Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
44 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är den orala mucosan för något, vad består den av 2st
|
Den orala mucosan är slemhinnan som täcker munnens insida.
Består av epitel och lamina propria. Kan delas in tre (4?) delar/grupper.. |
|
|
Vilka är dom tre delarna som den den orala mucosan kan delas in i
|
mastikatoriskt
lining mucosa specialiserad mucosa (buccal mucosa?) |
|
|
Vad för slags epitel är orala mukosan?
|
Flerskiktat epitel
|
|
|
Vad kan flerskiktat epitel vara, 3st
|
kubiskt, cylindriskt eller skivepitel
|
|
|
Vad är skivepitelets funktion
|
Skivepitel har bara som funktion att vara ett slags mekaniskt skydd
|
|
|
Den orala mukosans 3 funktionsindelningar och ex på vart dom finns
|
Mastikatoriskt mucosa:
x täcks av keratiniserade epitel (förhorning) x finns på på alveolarutskotten, hårda gommen och stora delar av tungan Täckande mucosa(lining mucosa): x täcks av icke-keratiniserad epitel x finns överallt på munhålan där det inte finns mastikatoriskt eller specialiserande mukosa. t.ex tungbotten och kring läpparnas insida Specialiserade mucosa: x Finns på tungan där smaklökarna finns |
|
|
Vilka celler är Keratinocyter
|
Alla epitelceller i munhålans epitellager med epidermalt ursprung eftersom de har poteintiell förmåga att bilda keratin
|
|
|
Vad har keratiniserande (mastikatoriskt) och icke keratiniserande epitel (lining mucosa) gemensamt
|
Båda är flerskiktade skivepitel med celler av olika morfologi. Epitelen prolifieras ständigt och är högt differentierat i lager.
Stamcellerna i stratumbasale kan antingen prolifieras till nya stamceller eller till keratinocyter som befinner sig i stratum spinosum (sker genom att keratinocyterna tappar kärnan och sin organeller då de närmar sig ytan, istället packas de fulla av keratin) omsättningstiden är ca 2-4 veckor. i fickepitel omkring tandens rot kan prolifieringen ta mindre än en vecka. |
|
|
Vid vilka faktorer kan påverka omsättningen av skivepitelet, 5st
|
x sårläkning
x inflammation x mekanisk nötning x epidermal tillväxtfaktor (in vitro stuider) x sjukdomar som psoriasis, papillom och skivepitelscancer som ger okontrollerad proliferation. |
|
|
olika typer av epitelceller 2st
|
Keratinocyter - Alla epitelceller med epidermalt ursprung eftersom de har poteintiell förmåga att bilda keratin
Non-keratinocyter - celler som inte bildar keratin. t.ex langerhansceller, intraepiteliala lymfocyter, merkels celler, melanocyter |
|
|
Melatinocyter
|
Bildar melatonin som är svart/brun/röda färgpigment i korn. Melatonin tas upp av keratinocyter och makrofager i bindväv
|
|
|
Gingiva vad täcker den
|
Gingivan är det ytliga slemhinneskikt i munhålan som täcker över- och underkäkens tandutskott. Den täcker det underliggande benet och omger tänderna som är förankrade i benet.
|
|
|
Alveolarutskott
|
Gingivan och det underliggande benet bildar tillsammans alveolarutskottet. I underkäken är alveolarutskottet den bågformiga del av käkbenet i vilken tandrötterna fäster.
|
|
|
Hur stor andel av kroppens proteiner är kollagen
|
25-30%
|
|
|
dom 4 olika kollagentyperna och vart dom huvudsakligen finns
|
Kollagen 1 - huvudsakligen i ben
Kollagen 2 - huvudsakligen i hyalint och elastiskt brosk Kollagen 3 - huvudsakligen i retiulär vävnad (lymfnod, mjälte) kollagen 4 - finns i basalmembran/basallamina |
|
|
•
Vad består den extracellulära matrixen av där kollagen bildas |
Den extracellulära matrixen består av stram fibrös vävnad, fibroblaster, nerver, kärl, proteoglykaner och kollagen typ 1.
|
|
|
Vad kräver aggregareingen av de kollagena molekylerna extracellulärt för att kunna bilda kollagen? 2st
|
Hydroxyprolin och hydroxylysin
|
|
|
Lamina propria
|
Är ett lager av bindväv som innehåller mkt blodkärl och är lokaliserat till under basalmembranet som ligger under epitelcellerna
|
|
|
Hur sitter epitelcellerna ihop med varandra, 3st
|
Tight junctions (Tätande förbindelser:)
Anchoring junctions (Förankring) - Desmosomer, hemidesmosomer gap junctions (kommunikativa förbindelser) |
|
|
Tight junctions
|
kolla upp
|
|
|
Anchoring junctions 2st
|
Desmosomer - (cell-cell) Innehåller integriner (transmembranösa proteiner), desmoplakin (cytoplasmatiskt plaque) och keratinfilament
Hemidesmosomer - (cell-matrix) transmembranösa integriner som sitter ihop med basallamina |
|
|
Vad är Basalmembran/basallamina
|
är ett tunt membran där lager av epitelceller vilar. Basalmembranet bildar en gräns mot underliggande bindväv.
Ligger längst ner i epidermis(överhuden), sen kommer dermis(underhuden) |
|
|
Basalmembran uppbyggnad och består av, 4st
|
Basalmembranet är ett nätverk av subepiteliala molekyler.
Innehåller: typ IV kollagena fibrer laminin (protein) entactin (protein) perlecan (liten proteoglykan) |
|
|
icke keratiniserande skiktat skivepitels lager 2st
|
stratum spinosum
Stratum basale längst ner |
|
|
Keratiniserande skiktat skivepitels lager, 3st
|
Startum corneum/granulosum
startum spinosum Stratum basale (längst ner) |
|
|
Vad innebär remodellering av extracellulär matrix(kollagen?)
|
Remodellering innefattar både begreppen nybildning och nedbrytning av extracellulär matrix (ECM)
|
|
|
Hur bildas kollagen?
|
Kollagenet byggs upp av att två alfa-1 och en alfa-2 proteinkedjor som produceras av fibroblaster. Dessa kedjor går ihop och bildar en trippelhelix med icke helicala ändar och blir till prokollagen molekyler.
De prokollagena molekylerna modifieras sedan genom att icke-helicala ändarna klyvs varvid det bildas en kollagen molekyl som frisätts extracellulärt där de då aggregeras till stora fibrer. Denna aggregation kräver hydroxyprolin och hydroxylysin som fås då hydroxylering av alfa2 kedjan sker. |
|
|
Hur går nedbrytning av kollagen till? översiktligt dvs vilka nedbrytningsprocesser
|
Fibroblaster bryter ner kollagenet och vid inflammation även makrofager.
Först sker extracellulär proteolys, färefter fagocytos och intracellulär proteolys. |
|
|
Hur förnyas kollagen
|
Kollagenet behöver som all annan vävnad förnyas, men hur det går till är okänt
|
|
|
Hur går nedbrytningen/proteolys av kollagena fibrer till, 4 steg
|
1. Nedbrytningen börjar med att crosslinkases bryter crosslinksen som binder ihop flera kollagena (treippelhelix) molekyler till kollagena fibrer
2. Sen klyver metalloproteinaser (MMP) molekylerna (kollagenet) 3. detta följs av att andra proteolytiska enzymer ytterligare klyver molekylen 4. sedan fagocyteras dessa av fibroblaster som sen intracellulärt fortsätter nedbrytningen. (exakt vilka enzymer som deltar är okänt) |
|
|
Kollagenolytiska enzymer, 3st
|
Matrix metalloproteinaser (MMPs) - MMP1 klyver kollagenmolekylen i 2 delar.
Cystein proteinaser - finns framförallt i lysosomer och är aktiva vid surt pH. Cathepsin K- är kraftigt kollagenolytsikt |
|
|
Kunna den friska gingivans kliniska utseende och mikroskopiska uppbyggnad, ej gjord
|
ej gjord
|
|
|
Vad består tungan av,(ex nerver) 6st
|
Rikligt med nerver, blodkärl, körtlar, skeletalmuskulatur och fettvävnad.
Tungan har en medianställd bindvävslamell i mitten |
|
|
Vad består tungans yta av histologiskt
|
PÅ tungytan finns förhornat epitel med små knottror som kallas papiller, på dem sitter sedan smaklökar som innehåller smakceller.
|
|
|
Vilka 4 olika tungpapiller finns det
|
P. Filiformis - sträv förhornad topp, finns överallt, inga smaklökar, lutar bakåt, mekanisk bearbetning av födan. Små papillerna på tungan, trådformiga
P.fungiformis - rundare svampformig, smaklökar på toppen, spridd. Stora papillerna på tungan P.Foliate - spridda men få, många smaklökar på sidorna. Syns på sidan av tungan, smaklökarna i vallgravarna som valiate P.Valiate/circumvallate - finns på bakre tungan i v-formationen, är runda och tillplattade, smaklökar lateral i vallgraven, 7-12st, stora papiller |
|
|
Smaklökar: hur många celler har det, hur länge lever de och hur många på tungan
|
Ser ut som lökar och kan innehålla 40-60 celler.
lever 7-10 dar antalet hos en mänsklig tunga är 10 000 |
|
|
Hur går signaleringen till efter att smaklökarna kommit i kontakt med något stimuli tills den når hjärnan
|
När ett smakämne signalerar kommer cellernas jonkanaler att öppna sig, efter en rad av cellulära processer, en depolarisation att äga rum.
Depolarisationen leder till kalciuminflöde som i sin tur påverkar cellens naturliga kalciuminlagring vilket leder till att transmittorsubstans frisätts. Dessa påverkar den afferenta nerven som sitter i anslutning till smaklöken och den signalerar till hjärnan. |
|
|
Taste pores
|
Mikrovillis som sitter högst upp på smaklökarna och fångar upp smak
|
|
|
Isoton
|
Inom biokemin är en isoton eller isotonisk lösning en lösning som inte förändrar cellernas volym.
En isoton lösning har samma koncentration lösliga partiklar som celler i lösningen. Vätskan i cellerna står i osmotisk jämvikt med den omgivande lösningen. Om celler placeras i en lösning som inte är isoton, kommer koncentrationsskillnaden att utjämnas genom osmos. |
|
|
benhinnan periost finns vart
|
Återfinns som ett membran på utsidan av alla ben, förutom vid lederna på vissa ben.
|
|
|
Vad består periost av 3st
|
x tät och oregelbunden bindväv
x mkt nerver och blodkärl x har nocioreceptorer som kan upptäcka mekaniska, termiska eller kemiska förändringar över en viss tröskel |
|
|
Vad är periostens funktion 4st
|
Funktion:
skydd blodtillförsel benbildning muskel och senfäste |
|
|
Kunna beskriva det histologiska utseendet hos caput mandibulae, fossa temporalis, tuberculum articulare och discus articulare samt åldersbetingade förändringar i dessa områden.
|
ej gjord!
|
|
|
Kunna beskriva hur receptorer för endo- och parakrina agonister verkar och hur överföring av signaler mellan osteoblaster/osteoklaster sker. ej gjord
|
Ej gjord!
|
