6.6 Tandens Vävnader

Front 1

6.6 Tandens vävnader
 
Cellerna som bildar dom olika vävnaderna i tanden, 4st

Back 1

Ameloblaster - emalj
fibroblaster - fibrer
odontoblaster - dentil
cementoblaster - cement

Front 2

Perikymatie

Back 2

Är tunna upphöjningar som går vågrätt tvärs över tanden. Är resultat av stopp eller inbromsning av primsornas tillväxt.
 
Syns främst på yngre individer som ännu inte nött bort ytan.

Front 3

Periodontalspalt

Back 3

mellanrummet mellan rotcement och periodontalligamentet (typ tandköttet i alveolen)

Front 4

Rothinna/periodontalligament

Back 4

Finns i periodontalspalten och består av små fibrer i tandköttet (sharpeys) förankrar tandens cement till alveolarbenet

Front 5

Sharpeys fibrer

Back 5

Kollagena fibrer som hör till rothinnan (håller fast tanden i benet)

Front 6

Vad innehåller sharpeys fibrer

Back 6

innehåller kollagen typ 1

Front 7

Hur förbinder rothinnan tanden till alveolarbenet

Back 7

Strama kollagena bindvävsfibriller korsar varandra i olika vinklar och fixerar tanden så att den nästan blir orörlig

Front 8

Vanligaste proteiner i emailj dentil och pulpa

Back 8

Kollagen typ 1, men EJ i emalj

Front 9

Ankylos

Back 9

när tanden sitter ihop direkt med käkbenet
 
(finns hos vissa)

Front 10

Vad består emaljen av

Back 10

96% hydroxyapatit
4% vatten och proteiner.

Front 11

proteinerna som är specifika för emalj, 2 st

Back 11

enamelin och amelogenin.

Front 12

Vad består emailj inte av

Back 12

Kollagen typ 1

Front 13

Vilka bildar emaljen och hur är emaljen uppbyggd

Back 13

ameloblaster.

Emaljen är uppbyggd av prismor, prismaskidor och interprismaktisk substans.

De ligger från dentinet och utåt. Prismorna ser ut som nyckelhål där öppningen ligger ocklusalt och smalnar av cervikalt. Prismaskidan och substansen mellan prismorna har en annan sammansättning än vad själva prisman har med lite mer vatten och protein. Egentligen är detta inga självständiga enheter, dvs man kan inte ”plocka” ut en enskild prisma, utan det är ett optiskt fenomen och beror lite på hur ljuset bryts. Finns det ex mörkare fläckar på tänderna kan detta innebära att ljuset bryts annorlunda där. Längst ut på emaljen saknas prismor och kallas därför för aprismatiskemalj

Front 14

Prismors utseende

Back 14

Smala strukturer (4mikrometer) som går från dentilgränsen till längst ut på emaljen.
 
Är formade som nyckelhål med ett huvud mot ocklusalytan/incisivskäret och en svans riktad cervikalt.
 
Omges av en prismaskida

Front 15

Fläckar på tänderna

Back 15

kan bero på att prismorna ligger annorlunda

Front 16

prismors tvärstrimmighet

Back 16

Prismor är randiga och varje rand motsvaras av hur mkt emalj som byggts per dag ??

Front 17

Emaljbuskar

Back 17

Prisma som syns extra tydligt

Front 18

Vad är specifikt för emalj som hårdvävnad

Back 18

Emalj är den enda hårdvävnden som har ett epitelialt ursprung och när den bildas förlorar den kontakt med levande cellar och kan därför inte repareras eller remodelleras.

Front 19

Var är emaljen som tjockast och tunnast

Back 19

Tjockast vid incialskär och kontaktpunkter, tunnas ut cervikalt.

Front 20

retziuslinjer och perikymatier

Back 20

Skulle man på en tand göra ett horisontellt tvärsnitt (kapa rätt av) skulle man se tillväxtlinjer i emaljen likt ett träd med pulpan och dentin centrerat. Retzius visar hur emaljen läggs på i lager -> retziuslinjer

På emaljen yta kan den finnas horisontella linjer som är resultat av stopp eller inbromsning av primsornas tillväxt -> perikymatier

Front 21

Skillnad på emalj och dentin

Back 21

x dentin har mindre oorganiskt material, mer protein och vatten á inte lika hårt.

x till skillnad från email kan dentin repareras så länge det finns en levande pulpa.

x ameloblaster gör emalj och odontoblaster dentin

Front 22

Hur möter emalj och dentin varandra, emaljdentingränsen

Back 22

Är inte en rak gräns utan är istället lite vågig, detta gör att vävnaderna håller ihop bättre.

Front 23

Hur ser dentinet ut med dess celler och gångar mm

Back 23

Odontoblasterna ligger på rad utefter pulpan. På cellerna finns utskott, Tomes utskott som går in i dentinkanalerna. Mellan kanalerna finns även små kanaler som förbinder de större.

Front 24

Ordningen på dentin från pulpan

Back 24

Pulpa
odontoblaster
predentin
sekundärt dentin
primärt dentin

kolla upp, sekundärt borde ju ligga närmast pulpan.

Front 25

Hur ser det ut i dentinen, med kanaler och celler

Back 25

Dentinkanalerna finns tätare ju närmare pulpan för att sedan påträffas mer sällan ju närmare emaljen man kommer, ungefär som en solfjäder. Cellerna har sina Tomes utskott som går in i dentinkanalerna. Mellan dentinkanalerna finns små kanaler som förbinder dom.

Dom innehåller saltlösning och nerver.

Front 26

Vad sker om det åker bakterier och toxiner med i saltlösningen i dentinkanalerna in till pulpan

Back 26

Detta kan odontoblasterna känna av och då bildar dom dentin som täpper igen kanalerna och på så vis skyddas pulpan.

Front 27

Predentin, primärt dentin och sekundärt dentin

Back 27

Matrixen som bildas av odontoblasterna kommer att mineraliseras. I dentin finns kollagen typ 1 som tillsammans med andra proteiner bli ett Predentin.

När predentinet mineraliseras kallas det för Primärt dentin.

Så länge pulpan lever kommer odontoblasterna fortsätta bilda dentin, även om det inte behövs. Detta överskott dentin kommer bildas inåt pulpan och kallas Sekundärt dentin. Följden av detta är att pulparummet kommer minska med åldern.

Front 28

Interglobulärdentin och sklerotiskt dentin

Back 28

Interglobulärdentin: ute i det klara dentinet kan detta förekomma som liknar predentin.

Sklerotiskt dentin: Är ett extra förkalkat dentin.

Front 29

Rotcements funktion, 2st

Back 29

Är ett skydd för dentinkanalerna på tandens rot samt att det fungerar som en fästanordning för tanden i käkbenet

Front 30

Dom två typerna av cement

Back 30

Cellulära cementet med celler - finns längre ner på roten, mot apex.

Acellulära cementet - saknar celler.

Front 31

Cementoid

Back 31

Matrixen som cementoblasterna bildar, består av protein ex kollagen 1

Front 32

Cementoblaster och cementocyter

Back 32

ungefär som för ben, odontoblaster och odontocyter..

Cementoblaster bildar marixen som består av protein, ex kollagen typ 1. Denna subsans kallas för cementoid. Sedan mineraliseras cementoiden, då bädds cementoblasterna in i cementoiden och kallas istället för cementocyter

Front 33

Hur möter cement och emalj varandra, 3 olika sätt

Back 33

Överlappar varandra - 60%

Emalj och cement möts exakt - 30%

Emalj och cement når inte riktigt varandra, utan man får en lucka emellan - 10%

Front 34

Vad består pulpan av, 3st

Back 34

Pulpan består av lös bindväv och mkt kärl och nerver

Front 35

Pulpans tre lager innifrån och ut

Back 35

Cellrika zonen - innersta lagret i pulpan som innehåller många fibroblaster och icke differentierade mesenkymala celler.

Cellfria zonen - innehåller mkt kapillärer och nervnätverk.

Odontoblastlagret - yttersta lagret dör odontoblasterna finns brevid predentinet.

Front 36

Vilka celler kan man hitta inne i pulpan, 4st

Back 36

Bl a fibroblaster (vanligast), odontoblaster, immunceller och mesenkymala celler.

Front 37

Dentinkanaler

Back 37

Uppstår när odontoblasterna backar.
 
I dem finns vätska med saltlösning som åker in och ut och på så vis får pulpan signaler om smärta.

Front 38

Falsk och äkta dentin

Back 38

falsk är dentil som inte har dentilkanaler
 
äkta har dentinkanaler
 
?? Dentikel?

Front 39

Dentikel

Back 39

är dentil som börjat bildas inne i pulpan, detta försvårar vid rotfyllning

Front 40

Vad sker rotcementen när man åldrar

Back 40

Rotcementen blir tjockare hos äldre individer och liknar käkben i röntgen.

Front 41

Skillnad i morfologi och sammansättning mellan emalj och dentin

Back 41

Emalj:
Död vävnad
består av emaljprismor
90% HA, 5% vatten och protein
Hård, fit, blank yta med perikymatier på och retziuslinjer inuti
 
Dentin:
Levande vävnad
uppbyggt av dentinkanaler
70% HA, 20% kollagen, 10% vatten
lite gulare och mjukare