Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
20 Cards in this Set
- Front
- Back
Vad är det för skillnad mellan stavarnas och tapparnas funktion, samt vad har de för relation till gula fläcken i ögat? |
Stavarna: registrerar ljuskontraster, alltså svart/vitt. Ligger som tätast precis utanför gula fläcken. (stavar och tappar ligger ytterst i näthinnan längst bort från glaskroppen) tapparna: registrerar färg samt ansvarar för skärpan. Gula fläcken innehåller endast tappar (möjliggör skarp-/detaljseende). |
|
Redogör för vilken väg en nervimpuls som aktiverats av ett beröringsstimuli löper från huden på höger stortå och till slutstationen i hjärnloben. Var omkopplingen sker och vilken lob som utgör slutstation ska ingå. (1) |
- Sensoriska nervceller i huden skickar en nervimpuls till ryggmärgen som går in i ryggmärgen på lumbal (L5) nivå - impulsen förs genom spinalganglier, in till bakre hornet och vidare upp till hjärnstammen. - Omkoppling sker genom synaps upp till neuron nr 2 som byter sida i hjärnstammen. |
|
Redogör för vilken väg en nervimpuls som aktiverats av ett beröringsstimuli löper från huden på höger stortå och till slutstationen i hjärnloben. Var omkopplingen sker och vilken lob som utgör slutstation ska ingå. (2) |
- Därefter fortsätter den vidare till vänster talamus, där en ytterligare omkoppling sker till neuron nr 3. - Denna för informationen vidare till somatosensoriska storhjärnbarken i hjässloben som har hand om känsel. |
|
Beskriv ögats olika skikt med dess olika delar och nämn (dvs beskriv inte ingående)någon funktion hos de olika skikten. (1) |
Hornhinnan = är en genomskinlig hinna där ljuset börjar brytas när det passerar in mot ögat. Senhinnan = omsluter resten av ögat och är dess yttersta vägg i ögongloben. Åderhinnan = där blodkärlen i ögongloben breder ut sig. Näthinna = där sinnescellerna finns (tappar och stavar) och tar emot synintrycken och skickar vidare. Regnbågshinnan = reglerar pupillens storlek och därmed insläppet av ljus. Pupillen = hål som släpper in ljus. |
|
Beskriv ögats olika skikt med dess olika delar och nämn (dvs beskriv inte ingående) någon funktion hos de olika skikten. (2) |
Linsen = reglera skärpan (ackommodation) med hjälp av muskler i ögat Ciliarkroppen = håller fast linsen med hjälp av fibrer, är muskeln för ackommodation Glaskroppen = geleartad massa som fyller utrymmet mellan linsen och näthinnan. Ger ögat form och bidrar till ljusbrytningen Fovea centralis = fördjupning i gula fläcken, rakt bakom pupillen. Platsen för ögats detaljseende. Synnerv = informationen som leds till hjärnan går via synnerven som bildas av ganglieceller närmast glaskroppen. |
|
Beskriv var ögats kammarvätska bildas och vilken väg den rinner i ögat innan den töms i venblodet. |
- Kammarvatten bildas genom filtrering av blodplasma genom kapillärer i ciliarkroppen. - Den cellfria vätskan strömmar långsamt genom pupillen till rummet mellan regnbågshinna och hornhinna, absorberas sedan genom Schlemms kanal och dräneras tillbaka till blodsystemet. |
|
Tre strukturer i ögat saknar blodförsörjning. Vilka? Hur får dessa näringstillförsel samt hur flödar denna näringsvätska i ögat? Svaret ska inkludera bildningsplats, flödesväg, utlopp. |
Linsen, hornhinnan och glaskroppen. Dessa får näring via kammarvattnet, plasma som filtreras genom kapillärerna i ciliarkroppen. Vätskan sipprar långsamt genom pupillen och absorberas genom väggen till Schlemms kanal som är lokaliserad i kammarvinkeln som är övergången mellan regnbågshinnan och hornhinnan och sedan vidare ut i venblodet. |
|
Redogör för hur infallande ljus kan nå synnerven samt skillnaden mellan stavarnas och tapparnas funktion och lokalisation. |
Ljuset kommer in i ögat och når tappar och stavar som skickar synimpulsen vidare till interneuron. Den i sin tur skickar impulsen vidare till ganglionceller, vilkas axon bildar synnerven som leder impulsen till synområdena i nackloberna i storhjärnans bark. |
|
Beskriv på vilken väg en synimpuls som träffat en synreceptor på retinas nasala del i höger öga fortleds ända bort till syncentrum. |
- Synimpulsen fortleds genom synnerven (II:a kranialnerven) via interneuronen och gangliecellerna. - Den fortsätter sedan i synnerven förbi synnervskorsningen, där den byter sida, för att ledas till talamus där det bildas synapser/omkoppling med nervceller som skickar informationen vidare till syncentrat i nackloben i synbarkens vänstra sida. |
|
Beskriv mellanörats delar, deras funktion samt var mellanörat är förbundet med ytter-respektive innerörat. (1) |
Mellanörat förbinds till ytterörat genom trumhinnan. Denna sätts i vibration av ljudvågor och sätter hammaren, stigbygeln och städet i svängning i samma frekvens som ljudvågen. Stigbygeln slår då på ovala fönstret så att vibrationen fortsätter in i snäckan. Innerörat är förbundet med mellanörat via ovala fönstret. |
|
Beskriv mellanörats delar, deras funktion samt var mellanörat är förbundet med ytter-respektive innerörat. (2) |
Örontrumpeten hör också till mellanörat och förbinder mellanörat till svalget. Runda fönstret är precis som ovala fönstret ett membran mellan inner- ytteröra. |
|
Beskriv hur en ton (= luftvåg) utanför örat kan uppfattas av hjärnan som just en ton. Det ska framgå vilka strukturer som vidareförmedlar luftvågen och om den omvandlas till någonting annat under sin väg. (1) |
Luftvågen träffar ytterörat och leds sedan via hörselgången till trumhinnan. Denna sätts i svängning och fortleder vibrationerna genom hammaren, städet och stigbygeln. |
|
Beskriv hur en ton (= luftvåg) utanför örat kan uppfattas av hjärnan som just en ton. Det ska framgå vilka strukturer som vidareförmedlar luftvågen och om den omvandlas till någonting annat under sin väg. (2) |
-Stigbygeln slår på det ovala fönstret så att vibrationerna fortsätter i snäckan (cochlia) där ljudvågen blir en vätskevåg eftersom snäckan är fylld med vätska till skillnad mot där ljudvågen har färdats innan. |
|
Beskriv hur en ton (= luftvåg) utanför örat kan uppfattas av hjärnan som just en ton. Det ska framgå vilka strukturer som vidareförmedlar luftvågen och om den omvandlas till någonting annat under sin väg. (3) |
- Snäckan har basilarmembran som sätts i svängning av vågen så att hörselcellernas hår gnuggas mot tektorialmembranet. - Hårets rörelse depolariserar cellen och vågen omvandlas till en elektrisk impuls. |
|
Beskriv hur en ton (= luftvåg) utanför örat kan uppfattas av hjärnan som just en ton. Det ska framgå vilka strukturer som vidareförmedlar luftvågen och om den omvandlas till någonting annat under sin väg. (4) |
Hörselcellen skickar då vidare signalen via synaps till sensoriska nervfibrer som samlas ihop till VIII kranialnerven. Kranialnerven går via hjärnstammen till talamus och vidare till hörselcentret i temporalloben. |
|
Beskriv i rätt ordning vilka strukturer en ljudimpuls passerar på sin väg från öronmusslan tills den når n. Vestibulococclearis (n.VIII) |
öronmussla-ytterörat- hörselgången- trumhinnan – hammaren – städ - stigbygeln- ovala fönstret- vätskefyllda snäckan - basilarmembranet – hörselceller/specialiserade hårceller-tektorialmembranet - nervfibrer- VIII kranialnerven vestibulocochlearis. |
|
Vilken funtion har utriculus och sacculus? (=otolitorganen) |
De registrerar tyngdkraften och ger nervsystemet information och huvudets läge i förhållande till lodlinjen - påverkar vår balans. |
|
Hur är båggångarna uppbygda? |
Båggångarna är tre cirkelformade kanaler som är mot varandra vinkelrätt placerade. Inuti finns en trögflytande båggångsvätska. I varje båggång finns en utbuktning, ampulla, där hårceller ligger i en del av bågväggen. Sinneshåren omges av en geléaktig massa, cupula, som kan röras fritt fram och tillbaka i ampullen. |
|
var är luktcellerna placerade? |
I ett sinnes/luktepitel överst i näshålan. |
|
vad är adaptation? |
Minskad känslighet för varaktigt/konstant stimuli. Ex. man slutar känna en viss lukt efter ett tag eftersom luktcellerna främst reagerar på förändringar (skyddsmekanism). |