Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
30 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
Alkoxidjon |
En alkohols jon |
|
|
Elektrofil |
Molekyl eller jon som har elektronunderskott. "Gillar" elektroner och dras mot elektrontäta positioner. |
|
|
Esterbildning |
En kondensationsreaktion där en alkohol och karboxylsyra reagerar och bildar en ester och vatten. |
|
|
Esterhydrolys |
När ester tillsammans med vatten (i närvaro av en katalytiskt mängd syra) hydrolyseras och bildar alkohol och karboxylsyra. Dvs motsatt ("tillbaka") reaktion av esterbildning. |
Esterbildning |
|
Extraktion |
Att "dra ut" ett ämne. Att utvinna ett ämne med hjälp av lösningsmedel. Något som nyttjas när man ska rena organiska ämnen. |
|
|
Etoxidjon |
Den konjugerande basen till etanol. En stark bas. |
|
|
Fenolatjon |
Fenols korresponderande bas. Är negativt laddas och resonansstabiliserad. |
|
|
Förtvålning |
Hydrolys av ester i basisk miljö |
|
|
Herbicid |
Ogräsmedel. 2,4,5-triklorfenoxiättiksyra (förbjudet sen 1977) |
|
|
Hydrolys |
Ett ämne reagerar med vatten och molekylerna sönderdelas. |
|
|
Intermediär |
Kortlivad mellanprodukt i en reaktion |
|
|
Karbokatjon |
En positivt laddad jon med laddningen lokaliserad till en kolatom |
|
|
Primär karbotkatjon |
Den positiva laddningen på en kolatom är endast bunden till en annan kolatom. Mindre stabil än sekundär och/eller tertiär karbotkatjon. |
Karbotkatjon är en positivt laddad jon med laddningen lokaliserad till en kolatom. |
|
Sekundär karbotkatjon |
Den positiva laddningen på en kolatom är bunden till två kolatomer. Mindre stabil än en tertiär karbotkatjon och mer stabil än en primär karbotkatjon. |
Karbotkatjon är en positivt laddad jon med laddningen lokaliserad till en kolatom. |
|
Tertiär karbotkatjon |
Den positiva laddningen på en kolatom som är bunden till tre kolatomer. Mer stabil än en primär och sekunden karbotkatjon. |
Karbotkatjon är en positivt laddad jon med laddningen lokaliserad till en kolatom. |
|
Kemisk syntes |
Att framställa kemiska föreningar ur andra ämnen |
|
|
Kondensationsreaktiom |
Två molekyler slås ihop till en och samtidigt avspjälkas en liten molekyl (ofta vatten). |
|
|
Lämnade grupp |
Den atom eller den grupp i en organkemisk reaktion som lämnar huvuddelen av en molekyl |
|
|
Löslighet |
Hur lätt ett ämne löser sig i ett annat (vätskor?) |
|
|
Markovnikovs regel |
Vid addition av vätehalogenider eller vatten till osymetriska alkener, binds väteatomen till den atom i dubbelbindningen som redan har flest väteatomer bunda till sig |
Väteatomer vill vara med sina kompisar |
|
Monomer |
Byggstenar i polymer |
|
|
Nukleofil |
Molekyl eller jon som har elektronöverskott. Söker sig till positioner med elektronunderskott. |
|
|
Oparad elektron |
Ett halvt elektronpar |
|
|
Reaktionsmekanism |
Beskriver hur en reaktion sker. Visar vilka bindningar som bryts och bildas i ett reaktionsförlopp, vilka mellanformer som bildas och hur elektronerna förändras under reaktionen. |
|
|
Beskriv reaktionsmekanismerna för reaktionen mellan ammoniak och vatten. |
|
|
|
Radikal |
Intermediär (atom eller atomgrupp) med en oparad elektron |
|
|
Radikal reaktion |
Någon intermediär som deltar i reaktionen är radikal |
|
|
Vad skiljer additionsreaktioner och substitutionsreaktioner åt? |
Vid en additionsreaktioner adderas atomer eller atomgrupper till en dubbel- eller trippelbindning. En omättad förening kan därför övergå till en mättad förening. I en substitutionsreaktion däremot ersätts en atom eller atomgrupp med en annan. |
|
|
Substitution |
Utbyte eller ersättning |
|
|
Beskriv reaktionsmekanismerna där halogenatomer byter plats med hydroxigrupp? |
Reaktionen startar med att hydroxijonens fria elektronpar attackerar den kolatom som är bunden till halogenatomen. När hydroxigruppen binds till kolatomen bildas en intermediär, där både hydroxigruppen och halogenatomen samtidigt är bundna till molekylen (alltså att kolatomen är bunden till fem andra grupper). Reaktionen fortsätter omedelbart genom att endera hydroxigruppen eller halogenatomen släpper från molekylen. (den del som släpper kallas lämnande grupp) Om halogenatomen släpper har hydroxigruppen bytt plats med halogenatomen. |
|