Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
119 Cards in this Set
- Front
- Back
Vilket slags epitel? |
Enskiktat platt epitel |
|
Vilket slags epitel? |
Enskiktat kubiskt epitel |
|
Vilket slags epitel? |
Enskiktat cylindriskt epitel |
|
Vilket slags epitel? |
Förhornat flerskiktat platt epitel |
|
Vilket slags epitel? |
Oförhornat flerskiktat platt epitel |
|
Vilket slags epitel? |
Övergångsepitel |
|
Vilket slags epitel? |
Flerradigt/pseudostratifierat epitel |
|
Vilka celler syns? |
Mucösa och serösa körtelepitelceller |
|
Vilka celler syns förutom cylindriska epitelceller (mörkrosa)? |
Bägarceller - körtelceller |
|
Vilka olika funktioner har epitel? |
Skydd (hud), absorption (tarmar), transport (cilier), sekretion (körtlar), exkretion (njurtubuli), gasutbyte (lungalveoler), glidande mellan organ (mesotelceller) |
|
Vad karakteriserar epitel? (6 punkter) |
1. De flesta epitelceller förnyar sig genom mitos 2. Epitel saknar direkt blod och lymfförsörjning 3. Epitel saknar så gott som ECM 4. Epitelceller har kontakt med varandra och omgivningen via celladhesionsmolekyler och kontakter. 5. Epitelceller är förankrade till ett basallamina 6. Epitelceller har polaritet, dvs specialiserade ytor och en bestämd ordning av intracellulära strukturer. |
|
Vilken struktur? |
Cilier |
|
Namnge överstrukna strukturer (upp ifrån och ner) |
Cilier Microvilli Desmosom |
|
Namnge cellkontakterna (uppifrån och ner) |
Zonula occludens (tight junction) zonula adherens (adherens junction) macula adherens (desmosom) |
|
Namnge de fyra olika typerna av cell-cellkontakter som finns i epitelceller |
1. tight junction 2. adherens junction 3. Desmosomer 4. Gapjunctions |
|
Beskriv två typer av cell-matrix-kontakter som fäster epitelceller till basallamina |
1. Hemidesmosomer: Inne i cellen fäster intermediära filament på plaque på väggytan, genom membranet sträcker sig integrinproteiner som fäster med collagen och laminin på utsidan 2. Focal adhesion: Inuti cellen fäster actinfilament i proteinstrukturer som fäster i integrinproteiner i membranet som i sin tur fäster i fibronectin i basalmembranet |
|
Vad har myoepitel för funktion? |
Cellerna omsluter körtelceller, Aktin och myosinfilament i cellerna har kontraherande funktion vilket gör att de driver ut sekret ur körtlar. |
|
Vilka tre komponenter konstituerar bindväv? |
Celler, proteinfibrier och grundsubstans (till största del vatten) |
|
Vilka celltyper finns i bindväv? (5 st) |
1. Fibroblaster 2. Mastceller 3. Plasmaceller 4. Makrophager 5. Adipocyter |
|
Vilken slags cell? |
Mastcell |
|
Vilken slags cell? |
Plasmacell |
|
Vilken slags cell? |
Fibroblast |
|
Vilken slags cell? |
Makrofag |
|
Vilken slags cell? |
Adipocyt |
|
Namnge de vanligaste kollagen-typerna och var de finns/vilken funktion de har |
Typ I: vanligaste typen i bindväv, är tål stretching Typ II: bildar matrix i brosk, tål tryck Typ III: binder silversalter, återfinns tillsammans med typ I, bildar reticular fibres, i material som töjs. Typ IV: beståndsdel i basalmembranet, ger struktur och stöd, tvådimensionellt nätverk |
|
Vad är: 1. de röda strängarna? 2. Det rosa? |
1. elastiska fibrer 2. kollagenfibrer |
|
Vilka typer av strukturer möjliggör vattenansamling i bindväven? |
Proteoglykaner, en proteinstomme med väldigt polära kedjor av kolhydrater. Proteoglykanerna är kopplade till hyaluronsyra. Polariteten gör att vatten attraheras. |
|
Vilken typ av vävnad? |
Tät, oregelbunden bindväv |
|
Vilken typ av vävnad? |
Tät, regelbunden bindväv |
|
Vilken typ av vävnad? |
Lucker bindväv |
|
Vilken typ av vävnad? |
Lucker/halvtät bindväv |
|
Vilken typ av vävnad? |
Elastisk bindväv |
|
Vilka funktioner har brosk? (3 st) |
1. tål mekanisk stress 2. stödjer mjukvävnader 3. essentiell för utvecklingen och tillväxten av långa rörben |
|
Vilka typer av brosk finns och vad känneteckar dem? (3 st) |
1. Hyalint brosk - ECM består av typ II-kollagen-fibrer, proteoglykaner, vatten 2. Elastiskt brosk - ECM består av både typ II-kollagenfibrer och elastiska fibrer 3. Fibröst brosk - blandning av brosk och bindväv, både typ I och II kollagen, proportionerna varierar. |
|
Hur är chondrocyterna arrangerade i hyalint brosk? |
I isogena grupper, men mörkare territoriellt matrix och interterritoriellt matrix mellan grupperna |
|
Hur växer brosk? (2 sätt) |
1. Genom apositionell tillväxt, nytt brosk bildas på ytan av existerande brosk. Brosket täcks ytterst av perichondrium som innehåller mesenkymala stamceller, de differentierar till chondroblaster pga tillväxtfaktor Sox9, och blir sen chondrocyter. 2. Interstitiell tillväxt, nytt brosk bildas i existerande brosk, i de isogena grupperna. |
|
Vilken typ av vävnad? |
Hyalint brosk |
|
Vilken typ av vävnad? |
Elastiskt brosk |
|
Vilken typ av vävnad? |
Elastiskt brosk |
|
Vilken typ av vävnad? |
fibröst brosk |
|
Vilken funktion har ben? (3 st) |
1. Stöd och skydd för organ 2. Reserv för Ca och P m. fl. joner 3. Rörelseapparaten |
|
Vilka typer av celler finns i ben? |
1. Osteoblaster 2. Osteocyter 3. Osteoclaster |
|
Ge exempel på var vi kan hitta de tre typerna av brosk |
1. Hyalint brosk: trachea 2. Elastiskt brosk: ytteröron och epiglottis 3. Fibröst brosk: menisk |
|
Hur kan man kategorisera de olika typerna av ben i rörben? Beskriv och förklara funktion |
Spongiöst ben: innanför kompakt ben, poröst för att inte benet ska väga för mycket Kompakt ben: ytterst, ger benet struktur, tål tyngd |
|
Beskriv strukturen av kompakt ben |
Osteoner - cirkelformade strukturer, kärl som går med osteonerna - Haverska kanaler, i motsatt riktning: volkmans kanaler Periost ytterst, endost innanför, mot det spongiösa |
|
Jämför moget och omoget ben, innehåll och utseende |
Omoget ben: många celler, oregelbunden struktur av matrix och blodkärl Moget ben: färre celler, strukturerat, kan ana lameller (i mikroskop), blodkärl i centrum |
|
Jämför osteoblaster och osteocyter med osteoklaster |
Osteoblaster och osteocyter härrör från mesenkymala stamceller, determineras till att bli osteoprogenitorceller -> osteoblaster -> osteocyter. Bildar ben. Normalstora. Osteoklaster härrör från progenitorceller i benmärgen. Determineras till att bli inaktiva osteoklaster -> aktiva osteoklaster. Bryter ned ben. Jätteceller med flera kärnor, upp till 50. |
|
Beskriv direkt benbildning, vilka ben bildas så? |
Huvudets platta ben. Celler i omogen bindväv (mesenkymala stamceller) differentierar ut till att bli osteoblaster, börjar bilda benmatrix, differentierar till osteocyter. Osteoklaster rekryteras från benmärgen. |
|
Beskriv indirekt benbildning, vilka ben bildas så? |
Rörben. Först bildas en modell av brosk -> bony collar -> brosket börjar omvandlas till ben och får kärlförsörjning -> det primära ossifikationscentret bildas i mitten -> sekundära ossifikationscentra i vardera ände -> kvarvarande broskplatta, epifysplatta för att möjliggöra tillväxt -> när benet växt klart mineraliseras även den, kvar är endas en söm |
|
Vilka steg representeras av de olika lagrena? Uppifrån och ner |
1. Vilozon 2. Proliferationszon - delning 3. Hypertrofizon - växer i storlek 4. Förkalkningszon - chondrocyter dör, bara broskmatrix återstår 5. Vaskularisering/receptions/förbeningszon - osteoblaster migrerar in, använder broskmatrix som modell. Benet får kärlförsörjning. |
|
Beskriv hur ben kan återbildas vid brott eller remodulation (osteoblaster och osteoklaster) |
går till som vid benbildning. Först en proliferation av cellerna i periostert för att täcka brottet. Sedan bildas hyalint brosk. Sedan bildas primärt och senare sekundärt ben. Kan bli ärr kvar i periost. Med åren kan man få sämre kärlförsörjning men benbildning och bennedbrytning fortsätter hela livet. Osteoklasterna (kommer via blodet) kan bryta ner ben och bana väg för osteoblaster som migrerar efter osteoklasterna. |
|
Lista blodets funktioner (6 st) |
1. Transportera syre 2. Transportera koldioxid 3. Transportera metaboliter 4. Transportera hormoner 5. Delta i reglering av kroppstemperaturen 6. Delta i kroppens reglering av syra-bas-balans och osmotisk balans |
|
Vad består blodplasman av? |
Till största del vatten, också: plasmaproteiner, organiska och oorganiska molekyler |
|
Vilka tre typer av blodkroppar finns? |
1. Erytrocyter - röda 2. Leucocyter - vita 3. Trombocyter - blodplättar |
|
Vilka sorters vita blodkroppar finns? |
1. Granulocyter: Neutrofila, eosinofila, basofila 2. Agranulocyter: lymfocyter, monocyter |
|
Vad kännetecknar erytrocyter? (5 punkter) |
1. Innehåller hemoglobin, som kan binda O2 och CO2 2. Saknar kärna och övriga organeller 3. lämnar normalt inte blodbanan 4. Har de nyligen lämnat benmärgen kan de innehålla rRNA (reticulocyter) 5. Överlever vanligtvis ca 120 dagar och tas sen omhand av makrofager i mjälte och benmärg |
|
Vad kännetecknar Neutrofila granulocyter? (4 punkter) |
1. Väldigt loberad kärna 2. Specifika granula och lysosomer 3. Fagocyterar bakterier 4. Ljus cytoplasma |
|
Vad kännetecknar eosinofila granulocyter? (4 punkter) |
1. Loberad kärna 2. Specifika granula 3. Skydd mot parasiter, modullerar inflammation 4. Rosa granula och vacuoler |
|
Vad kännetecknar basofila granulocyter? (4 punkter) |
1. Loberad kärna 2. specifika granula med histamin och heparin 3. Släpper ut inflammatoriska mediatorer 4. Lila granula |
|
Vad kännetecknar monocyter? (4 punkter) |
1. Granula med lysosomala enzymer 2. Utvecklas till makrofager i vävnader 3. Halvmåneformad kärna 4. ljusare cytoplasma, vacuoler hos hund |
|
Vad kännetecknar lymphocyter? (3 punkter) |
1. Stor rund kärna 2. Innehåller immunoglobulier (B-celler) och ämnen som dödar celler (T-celler) 3. Finns små och stora |
|
Vad kännetecknar trombocyter? (3 punkter) |
1. Kommer från megakaryocyter 2. Innehåller koaguleringsfaktorer 3. Väldigt små |
|
Vilken slags cell? |
Neutrofil, häst |
|
Vilken slags cell? |
Eosinofil, häst |
|
Vilken slags cell? |
Basofil, häst |
|
Vilken slags cell? |
Eosinofil, hund |
|
Vilken slags cell? |
Neutrofil, hund |
|
Vilken slags cell? |
Basofil, hund |
|
Vilken slags cell? |
Lymfocyt, häst |
|
Vilken slags cell? |
Lymfocyt, hund |
|
Vilken slags cell? |
Heterofil, höns |
|
Vilken slags cell? |
Eosinofil, höns |
|
Vilken slags cell? |
Basofil, höns |
|
Vilken slags cell? |
Trombocyt, höns |
|
Vilka organ bildar blod? |
1. Först i gulesäcken 2. Sen i lever 3. Sen i benmärg |
|
vilken slags stamcell är hematopoetiska stamceller? |
De är pluripotenta |
|
Beskriv utvecklingen av Neutrofiler |
Hematopoetisk stamcell differentierar till myeloblast -> promyelocyt -> neutrofil myelocyt -> neutrofil metamyelocyt -> bandneutrofil -> neutrofil |
|
Beskriv utvecklingen av Eosinofiler |
Hematopoetisk stamcell differentierar till myeloblast -> promyelocyt -> eosinofil myelocyt -> Eosinofil metamyelocyt -> eosinofil |
|
Beskriv utvecklingen av basofiler |
Hematopoetisk stamcell differentierar till myeloblast -> promyelocyt -> basofil myelocyt -> basofil metamyelocyt -> basofil |
|
Beskriv utvecklingen av erytrocyter |
Hematopoetisk stamcell differentierar till proerytroblast -> basofil erytroblast -> polychromatofil erytroblast -> ortochromatofil erytroblast -> polychromatofil erytrocyt -> erytrocyt |
|
Beskriv utvecklingen av trombocyter |
Hematopoetisk stamcell differentierar till megakaryoblast -> megakaryocyt som spricker upp till -> trombocyter |
|
Vilken slags cell? |
Orthochromatofil erytroblast |
|
Vilken slags cell? |
neutrofil metamyelocyt |
|
Vilken slags cell? |
Eosinofil metamyelocyt |
|
Vilken slags cell? |
Bandneutrofil |
|
Vilken slags cell? |
Basofil erytroblast |
|
vilken slags cell? |
Polychromatofil erytroblast |
|
Vilken slags cell? |
Reticulocyt |
|
Vilken slags cell? |
myeloblast |
|
Vilken slags cell? |
Promyelocyt |
|
Vilken slags cell? |
Neutrofil myelocyt |
|
Vilken slags cell? |
Eosinofil myelocyt |
|
Vilken slags cell? |
Basofil myelocyt |
|
Vilken slags cell? |
Neutrofil metamyelocyt |
|
Vilken slags cell? |
Eosinofil metamyelocyt |
|
Vilken slags cell? |
Basofil metamyelocyt |
|
Vilken slags cell? |
Proerytroblast |
|
Vilken slags cell? |
Erytroblast |
|
Vilken slags cell? |
Polychromatofil erytroblast |
|
Vilken slags cell? |
Orthochromatofil erytroblast |
|
Beskriv muskelvävnad och vad dess organeller heter |
Muskelvävnad består av differentierade mesodermala celler som innehåller kontraktila proteiner. sarkoplasma - cytoplasman, sarkoplasmatiskt reticulum, sarcolemma - cellmembran |
|
vilka tre typer av muskulatur finns? |
1. skelettmuskulatur 2. Hjärtmuskulatur 3. Glatt muskulatur |
|
Vad består skelettmuskulatur av? |
Består av muskelfibrer, som består av buntar av långa cylindriska flerkärniga celler. Varje enskild fiber är omringad av endomysium, en bunt är omringad av perimysium och en hel muskel omringas av epimysium. |
|
Beskriv uppbyggnaden av skelettmuskelfibrer |
Fibrerna består av sarkomerer, Trådar av aktin och myosin, H-band i mitten, mittenlinje (M), A-band - myosinfilamentens längd, I-band, ljusabandet - aktinfilamenten, Z-linje. Kärnorna ligger på utkanten. |
|
Vilken typ av vävnad? |
Skelettmuskulatur |
|
Beskriv hjärtmuskulaturens struktur |
Hjärtmuskelcellerna bildar junctions och förgrenar sig embryonalt. intercalated discs representerar sammankoppling mellan cellerna. Kärnorna ligger i fibrerna. Finns även purkinjeceller - del i retledningssystemet |
|
Vilken typ av vävnad? |
Hjärtmuskulatur |
|
Vilken typ av celler? |
Purkinjeceller |
|
Beskriv den glatta muskulaturens struktur |
Icke tvärstrimmig, avlånga fusiforma celler som överlappar varandra. Cigarrliknande kärnor. Tätt mellan cellerna, inget ECM. Kärnorna får annan form när de kontraherar. |
|
Vilken typ av vävnad? |
Glatt muskulatur |
|
Vilken typ av vävnad? |
Glatt muskulatur |
|
Lista "the hallmarks of cancer" |
1. Undviker celldöd/apoptos 2. Delar sig oändligt 3. Signalerar sin egen delning 4. Undviker tillväxt-hämmare 5. Inducerar kärltillväxt 6. invaderar vävnader och metastaserar |
|
Beskriv förutsättningar för att en tumör ska börja växa |
Det krävs tre typer av skador i genomet: 1. Det behövs en skada på den tumörhämmande genen, på båda kromosomerna 2. Det krävs en oncogen, som ökar tillväxt/delning 3. Det krävs en mutation som hindrar apoptos Därefter kommer klonal expansion ske |
|
Beskriv hur kemikalier kan agera initiatorer och promotorer till cancer |
Om en kemikalie är en initiator betyder det att den skadar DNAt. En promotor är en kemikalie som inducerar cellerna till att dela sig. Så om en initator tillförs som skadar DNAt i en cell, och en promotor sedan inducerar den cellen till att dela sig kommer det leda till cancer. Ju mer desto värre. |
|
Ge exempel på tre typer av yttre påverkan som kan leda till cancer |
1. Virusinfektioner 2. Kemikalier 3. Joniserande strålning |
|
Beskriv de olika sätten på vilka mutationer av en proto-oncogen kan stimulera onormal aktivitet i en ell |
1. den kan få en mutation i gensekvensen vilket kan ge ett hyperaktivt protein 2. det kan ske en amplifikation av en och samma gen, vilket gör att ett normalt protein produceras i för stor mängd 3. Chromosomen kan ändra ordning så att en initierande sekvens gör att samma gen transkriberas fler gånger vilket ger överproduktion av ett protein 4. Chromosomen kan ändra ordning så att den blir förlängd, vilket skapar ett annorlunda, hyperaktivt protein |
|
Vilka 4 egenskaper möjliggör att celler kan skapa vävnader/organ? |
1. proliferation 2. Specialisering 3. interaktion 4. migrering |
|
Vad innebär determinering? |
När en cell har determinerats kan den bara bli en viss typ av cell. |
|
Vad skiljer en benign tumör från en malign tumör |
1. Cellerna i benigna tumörer är oftast högt differentierade, i maligna lågt differentierade 2. Celler i maligna tumörer kan skicka ut kärltillväxtfaktorer 3. Celler i maligna tumörer kan invadera andra vävnader, bryta upp cellkontakter och migrera ut i lymf eller blodkärl, och etablera tumörer i andra typer av vävnader. |