Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
57 Cards in this Set
- Front
- Back
esophagual sväljning
|
En våg av kontraktioner pressar bolus genom matstrupen och övre magmunnen till magen
|
|
hur fungerar Esophagus motorik och hur styrs den
|
sväljningsmotoriken är indelad i två faser: oral/pharyngeal (1sek) och esophagus (ca10sek)
Esophagus peristaltik är kontraktioner av muskulaturen som pressar födan mot magsäcken, detta styrs via sväljcentrum i hjärnan. (??) |
|
faryngeal sväljning
|
Efter att bolus förts mot svalget och order getts om att svälja till dom 26 svälningsmusklerna.
Bolus förs genom svalget via en komplex serie muskelaktivtet. Lyftning av struphuvudet, höjning av tungbenet, tillslutning av luftvägarna (epiglottis fälls ner) och kontraktion av svalgmusklerna. Muskler vid ingången till esophagus slappnar av, lyftes och öppnar för passage av bolus. Och då har den esofageala svälningsfasen inletts |
|
gastric pumps 3 faser
|
När maten ligger i magsäcken och den ska blandas behövs peristaltiska kontraktioner. Dessa kallas gastric pump och består av tre faser:
propulsion: då antrum snöras åt, genom peristaltiska vågor mot duodenum, och driver mot pylorus sfinktern. Maten sönderdelas Emtying: om maten är välarbetad tillåter pylorussfinktern att den lämnar magsäcken. Repulsion/grinding: är maten dåligt sönderdelad drivs den tillbaka mot antrums början för att bearbetas på nytt emtying och repulsion |
|
haustering och segmenting contractions
|
Är när man för små avdelningar av boluset som finns i tjocktarmen, detta för att knåda innehållet ytterligare. Bollarna rör sig sakta frammåt och efter ett tak kommer en massmovement trycka ut alla segmenting contractions och göra så att allt åker ihop och vi får en stor drivande rörelse av innehållet framåt.
|
|
Ileo-cekalsfinktern
|
Mellan colon och ileum finns en backventil som gör att innehållet från colon ska kunna ta sig tillbaka till tunntarmen, (sker av gastro-ileala reflexen?)
|
|
Magtarmkanalens motorik, 5st och tillhörande sfinktrar (ej gjord sfinktarna)
|
1. Sväljningsmtorik
2. magsäcksmotorik 3. tunntarmsmotorik 4. tjocktarmsmotorik 5. defekationsmotorik (gastro-koliska reflexen) |
|
Mass movement
|
Starka peristaltiska rörelser som driver födan mot rectum (utlöses vanligast efter måltid)
|
|
Propultionsmotorik
|
Är mellan måltiderna då tarminnehållet drivs mot colon. Ca en våg per timme gör så att tarmen rensas. Man kallar aktiviteten som driver maten frammåt för migrating myoelectric complex (MMC) Uppgiften för denna rörelse är att pressa ut maten till tjocktarmen
|
|
pylorussfinkterns funktion
|
reglerar tömningshastigheten i magen via sfinkterns öppningsgrad
|
|
På vilka sätt kan gastro-intestinalkanalen regleras? 3 sätt
|
Via nervös reglering: Autonoma (parasympatiska) och det enteriska nervsystemet
och via hormonell reglering (gastro-intestinala hormoner) |
|
segmentationsmotorik
|
är ansluten till då man äter. Kontraktionen är till för att blanda och förflytta tarminnehållet så att allt nuddar tarmväggen
|
|
sväljningens orala fas
|
Maten tas in i munnen, smakas av, tuggas, bearbetas och formas till en lagom stor tugga (bolus) mha tänderna, musklerna i läpparna, tunga, käke och gom. Sen genom ett stort tungsvep förs bolus bakåt mot svalger och stimulerar då nerver som skickar signaler till hjärnan.
Därifrån ges orde till sväljningsmusklerna (26 olika) att starta faryngeal sväljning. |
|
Vad bestäms tömningshastigheten av
|
x partikelstorleken
x surhetsgraden x fett i tunntarmen |
|
Vilka hormoner står för den hormonella regleringen av GI-kanalen, 6st
|
Gastrin
Gastric inhibitory peptide gip Sekretin Somatostatin cholecytokinin (CKK) Motilin (ökar motoriken i magsäcken och tunnt.) |
|
Vilka muskeltyper styr sväljningens mekanismer i dom olika faserna?
|
Orala och pharyngeala fasen sker mha tvärstrimmigmuskelatur och den esophaguala med glattmuskelatur
|
|
Tunntarmens olika delar
|
Duodenum, jejunum och ileum
|
|
tjocktarm ändtarm latin
|
colon och rectum
|
|
vilka organ ingår som komponenter till nedbrytningen av föda (GI-kanalen) Och på vilket sätt
|
Spottkörtlarna, lever och bukspottskörtel.
Deras utsöndringsprodukter är nödvändiga för utnyttjandet av födoämnen |
|
nervcellskropparna i gi-kanalens vägg bildar
|
ett tätt nätverk av nervfibrer som bildar olika plexa. Tillsammans bildar dom det enteriska nervsystemet
|
|
Vilket nervsystem styr gi-kanalen (magtarmfunktionerna) och hur
|
Det enteriska: Har massa nerverplexa runt om gi-kanalen och detta styr dom motoriska och sekretoriska magtarmfunktionerna.
Även dom Autonoma nerverna styr Gi-kanalen (t.e.x parasympatikus vid vila får Gi mkt blod och sympatikus hämmar aktiviteten hos gi vid fysisk aktivitet) |
|
Hur kan magtarmkanalens motorik påverkas 2st.
|
Av nervsystemet, enteriska och autonoma, och även av vätskeburna substanser (metaboliter, hormoner) mm.
|
|
segmenteringsrörelse
|
Segmentering: blandningsrörelser, som innebär att det glatta cirkulära muskulaturens kontraktioner masserar maginnehållet så att enzymer och spjälkningsprodukter (maginnehållet) blandas, samtidigt så att tarmslemhinnans absorption blir mer effektiv
obs. innebär ingen transport av tarminnehållet det står dom peristaltiska rörelserna för |
|
Peristaltik och vilka muskler utför detta
|
peristaltiska rörelser är samordnade kontraktioner som ger upphov till en tryckvåg som pressar maginnehållet framåt.
Utförs av de cirkulärt och de longitudinellt orienterade glatta muskelcellerna |
|
övre och nedre magmun latin
|
Övre: cardia och nedre: pylorus
|
|
Magsäckens indelningar
|
Fundus: övre delen.
corpus: mitten Sista nedre delen: antrum |
|
Hur sker bearbetningen (nedbrytningen) av födan i magsäcken
|
Den sker dels mekaniskt genom magsäckens knådning som sönderdelar maten och kemiskt genom magsaftens verkan.
|
|
Vad är magsäckens mekaniska uppgifter 4st
|
x Sönderdela maten till mindre delar (blandar sig bättre med magsaften)
x röra om så att maginnehållet bättre blandar sig med magsaften. x på ett kontrollerat sätt tömma magsäcksinnehållet i duodenum x Lagring av mat som intas vid ett och samma tillfälle (1,5 liter utan att trycket ökar) |
|
maginnehållet på latin
|
chymus
|
|
Gastrins uppgift (3st) och tillverkas av
|
x Stimulerar peristaltiska kontraktionsvågor.
x stimulerar sekretion av saltsyra och pepsinogen x stimulerar frisättningen av insulin och glukagon från bukspottskörteln Tillverkas av g-celler i magsäcksslemhinnan. Hormonet frisätts då maginnehållets (i magsäcken och i tolvfingertarmens första del) pH blir förhöjt. |
|
Vad gör receptorerna i början av tunntarmen (duodenum och jejunum) kollar efter 3 saker och varför
|
Käner av:
Det osmotiska trycket, samt pH och fettinnehåll. Magsäckens tömning kommer hämmas i närvaro av fettsyror och monogkycerider, om tarminnehållet är hypertont eller har ett pH lägre än 3,5. På så sätt kommer inte födan ut i tarmen snabbare än vad leverns gallsalter och bikarbonat från bukspottskörteln klarar av |
|
magsafts beståndsdelar och funktion 5st
|
består av:
saltsyra (HCL): denaturerar proteiner, antibakteriell effekt. pepsinogen: som är förstadiet till pepsin som bryter ner proteiner. Lipas: Enzym som bryter ner triglycerider insintric factor: skyddar B12 Mucin och bikarbonat: bikarbonatskyddande slemlager som skyddar magen mot den sura magsaften |
|
Magsäckens celltyper 4st
|
Parietalceller: tillverkar HCL (saltsyra) magsyra..
Peptidceller (huvudceller): pepsinogen Muskösa celler: mucin, bikarbonat (HCO3) G-celler: Gastrin |
|
magsaftssekretionen kan ske vid 3 olika faser, vilka och vilken reflex
|
Cefala: Utlöses vid åsynen av mat, lukt och smak och även tanken på mat. Effekten medieras av vagusnerven.
Gastriska: 2/3 av sekretionen sker här så längde det finns mat i magesäcken. Detta sker som ett lokalt reflexsvar på mekanisk stimulering (uttänjning) och närvaro på proteiner och amniosyror och som svar på gastrin. Intestinala: när maginnehållet når duodenum, reflexmässig och hormonell återkoppling från tunntarmens slemhinna. |
|
hur når födan magsäcken?
|
När födan når matstrupen utlöses en reflex som relaxerar cardia så att födan kan nå fundus.
|
|
Hur kan magsäcken rymma så stor volym (1,5l)
|
Den glatta muskulaturen i magsäcken är plastisk och kan tänjas ut.
Och på grund av aktivitet i vagusnerven som relaxerar muskelvävnaden |
|
Hur fördelar sig maten i magsäcken?
|
det vi ätit senast hamnar i mitten på magsäcken medan det vi ätit tidigare lagras närmast väggen. fett lägger sig på ytan av magsäcksinnehållet och kommer därför tömmas ut i tarmen sist.
|
|
vilket hormon stimulerar kontraktionsvågorna i magsäcken?
|
gastrin
|
|
hur kan magsäckens tömning hämmas? och när hämmas tömingen?
|
(vagusnerven?)
t.ex av receptorer som känner av osmotiskt tryck, pH och fettinnehåll. tömningen hämmas av: närvaro av fettsyror och monoglycerider, om det är hypertont (för salt) eller för lågt pH. |
|
varför hämmas tömningen av magsäcken om det är hypertont, lågt ph eller mkt fett?
|
för att födan inte ska komma ut i tarmen snabbare än vad leverns gallsalter och bikarbonat från bukspottskörteln klarar av.
|
|
hur lång tid tar tömningen?
|
ca 2h, men påverkas av födans sammansättning. proteiner och fetter tar längre tid än t.ex kolhydrater
|
|
Vad är den viktigaste funktionen hos HCL (saltsyra)
|
Att denaturera proteiner och ha antibakteriell verkan. pepsinogen är inaktivt innan det kommer i kontakt med saltsyran pg. av det låga pHt och blir då pepsin som bryter ner proteiner
|
|
vad stimulerar gastrin?
|
Magsäckskontraktioner, sekretion av saltsyra och pepsinogen och frisättning av glukagon och insulin från bukspottskörteln.
|
|
Vad kan kräkningar utlösas av? 4st
|
toxiska substanser och kräkmedel
retning av slemhinnan som svar på visceral smärta överstimulering av balansapparaten |
|
Vad är area postrema
|
En triggerzon som är belägen utanför blod-hjärnbarriären så att kemoreceptorer här lätt kommer i kontakt med kemiska substanser i blodet.
|
|
Hur spjälkas proteiner? vilka enzymer
|
proteinerna börjar spjälkas i magsäcken av saltsyra och pepsinogen. sen i tunntarmen ( duodenum) av enzymerna chymorypsin och trypsin från pancreas. Tunntarmens förmåga att omhänderta proteiner är väldigt hög. De aminosyror som sedan återstår tas han om bakterier i tjocktarmen, i
|
|
avföringen finns endast små proteinmängder
vad är risken med ett för högt proteinintag? |
stora proteinmängder riskerar att ge alltför stor belastning på njurarna och därmed vara skadlig.
|
|
Vad gör exokrina pankreas? (bukspottskörteln) vad bildar den?
|
producerar bukspott som töms ut till duodenum(tolvfingertarmen)
Bukspott innehåler två huvudsakliga komponenter, bikarbonat (HCO3) och enzymer |
|
Vad gör bukspotts innehåll, enzymer och bikarbonat?
|
bikarbonat (HCO3) Gör bukspottet basiskt (höjer pHt), vilket bidrar till att netrualisera saltsyran som följer med magsäcksinnehållet ut i tarmen. ph-höjningen ger också en lämplig nivå för bukspottets alla enzymer.
enzymerna: trypsin och hymotrypsin: spjälkar proteiner. pancreasamylas: bryter ner stärkelser pancreaslipas och fosfolipas: bryter ner lipider. |
|
Vad gör CCK (cholecystokinin) och sekretin
|
Är två hormoner som bildas i epitelcellerna i duodenum. Utsöndringen av dessa hormoner stimulareas av lågt ph för sekretin och aminosyror/fettsyror av CCK. Så dessa hormoner utsöndras alltså när magsäcksinnehållet når duodenum, då stimulerar dom i sin tur utsöndringen av bukspott till duodenum.
OCH sekretin stimulerar gallproduktionen medans CCK stimulerar uttömningen av galla. Sekretin: utsöndras av lågt pH och stimulerar då frisättningen av bukspott och produktionen av galla CCK: utsöndras av aminosyror/fettsyror och stimulerar då frisättningen av bukspott och galla. stimulerar tarmmotoriken. |
|
frisättningen av bukspott, tre faser.
|
cephal: lukt och smak av mat, en liten volym vätska med högt enzyminnehåll avges
gastrisk:Uttänjning av magsäcken och frisättning av gastrin stimulerar till ytterligare utsöndring av pancreasenzymer intestinal: Den största mängden enzymer och bikarbonat utsöndras när födan når duodenum, detta utlöses av att hormonerna sekretin och cck (cholecystokin) sekretin stimuleras av när pHt sjunker (pg av magsäcksinnehållet) och frisättningen av CCK stimuleras av aminosyror och långa fettsyror. |
|
Vad innehåller galla 4st
|
gallsalter, gallpigment, kolesterol och vatten
|
|
Galla, reglering
|
leverns gallproduktion stimuleras av sekretin och aktivitet i vagusnerven.
Frisättningen av galla stimuleras av CCK och vagusnerven, ökar i samband med fet mat genom kontraktion av gallblåsan. |
|
vad är galla bra för?
|
har stor betydelse för tarmens fettabsorption genom att den emulgerar fetter, deltar i michellbildning och aktiverar pancreaslipas.
|
|
Hur bildas gallstenar
|
om främmande substanser hamnar i gallan eller om gallans sammansättning förändras finns risk att någon komponent (ofta kolesterol) faller ut och bildar gallstenar
|
|
Massmovement
|
Ett par ggr per dag sker starka peristaltiksa vågor i tjocktarmen (colon) som för födan från ileum till rectum, detta sker i regel efter en måltid.
|
|
defekationreflex
|
när tarminnehållet når rectum utlöser uttänjningen en defeationsreflex. Peristaltik i de distala delerna av colon och i rectum för avföringen mot anus och då relaxeras den inre sfinktern.
|