Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
78 Cards in this Set
- Front
- Back
Vad är ett mineral? |
Ett mineral är en naturligt förekommande oorganisk förening som har samma kemiska struktur överallt vilket ger vissa fysikaliska egenskaper. |
|
Nämn 5 egenskaper hos ett mineral. |
- Naturligt förekommande: till skillnad från syntetiska mineraler skapade av kemister. - Solid: fast form, ej flytande eller gas. - Formad av geologiska processer: till skillnad från biogena mineral ex kalcit (kalkspat) som bildas av marina organismer ex musslor. - Kristallstruktur: Atomerna sitter i ett specifikt mönster, ett kristallgitter. - Definierbar kemisk struktur: går och skriva som en kemisk formel. - Oorganisk: de flesta mineral är oorganiska |
|
Vad är en kristall? |
En kristall är en fast kemisk förening med en geometriskt 3D struktur som är regelmässigt ordnad, ett kristallgitter |
|
Förklara lagen om kantvinklarnas konstans. |
Vinklarna mellan ekvivalenta ytor hos kristaller av samma mineral, mätta vid samma temperatur, är konstanta. |
|
Vad bestämmer mineralens egenskaper? |
Dess kemiska sammansättningen Den kemiska bindningstypen Den inre geometriska byggnaden alltså kristallens gittertyp. |
|
Nämn några fysikaliska egenskaper som mineraler kan ha |
Yttre form, spaltning, hårdhet, densitet, streck-färg, transparens, lyster, fluorescens, fosforescens, radioaktivitet, magnetism, syralöslighet, lukt, smak, ljusbrytningsindex, värmeledningsförmåga, elektrisk ledningsförmåga |
|
Förklara Moh's hårdhetsskala och nämn viktiga nivåer i den. |
Skalan går från H1-H10. H1 repas lätt med nagel, ex talk. H2 är nästan repbart med nagel, gips. H4 repas av kopparmynt, flusspat. H5 repas av härdat stål, apatit. H6 repas inte av stål, fältspater. H7 repar glas, kvarts. H10 är det hårdaste, diamant. |
|
Spaltbarhet |
Spaltbarhet är mineralets tendens att brytas längs särskilda plan eller vinklar. Detta beror på svagheter i kristallstrukturen. Men hos vissa mineralprover kan det vara mycket svårt att se en spaltning, trots att mineralet borde uppvisa en. Därmed kan spaltbarhet hos ett prov användas för att utesluta mineral som saknar spaltbarhet. Spaltbarheten är lätt att blanda ihop med kristallstrukturen. Vissa mineral har både kristallstruktur och spaltning, som halit, kalcit och fluorit. Andra mineral har bara spaltbarhet, muskovit, till exempel. Ytterligare andra mineral har bara kristallstruktur, som kvarts. Skillnaden är att ett prov av ett spaltbart mineral bryts i samma vinklar hela tiden, detta resulterar i trappstegsformer och liknande. Mineral som bara har kristallstruktur bryts istället i oregelbundna riktningar.[1] |
|
Symmetriaxlar |
... |
|
|
Svavel (Sulphur) S Klassifikation: Grundämne, orthorombisk Färg: Svavelgul Klarhet (opacity): transparent-translucent. Streck: Lyster: H: 1.5 - 2.5 G: 2 Fälls ut ur vulkanisk gas under ca 150 grader |
|
|
Grafit (Graphit) C Klassifikation: Grundämne, skiktformig Färg: Metalliskt svart Klarhet (opacity): oklar Lyster: Semi-metallisk Streck: Sotsvart, blyerstlik H: 1 - 2 G: 2.2 Känns fet och tvålig, vanligen organiskt ursprung, finns främst i skiffer men även gnejser och marmor. Ibland accessorisk i magmatiska bergarter |
|
|
Blyglans (Galena) PbS Klassifikation: Sulfid, kubiska kristaller Färg: Silver / blyblanka ytor, blygrå Klarhet (opacity): oklar Lyster: Metallisk Streck: Sotsvart, blyerstlik H: 2.5 G: 7.5 Innehåller silver och används som silvermalm, men även blymalm |
|
|
Zinkblände (Sphalerit) ZnS Klassifikation: Sulfid, deformerade tetraerder och kuber Färg: Glittrande rosa/brunaktig Klarhet (opacity): transparent-translucent Lyster: Kådig, diamantig Streck: Gul-beige H: 3.5 G: 4 Ofta i samband i blyglans, kan komma i många färger men mörknar med Fe-innehåll. |
|
|
Kopparkis (Chalcopyrite) CuFeS2 Klassifikation: Sulfid, tetragonala syst. Färg: Grönaktig mässingsfärg Klarhet (opacity): oklar Lyster: metallisk Streck: Mörkt grönsvart H: 3.5 - 4 G: 4 Viktigaste kopparmalm |
|
|
Svavelkis (Pyrit) FeS2 Klassifikation: Sulfid, kubiska/pentagondodekaedrisk med strierade (streckade) ytor Färg: Guldig Klarhet (opacity): oklar Lyster: metallisk Streck: Grönsvart H: 6 G: 5 Ljusare och hårdare än kopparkis, paramagmatisk, 12 st pentagon fasetter. |
|
|
Korund (-) Al2O3 Klassifikation: Oxider, ofta sexkantiga prismor Färg: Brun, skär, blå (Safir Fe8Ti), röd (Rubin Cr) Klarhet (opacity): oklar till transparent Lyster: Streck: H: 9 G: 4 Färgen byts när en del Al(3+) joner byts mot en likaladdad jon (Fe3+, Ti3+, Cr3+) vilket ändrar jonavståndet och ljusbrytningen - ändrar färg. |
|
|
Blodstensmalm (hematit) Fe2O3 Klassifikation: Oxider, tabulära kristaller Färg: Rödbrun till blåsvart Klarhet (opacity): oklar Lyster: Metallisk till mattsvart Streck: Rödbrunt H: 5.5 - 6.5 G: 5 Vanligaste järnmalmen. |
|
|
Svartmalm (magnetit) Fe3O4 Klassifikation: Oxider, ofta oktaeder kristaller Färg: Mattsvart, svart glans, järnsvart Klarhet (opacity): oklar Lyster: Metallisk till mattsvart Streck: Svart H: 6 G: 5 Magnetisk! |
|
|
Stensalt (Halit) NaCl Klassifikation: Halider, kubiska kristaller Färg: färglös eller vit Klarhet (opacity): transparent till translucent Lyster: Glasaktig Streck: H: 4 G: 3 Bordsalt |
|
|
Flusspat (Fluorite) CaF2 Klassifikation: Halider, vanligen kubiska kristaller Färg: Grön, blå, gul, lila, vit Klarhet (opacity): transparent till translucent Lyster: Glasaktig Streck: H: 6 G: 5 Fluorescerar, perfekt spaltad = spricker i plana ytor. |
|
|
Kalcit (Calcite) CaCO3 Klassifikation: karbonat, romboeder Färg: Grön, blå, gul, lila, vit Klarhet (opacity): transparent till translucent Lyster: Glasaktig, pärlemor, matt Streck: H: 3 G: 2.7 Fluorescerar, fosforescerar, löslig i syra, kalkning av sjöar |
|
|
Malakit (-) Cu2CO3(OH)2 Klassifikation: karbonat, radiella kristaller eller mycket finkornigt massformig Färg: Ärtgrön, kopparärg grön Klarhet (opacity): oklar till translucent Lyster: Glasaktig, matt, diamantig, jordig Streck: Ljusgrön H: 3.5 G: 4 Löses upp i saltsyra. |
|
|
Gips (-) CaSO4 x 2 H2O Klassifikation: sulfat, skiviga kristaller Färg: Vit till grå, gulaktig Klarhet (opacity): transparent till translucent Lyster: Glasaktig, pärlig, silkig Streck: Vit H: 3.5 G: 4 Löses upp i saltsyra. |
|
|
Baryt (tungspat) BaSO4 Klassifikation: sulfat, ortorombiska kristaller, räta vinklar Färg: färglös, vit, grå, brun, ljust gul/röd/blå/grön Klarhet (opacity): transparent till translucent Lyster: Glasaktig, pärlig Streck: Ljusgrön H: 3 - 3.5 G: 4.5 Fluorescerar, fosforescerar, påminner om marmor |
|
|
Apatit Klassifikation: fosfat, hexagonala prismor Färg: färglös, vit, grå, brun, gul, röd, blå, grön, lila Klarhet (opacity): oklar till transparent Lyster: Glasaktig Streck: H: 5 G: 3 Repar ej med spik |
|
|
Olivin (Mg,Fe)2SiO4 Klassifikation: neosilikat, ortorombisk Färg: olika gröna nyanser, olivgrönt Klarhet (opacity): transparent till translucent Lyster: Glasaktig Streck: H: 6.5 - 7 G: 2.2 - 4.4 Ofta kristallytor, sandpapprigt kristallig. |
|
|
Kyanit (Disten) Al2SiO5 Klassifikation: neosilikat, trikilin Färg: flerfärgig Klarhet (opacity): transparent till translucent Lyster: Glasaktig till pärlig, fetaktig Streck: H: 5 åt ena hållet, 7 åt andra G: 3.5 Skivig, platta, bladiga, trådiga kristaller |
|
|
Granat Klassifikation: neosilikat, kubisk, romddodekaeder Färg: Röd, brun, svart Klarhet (opacity): transparent till oklar Lyster: Glasaktig till kådig, fetglans Streck: H: 6.5 - 7.5 G: 3.6 - 4.3 Typisk kristallform |
|
|
Epidot Klassifikation: sorosilikat Färg: gulaktigt grön, grön, gul, svart Klarhet (opacity): transparent till oklar Lyster: Glasaktig till pärlig Streck: H: 6 - 7 G: 3.2 - 3.5 Ofta stängliga, trådiga eller korniga aggregat, påminner om olivin men är slät. |
|
|
Pyroxen Klassifikation: inosilikat Färg: grön, brun, svart, vit, grå Klarhet (opacity): translusent till oklar Lyster: Glasaktig, pärlig Streck: H: 5 - 6.5 G: 3.15 - 4 Si:O förhållande: 2:6, ofta 90 graders vinklar i ändytorna av prismat |
|
|
Amfibol Klassifikation: inosilikat Färg: grön, brun, svart, vit, grå Klarhet (opacity): transparent till oklar Lyster: Glasaktig, pärlig Streck: H: 5 - 6 G: 2.8 - 3.6 Si:O förhållande: 4:11, prismavinkel 124/56 grader. |
|
|
Beryll Klassifikation: cyklosilikat Färg: vanligen grön, grönvit till gröngulvit Klarhet (opacity): transparent till translucent Lyster: Glasaktig, kådig Streck: H: 7.5 G: 2.6 - 2.8 Typiskt välutbildade hexagonala prismor |
|
|
Talk Klassifikation: phyllosilikat Färg: vit, ljusgrön till mörkgrön, grå, brun Klarhet (opacity): translusent, transparent Lyster: Pärlig, vaxig, flottig Streck: H: 1 G: 2.6 - 2.8 Fet känsla |
|
|
Serpentin Klassifikation: phyllosilikat Färg: Vanligen nyanser av grönt, vitt, gult, grått svart förekommer Klarhet (opacity): translusent till oklar Lyster: Pärlig, vaxig, flottig, kådig, silkig, jordig Streck: H: 3 - 4 G: 2.5 - 2.6 Fjällig eller trådig |
|
|
Klorit Klassifikation: Färg: Oftast nyanser av grönt Klarhet (opacity): Lyster: Streck: H: 2 - 2.5 G: 2.6 - 3.3 Fjällig eller trådig |
|
|
Muskovit (vit glimmer) KAl2AlSi3O10(OH)2 Klassifikation: phyllosilikat Färg: Färglös, silvervit Klarhet (opacity): translusent, transparent Lyster: Glasig, pärlig, silkig Streck: H: 2 G: 2.8 - 2.9 Fjällig eller trådig |
|
|
Biotit (svart glimmer) Klassifikation: phyllosilikat Färg: Svart, mörkt/rödaktig brun, mörkgrön Klarhet (opacity): transparent till oklar Lyster: Glasig Streck: H: 2.5 - 3 G: 2.7 - 3.3 Ogenomskinlig |
|
|
Kvarts SiO2 Klassifikation: tektosilikat Färg: Vit, färglös, kan finnas i färg. Klarhet (opacity): translusent, transparent Lyster: Glasig Streck: H: 7 G: 2.65 Genomskinlig, glasartad, sexsidiga prismor |
|
|
Kalifältspat KAlSi3O8 Klassifikation: tektosilikat Färg: Klarhet (opacity): Lyster: Streck: H: 6 - 6.5 G: 2.5 - 2.6 Inga räta vinklar |
|
|
Plagioklas CaAl2Si2O8 (anortit) till NaAlSi3O8 (albit Klassifikation: tektosilikat Färg: Vit, grå, färglös, kan vara röd, blå, grön. Klarhet (opacity): translusent, transparent Lyster: Glasig, pärlig Streck: H: 6 - 6.5 G: 2.6 - 2.8 |
|
Plutoniter |
Djupbergarter, magmor som stelnat på djupet under relativt långsam avsvalning vilket ger lång kristalltillväxt och kristallerna är ofta synliga för blotta ögat. Kännetecknas av att mineralen är urskiljbar med blotta öga och ligger regellöst ordnade - massformig struktur. |
|
Felsisk |
Felsisk betyder bergart som domineras av kvarts och fältspater. |
|
Mafisk |
Mafisk betyder bergart som domineras av Fe-Mg rika mörka silikatmineral med ljusa inslag. |
|
|
Granit (felsisk plutonit) Ofta jämnkorning,men kan vara fin eller grovkornig, ibland porfyrisk. Innehåller kvarts, kalifältspat och plagioklas. Kan även innehålla muskovit/biotit men många mineral kan förekomma accessoriskt ex apatit och magnetit. |
|
|
Syenit (kvartsfattig felsisk plutonit) Innehåller främst kalifältspat och/eller natriumplagioklas, oftast relativt grovkorning eller porfyrisk. |
|
|
Gabbro (mafisk plutonit) Domineras av plagioklas och pyroxen, därför vanligen grå-svart och grovkornig |
|
|
Anortosit Innehåller minst 90% plagioklas, övriga mineral kan vara olivin, pyroxen och järnoxider. Normalt massformig ofta med grova plagioklaskristaller |
|
Gångbergart |
Magma som slagit igenom berggrunden och stelnat i form av ådrår, gångar och skivor (veins, dykes, sills) |
|
|
Aplit (sur gångbergart) Finkornig (sockerkornig) gångbergart av granitisk sammansättning. Kornstorleken beror antingen på att bergarten avsvalnat mycket hastig, eller att vätsketrycket varit mycket lågt. |
|
|
Pegmatit (sur gångbergart) Huvudmineral är kalifältspat, plagioklas och kvarts. Grovkornig. Avsmalnat mycket långsamt eller under högt vätsketryck. Kännetecknas av kvarts, kalifältspat, plagioklas och ofta muskovit. Påminner om granit med stora klumpar. |
|
|
Skriftgranit (sur gångbergart) Speciell typ av pergamit där kvartskristallerna förekommer längs spaltplanen i kalifältspat, i ett mönster som påminner om kilskrift. |
|
|
Diabas (basisk gångbergart) Gång av gabbrosammansättning, uppvisar ofta ofitisk textur hos plagioklaskristallerna. |
|
Ytbergart |
Magmor som nått ytan innan de stelnat. Kännetecknas av att de ofta uppvisar primära strukturer som beror på flöden, avkylningsfenomen, hur de spridits på ytan, som lavaflöden, aska eller bomber. |
|
|
Tuff Litifierad/konsoliderad vulkanisk aska. Varierar från mörk till ljus, påminner om pimpsten fast tung |
|
|
Basalt Mafisk lava, samma mineralogi som som gabbro och diabas men mycket små kristaller i ett extremt finkornigt matrix. Mattsvart. Gaser i magman utvidgas då magman når markytan varvid blåsor bildas innan stelnandet. |
|
|
Obsidian Vulkanisk glas från mycket hastigt avsvalnad sur magma. Kemin är identisk med granit, saknar helt kristallint material (amorft). Ser ut som sönderslaget glas i svart, grönt eller brunt. Små vita stjärnformiga kristallaggregat kan förekomma. |
|
|
Porfyr Strukturterm, felsisk magmatisk bergart (djup eller gång), med väsentligt grövre mineral (strökorn) i ett betydligt finkornigare eller glasigt matrix. Bildas enbart när vissa mineral, vanligen fältspater, hunnit växa innan bergarten hastigt stelnar. Kan även bildas om tillväxthastigheten gynnas kemiskt för något mineral. |
|
Sedimentär bergart |
En bergart som är ett resultat av konsolidering av ett sediment. Pga sedimentära processer är bergarterna ofta lagrade. Indelas i klastiska ( ex sandsten), kemiska (ex saltsten) och biogena/organiska ( ex kol, kalksten) |
|
|
Konglomerat Består av grovkorniga bollar (grus, sten) i ett finkornigt matrix, ofta sand eller siltfraktion. Ofta cementerad av kalcit, järnoxider, SiO2 eller lermineral. |
|
|
Sandsten Består huvudsakligen av sandkorn (mest bestående av kvarts). Sandkornen kan ligga i ett matrix av korn i silt eller lerfraktion. Ofta cementerad av kalcit SiO2 eller järnoxider. En sandsten består till 75% kvarts. Böljande sandsten finns. |
|
|
Gråvacka Bergart bestående av dåligt sorterade fraktioner av allt från ler- till grov sand. Kornen har högst 75% kvarts, mer än 10% fältspater och dessutom en väsentlig del lermineral och mörka mineral som magnetit och amfibol. Vanligen grådaskig. Cementerad av flera olika material, utöver ovannämnda även klorit. |
|
|
Arkos Fältspatrik sandsten, ofta grovkornig och röd/skär. Bildas genom snabb nedvittring av granitoider och har därför en mineralogi som påminner om moderbergarten. Kvarts är huvudmineral, men fältspaterna utgör åtminstonde 25%. Matrixet går sällan att urskilja och bör utgöra max 10% |
|
|
Lerskiffer (shale) Finskiktad bergart med mycket finkorniga partiklar (ler, silt, slam) avsatta under mycket lugna förhållanden. Lerskiffer har utvecklat tydliga spaltplan parallellt med lagringen. Gråvitt streck, ofta gråsvart men kan även grå eller brun. Stenig klang. |
|
|
Alunskiffer Påminner om lerskiffer, men innehåller organiskt material, ofta anrikat på radioaktiva ämnen. Det ger vid upphettning och oxidering en rödaktig nyans. Sotsvart streck. Luktar fotogen om man skrapar på den. |
|
|
Kalksten (limestone) Marint avsatt bergart som består huvudsakligen av kalcit. Bildas antingen som ett kemiskt utfällt sediment eller organiskt från kalkskelett av döda plankton. Är i sin renaste form vit, men blir lätt färgad, ex röd av järnoxid. Finns skalkalksten och fossilkalksten. |
|
|
Orsten Kalksten som fällts ut i nära anslutning till alunshiffer. Troligten kalcit som migrerat (löst upp och transporterats) från skiffern till ställen med lägre tryck. Orsten stinker fotogen. |
|
|
Flinta Bergart av extremt finkornig kvarts (kryptokristallin). Kvartsen har migrerat ur lerhorisonter i kalksten och rekristalisserat på ställen där pH och tryck varit gynnsamma. Glasigt och enskilda korn kan inte urskiljas, mycket hård och spröd. Grå till svart. |
|
|
Bauxit Snarast en jordart, består av diverse aluminiumoxider och -hydroxider tillsammans med fritt kisel, silt och järnoxider. Bildas genom extrem vittring av bergarter i tropiskt klimat. Oftast gul till rödbrun. |
|
Metamorf bergart |
En metamorf bergart har haft sitt ursprung i en tidigare bergart som omvandlats mineralogiskt och/eller strukturellt. Denna omvandligen sker huvudsakligen i fast tillstånd. Metamorfen är ett resultat av förändringar i tryck/temperatur förhållanden, ibland även förändringar i den kemiska miljön. |
|
|
Slate Kompakt finkornig metamor bergart. Kan lätt splittras i plana tunna skivor, oberoende av den sedimentära lagringen. Slate består i huvudsak av olika glimmrar samt de mineral som fanns i den primära bergarten. Slate är metamorft mellansteg mellan shale och fyllit. |
|
|
Fyllit Slate som metamorferat ett steg till. Metamorfa mineral, knappt synliga, som små muskovitkristaller (sericit) och klorit. Detta ger Fyllit en sidenglänsande lyster. Fyllitens spaltytor är typiskt småkrusiga (småsmå veck). Silvergrå till blygrå. Vissa mineralkorn kan vara tillväxta, främst kvarts, biotit, granat. Kornen är mycket små, och nätt och jämt synliga för blotta ögat. |
|
|
Glimmerskiffer (mica schist) Grovt förskiffrad bergart genom metamorfos. Glimrar och andra avlånga mineral är orienterade i spalbarhetsplanen. Består i huvudsak av muskovit, biotit och kvarts. Färg varierar beroende på vilket glimmer som dominerar. Stora mineralkorn av ofta granater, men även kyanit och amfibol. I övrigt finkornig bergart. Glimmerkornen syns tydligt med blotta ögat. |
|
|
Gnejs Grov till mycket grovkornig med ojämnt grovt skiktad eller minerallinjerad struktur. Felsiska mineral är ofta segregerade i massformiga ådror, skikt och "ögon"., skilda åt av skiffrigare skikt av biotit, amfibol, granatrika skikt. Svår att spräcka i skivor. Ögongnejs: stora strökorn av kalifältspat Stänglig gnejs: mineral i linjära aggregat Ådergnejs: ljusa mineral är segregerad i utdragna ådror längs en tydliggrov minerallagring. Gnejs är en strukturterm! |
|
|
Amfibolit Högmetamorf, består av minst 50% amfiboler. Andra huvudmineral vanligen plagioklas. Mineral SKALL vara tydligt orienterande, linjär eller skiffrig. Accessoriska mineral ex granat, magnetit, epidot. Amfiboliten är ofta bildad ur en mafisk bergart dvs gabbro, diabas eller basalt. Kan även bildas ur höggradig metamorfos av kalkiga, leriga sediment. Skiljs från gabbro genom att de olika mineralen alltid har en parallell orientering, linjär eller skiffrig så viss spaltbarhet uppkommer. |
|
|
Kvartsit Metamorf bergart som består av >90% kvarts. Bildas ofta från sandsten, men skiljer sig genom att kluvning sker rakt igenom korn istället för mellan dom = mussligt brott. Accessoriska mineral är muskovit, biotit, magnetit. Vit i olika gråtoner till rödaktig. Kornen är mycket små (ibland strösockerstorlek). Används i asfalt. |
|
|
Marmor Kalksten som metamorferats till en grad då kalcit och dolomintkristaller börjar växa så de är synliga. Det innebär att rena kalcit och dolominkristaller växer sig stora (ofta vita) i ett finkornigare matrix av missfärgade andra mineral som ger upphov till otal olika färgvarianter. Accessoriska mineral: granat, epidot, talk, serpentin, grafit, pyrit. Vittrar i sura miljöer och känslig för nötning (kalcit har H3) |
|
|
Mylonit Starkt dynamiskt deformerad (ofta skjuvad) så att de primäramineralkornen smulats sönder eller rekristalliserad i finkornighet. Tydligt skiffrig, ofta med enstaka större korn från ursprungs mineralogin. Restkornen har ofta utdragna svansar från förskiffringen och förekommer i alla storlekar. Strukturterm! |
|
|
Tektonisk breccia Består av kantiga flisor och fragment av en bergart som ligger i ett finkornigare ostrukturerat matrix. Denna typ av breccia bildas genom sönderrivning av sidoberget av förkastningsrörelser. Tektonisk breccia matrix består av söderrivet material av samma typ som de större fragmenten, medan magmatisk breccia har kantiga fragment i en massformig magmatisk värdbergart. |