. Undanröja skadade vävnads- och cellrester. Förbereda läkningsprocessen. Rodnad pga ökad blodtillförsel. |
|
Adaptiva immunförsvaret. |
Specifikt. Identifierar antigen med antigendeterminanter. Har ett minne vilket ger ett sekundärt immunförsvar. B-lymfocyter, T-lymfocyter. Utnyttjar makrofager för presentation av antigen. |
|
Lymfatiska systemet. |
Bildar lymfocyter i benmärgen. De mognar sedan i de primära lymfatiska organen. Brässen för t-celler och benmärg för b-celler. Sprids sedan till de sekundära lymfatiska organen: Lymfknutor, mjälte mm. Lymfkapillärer samlas i lymfkärlen. Tar hand om överskottslymfa bl.a. |
|
Antigen, anitgendeterminant, antikropp. HLA-antigen. |
Antigen är ett för kroppen okänt ämne. Antigendeterminant är en del av en antigen som en specifik antikropp (eller t-cell) binder till. Antikropp är proteiner, immunglobuliner. HLA-antigen är antigen som presenteras på ytan av andra celler. |
|
Primärt, sekundärt immunförsvar. |
Primärt är första kontakten med ett antigen. Sekundärt är när b-minnesceller och t-minnesceller har immuniserat efter primära (grunden till vaccination) |
|
Aktiv, passiv immunitet. vaccination. |
Aktiv immunitet sker som resultat av infektion/vaccination. Passiv immunitet sker vid tillförsel av färdiga antikroppar (serum), tillfälligt. Vaccination är en aktiv injektion av ett antigen för att utveckla ett sekundärt immunförsvar. |
|
B-lymfocyter (plasmaceller eller minnesceller) |
Varje känner av en sorts antigen. Bindning till antigenreceptor leder till bildning av antikroppsbildande plasmaceller och minnesceller. Minnesceller har samma funktion som modercellen. Plasmaceller bildar antikroppar som förmedlar humoral immunitet. |
|
T-lymfocyter (hjälparcell eller mördarcell) |
T-hjälparcell aktiverar b-lymfocyter genom att utsöndra cytokiner. T-mördarcell tar död på celler som visar främmande antigen på sin yta. |
|
Autoimmunitet, varför? Vanliga sjukdomar. |
Innebär att det adaptiva försvaret reagerar mot egna celler. En anledning kan vara att främmande ämne liknar ett kroppseget. MS, Typ 1-diabetes, Gikt. |
|
Definiera allergi. Anafylaktiskt chock. |
Immunreaktion som inte är ändamålsenlig i förhållande till det antigen som utlöser dem. Kan orsakas av att antikroppar binds till mastceller som i sin tur bildar histamin när ett allergen reagerar med antikropparna. Anafylaktiskt chock innebär att stora mängder histamin frisätts och blodtrycket snabbt sjunker. |
|
Blodgrupp enligt AB0-systemet. Rh-faktorn. Graviditet. |
Röda blodkroppar har starkt antigen av kolhydrater. Ger att personen kan vara A, B, AB eller 0 (ingen). Rh faktorn är att man är + eller - D-antigen. Rh kan vara olika vid första graviditet. Men sekundära immunförsvaret försvårar vid andra. Då injiceras modern med Rh antikroppar. |
|
Definiera hormon. |
Organisk molekyl som frisätts i en del av en organism och transporteras med blodet till en annan del där den utövar en specifik effekt i mycket låga koncentrationer. |
|
Skillnad endokrina exokrina körtlar. |
Exokrina har utförsgångar som mynnar på yttre/inre kroppsytor, utsöndrar substanser. Endokrina har inte sådan förbindelse, insöndrar hormoner till blodet. |
|
Kroppens endokrina körtlar. |
Tallkorrkörteln, sköldkörteln, bisköldkörteln, brässen, binjurarna, bukspottskörteln, äggstockar och testiklar. |
|
Fyra generella sätt som hormoner verkar på. |
Tillväxt, funktioner i fortplantning, inre miljö (homeostas), beteende i samspel med nervsystemet. |
|
Hur ett fettlösligt hormon verkar kontra ett vattenlösligt. |
Hydrofobt passerar cellmembranet och binder till receptor där. Hydrofilt kan ej passera membranet utan binder till receptor på ytan. Verkar genom "second messenger" på cAMP som startar signalkaskad. |
|
Exempel hormoner, var de bildas och funktion. |
Insulin (bukspottkörteln) ökar glukosintag i celler och ökar glykogenlagring i levern. Testosteron (testiklarna) Befrämjar utvecklingen av typiska manliga karaktärsdrag. |
|
Hur regleras glukoskoncentration i blodet av insulin och glukagon. |
Glukos ökar - betaceller i buksp.körteln frisätter insulin - ökat glukosupptag till celler, levern omvandlar till glukogen - glukos minskar - alfaceller i buksp.körteln frisätter glukagon - lever frisätter glukos. REP. |
|
Skillnad typ 1 och 2 diabetes. |
Typ 1. Betaceller producerar ej insulin. Ärftligt. Typ 2. Vävnader okänsliga för insulin. delvis ärftligt. |
|
Olika sorters skelett. och vilka ha dem. |
Vätskeskelett - maneter, daggmask. Exoskelett - leddjur, blötdjur. Inre skelett - Främst ryggradsdjur |
|
Människans rörelseapparat. Exempel antagonistisk muskel och hur. |
Skelettmuskulatur (fäster i skelettet. Viljestyrd. Främst vita fibrer.) Skelett (över 200st. axialt, skuldergördel, bäckengördel armar och ben) Leder (kulleder, två-axlad, gångjärn, vridled) Fogar (mellan ben) Vaden är antagonistisk muskel. Drar hälen upp, men trycker foten ned. |
|
Hur är skelettmuskulatur uppbyggd. |
Muskelfibrer omgivna av bindväv bildar muskelbuntar. Muskelfibrer bildas av sammansmälta muskelceller som i sin tur bildas av aktin- och mysosinfilament samt muskelfibriller. |
|
Snabba och långsamma muskler. |
Snabba muskler (vita fibrer) anaerobt m dålig uthållighet, färre mitokondrier. Långsamma muskler (röda fibrer) aerobt m bra uthållighet, många mitokondrier. |
|
Människan nervsystem. Centrala, perfiera, autonoma. |
Centrala: Hjärnan, ryggmärgen. Perifera: Sensoriska (intryck), motoriska (uttryck). Autonoma: Sympatiska, parasympatiska. |
|
Nervcellens generella uppbyggnad. |
Dendriter (impulser till celkroppen) Axon (arm till synaps) Synaps (änden på axon) Myelinskidor (isloerar axon) |
|
Hur uppstår nervimpuls. |
Vilopotentialen i neuronen är -70mV. När en aktionspotential (kraftig depolarisering) sker färdas den som en puls till synapsen. |
|
Synapsens funktion. |
För över neurotransmittorer till neuron eller muskel när aktionspotentialen når dit. Receptorer i muskeln binder till transmittorsubstans.
|
|
Ryggmärg och ryggmärgsreflex. |
Ryggmärg leder impulser till och från hjärnan. Kopplar ihop sensoriska och motoriska neuroner i reflexer (utan hjärnan). Består av grå och vit substans. |
|
Hjärnans anatomi. Delar och funktion. exkl. mellanhjärna. |
Hjärnstammen - Styr autonoma funktioner. Retikulära systemet styr graden av medvetande. Lillhjärnan - Sköter koordination av rörelse. Storhjärnan - Bearbetar intryck, medvetens muskelstyrning, kognitiva funktioner, känslor. |
|
Mellanhjärnans delar. |
Thalamus - Omkopplingscentra för impulser till och från storhjärnsbarken. Hypothalamus - Homeostas (törst, temp etc). Biologiska klockans säte. Epithalamus - Huserar melatoninproucerande tallkottkörteln. |
|
Sympatiska, parasympatiska nervsystemet. Vilken neurotransmittor. |
Sympatiska aktiveras vid alarmberedskap. Utgår från ryggmärgen. Noradrenalin neurotransmittor. Parasympatiska aktivt i normala situationer. Utgår främst från hjärnstammen med omkoppling nära målorgan. Acetylkolin neurotransmittor. |
|
Vanliga neurosjukdomar. Beskriv CP och Epilepsi. |
MS, stroke, Alzheimer, Parkinsons. CP - drabbar kontroll av muskler i kroppen. Skadan sker ofta när hjärnan är omogen. Epilepsi - Elektriska urladdningar i hjärnan som påverkar medvetande och kan orsaka muskelryckningar och andra neurologiska symptom. |
|
Hudsinnen. |
Känselkroppar som registrerar bl.a. smärta, värme, beröring, tryck. Finns i huden, muskler, inre organ. |
|
Lukt- och smaksinnet. |
Kemoreceptorer registrerar ämnen i näsa eller mun. Luktceller i näshålans tak eller tillsammans i smaklökar på tungan. Luktcentrum har nära koppling till limbiska systemet (känslor). |
|
Synsinnet. Delar, funktion. |
125 milj stavar (ljus), 6 milj tappar (färg). Ciliarkropp ändrar linsen form (fokus), spänd för närsyn. Synnerven ansluter bakom ögat. Leder till syncentrum i bakre storhjärna. Korsar varandra delvis på vägen dit i synnervskorset. |
|
Hörsel. Delar, funktion. |
Ytter, mellan och innerörat. Mellanörat innehåller trumhinnan som överför vibrationer till hammaren som i sin tur för över det i städet. Innerörat är vätskefyllt och innehåller ovala och runda fönstret samt båggångarna och snäckan som allt är kopplat till hörsel och balansnerven |
|
Balans. Vilka delar i innerörat. |
Hinnsäckarna reagerar på läge, båggångarna på acceleration. |