Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
105 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad innebär Katie Erikssons omvårdnadsmodell; ansa, leka, lära?
|
Ansa - Står för närhet, kroppskontakt, att sköta om de fysiologiska behoven som människor har, så som att tvättas och duschas.
Leka - Att locka till skratt och vara lekfull och glad, det skapar närhet och förtroende som gör att brukaren kan slappna av. Lära - Att utveckla, lära sig nya saker och ta till sig nya sätt att vara och fungera. |
|
|
Vad är WHO's definition av omvårdnad?
|
Att hjälpa en individ att utföra sådana åtgärder som befordrar hälsa, tillfrisknad eller fridfull död.
Åtgärder som individen själv skulle kunna utföra om han hade kraft, vilja och kunskap. Arbetsuppgifter skall utföras på så sätt att individen blir oberoende av vårdaren? |
|
|
Vad betyder ordet kommunikation?
|
Att något är gemensamt
|
|
|
Sker en sorts komunikation varje gång två människor möts?
|
Ja
|
|
|
Beskriv envägskommunikation.
|
Budskapet går åt ett håll och den som ger budskapet väntar inte på någon respons. Den kan vara skriftlig eller muntlig.
|
|
|
Beskriv tvåvägskommunikation.
|
Budskapet når en eller flera och den har tid att ge en respons. Förekommer inom vården. Bra relationer kan skapas ut tvåvägskommunikation.
|
|
|
Beskriv flervägskommunikation.
|
Budskapet kan gå till en och sen föras vidare till en annan. Lätt för missförstånd och därför viktigt att skriva ner budskapet. Används inom vård.
|
|
|
Beskriv varför verbal kommunikation kan missförstås.
|
Vi uttrycker oss olika och vissa betoningar kan få en mening att betyda någon helt annat. Fackspråk och slanguttryck bidrar till missuppfattningar.
|
|
|
Vad är icke-verbal kommunikation?
|
Kroppsspråket. kroppshålling, mimik, blickar, gester, röst och tonfall.
|
|
|
Beskriv dubbla budskap inom kommunikation.
|
När du säger en sak men ditt kroppsspåk sägr något annat.
|
|
|
Varför ska man vara försiktig med att använda sig utan fackspråk när man pratar med en patient?
|
För att patienten kanske inte vet vad orden betyder och de kan då misstolkas och det kan leda till misstro och otrygghet.
|
|
|
Vad är viktigt att tänka på om du kommuniserar med en person med afasi?
|
Att du talat tydligt och långsamt samtidigt som du försöker lyssna och förså vad patienten vill ha sagt.
|
|
|
Vad ska du tänka på när du pratar med någon som har en synnedsättning?
|
Att du presenterar dig och om ni är flera att du nämner namnet på personen du frågar nått.
|
|
|
Vilka har vi intimavstånd till?
|
Partner, familj, mycket nära vänner.
|
|
|
Vilka har vi personligt avstånd till?
|
Vänner.
|
|
|
Vilka har vu umgängesavstånd till?
|
Arbetskamrater, brukare/patient.
|
|
|
Vilka har vi offentligt avstånd till?
|
Chef vid personalmöte eller lärare framför en klass.
|
|
|
Vad uttrycker vi med berörning?
|
Sympati, kärlek, förståelse eller uppskattning.
|
|
|
Vilket hormon utsöndras vid vänlig fysisk kontakt?
|
Oxytocin.
|
|
|
Hur ges taktil stimulering?
|
Som massage med händerna, lugna och låga drag och ibland med tryck. Han också vara genom att bara hålla hand.
|
|
|
När har taktil massage visat sig fungera bra?
|
Vid förvirringstillstånd, demenssjukdomar och vid funktionsnedsättningar.
|
|
|
Vilka ord leder ofta till ett större samtal?
|
Hur? Vad? Vilken? och När?
|
|
|
Vad gör man om man arbetar med omvårdnad?
|
Man hjälper sin brukare med det dagliga arbetet.
|
|
|
Vad gör man om man arbetar med vård och omsorg?
|
Man hjälper gamla eller funktionsnedsatta personer med sina dagliga sysslor. Man har admministrativa uppgifter, sociala uppgifter, omsorgsuppgifter och medicinska uppgiter.
|
|
|
Vad gör man om man arbetar med socialt arbete?
|
Man hjälper brukaren att övervinna sociala problem som kan ha uppstått. Men begränsar, övervinner, motverkar och förebygger.
|
|
|
Vilka olika nivåer finns det inom socialt arbete som måste lösas på var sitt sätt?
|
Samhällig, organisations och familje nivå.
|
|
|
Vad gör man om man arbetar med sociala och socialpedagogiska uppgifter?
|
Man hjälper inte mer än vad som behövs, men låter brukaren vara så rörlig och aktiv som möjligt.
|
|
|
Vad är kultur i vården?
|
Dans, musik, teater, litteratur, konst, trädgård eller aktiviteter som stimulerar sinnerna.
|
|
|
Kulturutbuden på älderboendet är en sjuksöterska eller undersköterska?
|
Undersköterska.
|
|
|
Förklara musikens roll i vården.
|
Musiken kan nå fram där vanliga ord inte kan. Det kan få brukaren att fokusera på musiken i stället för att fokusera på det som görs.
|
|
|
Förklara estetikens betydelse.
|
Att tycka om sin omgivning är viktigt, att kunna ha sina egna möbler, kläder och tavlor gör mycket för sinnet. Maten ska vara fint upplagd.
|
|
|
Förklara Jag-Du mötet.
|
Vi behandlar varandra som människor och ser oss likvärdiga.
|
|
|
Förklara Jag-Det mötet.
|
Den vi möter ses inte som en människa, den har inga känslor eller upplevelser.
|
|
|
Vad läser vi av i den andra människan när vi först möter den som kan påverka vad vi tycker om den?
|
Rösten, ögonen, ansiktsuttryck, kroppshållning, lukten och om vi tar i personen känner vi om den är spänd eller slapp.
|
|
|
Vad är etik?
|
Etik handlar om att kunna se vad som är rätt och fel. Ungeför som moral men är mer de handlingar vi gör.
|
|
|
Vad innebär ett etiskt förhållningssätt?
|
Det innebär att man ser hela människan och dens behov. Kanske den bör undvika vissa saker men om det gör den glad och den får livskvalite av det kanske det är värt det i alla fall.
|
|
|
Vad är ett yrkesmässigt, empatiskt förhållningssätt?
|
Om du kan sätta dig in i brukarens behov, öskemål och situationer utan att få djupa känslor har du ett yrkesmässigt, empatiskt förhållningssätt.
|
|
|
Vad innebär människovärdesprincipen?
|
Att alla människor ska bahandlas med lika värde. Även om den är missbrukare eller inte.
|
|
|
Vad innebär godhetsprincipen?
|
Att du utför hjälpinsatser med goda avsikter. Att förebygga skador.
|
|
|
Vad jag vet, vad jag känner och vad jag gör är alla...?
|
Attityder- fördommar
|
|
|
Vilka olika demenssjukdomar finns det?
|
Alzheimers sjukdom, Vaskulär demens (små blodproppar i hjärnan) och Pannlobsdemens.
|
|
|
Hur många har Alzheimers i sverige idag?
|
Ca 150 000.
|
|
|
Varför har flev Alzheimers idag än för 100 årsedan?
|
Vi lever längre idag och sjukdomen börjar oftast i 80-85 årsåldern.
|
|
|
Vad omfttar/ingår i en demensutredning?
|
Minnestester, blodprov, medicinsk och neurologisk undersökning, CT skann (skiktröntgen), magnetisk resonanstomografi och EEG (mäter hjärnans elektriska aktivitet).
|
|
|
Beskriv hur mild alzheimers kännetecknas.
|
Svårt att hitta/känna igen nya platser, personlighetsförändringar, ointresserad av att göra saker/vara med vänner, passiv, depression, tappar intresse för hygienen, svårt att hitta ord, "svårt att hitta till toan på natten".
|
|
|
Beskriv hur måttlig alzheimers kännetecknas.
|
Svårt att sköta ekonomin, tappar inlärda rörelser (kan göra dem reflexmässigt men inte på begäran av någon annan), svårt att känna igen föremål, svårt att klä på sig, inkontinent, försämrat språk, dålig aptit och glömmer att han nyss har ä***, hallucinationer.
|
|
|
Beskriv hur svår alzheimers kännetecknas.
|
Behöver hjälp med allt, svårt att svälja (efter ett tag försvinner den helt), språket försvinner men vissa uttryck finns kvar, har kvar sug- och gripreflexer i vissa fall, kontrakturer kan uppstå, känner igen närstående, reagerar positivt på berörning, lunginflammatin och trycksår är vanliga.
|
|
|
Vad innebär realitetsmetoden vid demens?
|
Att man sakta och stegvis återför den sjuka tillbaka till verkligheten. Kanske genom att berätta att personens nära anhöriga är döda. Det kan leda till frustration och aggressivitet.
|
|
|
Vad innebär validationsmetoden vid demens?
|
Man betraktar varje enskild person var för sig själv. Om personen säger att han upplever verkligeheten på ett annat sätt än vi ska vi bekräfta det och i stället för att försöka rättaden personen ska vi ställa frågor som handlar om personens verklighet som den upplever den.
|
|
|
Vad innebär reminiscencemetoden vid demens och varför kan den skada personen?
|
Man ska jobba med minnen och försöka få personen att återuppleva sitt liv och på så sätt kanske komma ihåg att vissa saker skett. Det kan leda till depression om personen kommer ihåg att någon har dött och tar det väldigt dåligt.
|
|
|
Vad är viktigt att tänka på när man behandlar en person som har demens?
|
De behöver en lugn och trygg miljö som de känner igen. Det ska vara få vårdare och de ska lära känna han väl. Viktigt att ta dig tid för personen, söker ögonkontakt och inte bara skyndar dig förbi.
Om personen glömt en rörelse kan du visa honom den igen. Färger är viktiga att kombinera så personen ser saker lättare (vit fisk på röd tallrik). Undvik mörka mattor. Personen misster lätt kasam. sång, musik och taktil massage hjälper. |
|
|
Vilka olika åldrar finns det i livet enligt gerontologin?
|
Barn- och ungdomstiden, vuxenlivet, pensionsåldern (65-80), sista åldern (efter 80).
|
|
|
Beskriv kronisk ålder.
|
Den faktiska åldern, den säger ingen om vilken förmåga du har. Vissa ser äldre ut än sin kroniska ålder, vissa yngre.
|
|
|
Beskriv biologisk ålder.
|
Det är kroppens ålder, dvs hur smidiga celler, vävnader och organ är.
|
|
|
Beskriv psykologisk ålder.
|
Personligheten, inlärningsförmåga, minne och förmåga att anpassa sig till omgivningen.
|
|
|
Beskriv social åder.
|
Är vilken roll man har i samhället, till exempel först har du rollen som student, sen arbetare sen pensionär.
|
|
|
Vad menas med "de långa åldrandet"?
|
Vi lever längre idag därför har vi många år efter pensioneringen att fortsätta leva, och så länge du lever mognar du.
|
|
|
Varför blir äldre rynkiga i huden?
|
För att de kollagena och elastiska trådarna som finns i bindvävnaden tillbakabildas.
|
|
|
Varför blir huden tunnare och torrare hos äldre?
|
För att talgkörtlarna producerar minder fett och svettkörtlarna fungerar sämre.
|
|
|
Varför blir håret grått på äldre?
|
Melanin, som bestämmer hårfärgen, försvinner.
|
|
|
Vad kallas också benskörhet?
|
Osteoporos.
|
|
|
Varför blir vi kortare och stelare när vi blir äldre?
|
För att broskskivorna i ryggraden sjunker ihop och ledbrosken blir mindre elastiska.
|
|
|
Beskriv vad som händer med musklerna när vi blir äldre.
|
Muskelmassan minskar och muskelstyrkan avtar. fysisk aktivitet och måttlig solljus är gynnsamma på muskelstyrkan.
|
|
|
Beskriv vad som händer med hjärtat när vi blir äldre.
|
Det blir förkalkningar, skleros, i hjärtklaffarna vilket leder till att kontraktionsförmågan i hjärtat minskar. Blodtrycket stiger för att blodkärlen blir längre, slingrigare och stelare.
|
|
|
Beskriv hur andningen ändras när vi blir äldre.
|
Bröstkorgen blir stelare, lungvävnaden blir mindre elastisk. Man gissar att alveolernas yta minskar och de gör att andningen blir snabbare och ytligare och syreupptagningen blir sämre. Hostreflexen blir sämre.
|
|
|
Beskriv hur njurarna ändras när vi blir äldre.
|
Njurgenomblödningen minskar. Njurarna blir sämre på att koncentrera urinen och rena blodet. Äldre har även svårare att utsöndra läkemedel. Urinvägsinfektion uppstår lätt på grund av svårigheter att tömma urinblåsan.
|
|
|
Beskriv hur matspjälkningsorganen påverkas av hög ålder.
|
Slemhinnan blir torrare, tuggförmågan blir sämre, smak- och luktsinne försämras, man känner inte av hunger och törst lika lätt, produktionen av saltsyra minskar. Äldre orkar inte äta lika mycket därför ska maten vara näringsrik och ha mindre kostfibrer i sig.
|
|
|
Vad kallas det när linsen i ögat grumlas?
|
Grå starr.
|
|
|
Beskriv hur hörseln påverkas av hög ålder.
|
Antalet hörselceller i innerörat minskar och de leder till sämre hörsel. Man får svårare att stänga ute ljud och störs därför mer av ljud i bakgrunden. Balansen blir sämre men kan tränas upp med fysisk aktivitet.
|
|
|
Beskriv vad som händer med hjärnan när man blir äldre.
|
Antalet synapser minskar. Signalsubstanser som serotonin minskar och de kan leda till nedstämdhet. Man får sämre reaktionsförmåga och svårare att hantera stressiga situationer.
|
|
|
Vad är sensoriskt minne?
|
De vi upplever här och nu med våra sinnen, upplevelsen är snabb och skickas sedan vidare till arbetsminnet/korttidsminnet.
|
|
|
Vad sparas i aretarminnet/korttidsminnet?
|
Tillfällig information, tex telefonnummer eller en kod. Det här minnet har bara en viss kapacitet så saker går snabbt ut igen.
|
|
|
Hur får vi saker att lagras i långtidsminnet?
|
Upprepa sakerna eller uppleva sakerna med mycket känslor så dom stannas kvar.
|
|
|
Vad lagras i episodiska minnet?
|
Personlighet, händelser och situationer. Är det minne som drabbas hårt av hög ålder.
|
|
|
Vad lagras i semantiska minnet?
|
Kunskap och information.
|
|
|
Vad lagras i motoriska minnet / procedurminnet?
|
Inlärda mönster, tex cykla, köra bil eller skriva på tangentbord.
|
|
|
Varför kan det vara svårt för äldre att komma ihåg om han har stängt av spisen, betalat räkningarna eller låst dörren?
|
För att överföringen mellan korttidsminnet och långtidsminnet försämras.
|
|
|
Hur kan äldre träna upp sitt minne?
|
Lösa korsord, läsa böcker, fysisk aktivitet och vara aktiv i föreningar.
|
|
|
Hur många psykiska åldrar finns det och vad heter dom?
|
8. Spädbarnstiden, småbarnstiden, förskoleåldern, den tidiga skolåldern, tonåren, den tidiga vuxenåldern, medelåldern och den sena vuxenåldern.
|
|
|
Vad betyder gerotranscendens?
|
Att se tillbaka på livet. Vissa kallar de den nionde psykiska åldern.
|
|
|
Vad krävs för att en smitta ska kunna spridas?
|
Ett smittämne, en smittkälla, en smittväg och en känslig mottagare.
|
|
|
Vad är smittdos respektive infektionsdos?
|
Smittdos - mängd mikroorganismer mottagaren utsätts för
Infektionsdos - mängden mikroorganismer som behövs för att mottagaren ska få en infektion. |
|
|
Vart finns mikroorganismer och smittämnen?
|
Överallt.
|
|
|
Vilken bakterie är vanlig att vårdpersonal bär runt på?
|
Stafylokocken - Staphylococcus aureus.
|
|
|
Vilka sjukdommar kan man få av streptokocker?
|
Halsfluss, scharlakansfeber och öroninflammation.
|
|
|
Vilken bakterie gör att vi får urinvägsinfektion och vart finns den normalt?
|
Kolibakterier, finns i tjocktarmen.
|
|
|
Vad menas med direkt kontaktsmitta?
|
Att smittämnet överförs mellan två människor via händer.
|
|
|
Vad menas med indirekt kontaktsmitta?
|
att smittämnet överförs mellan två personen via föremål, som dörrhandtag, kläder eller kranar.
|
|
|
Vad menas med droppsmitta?
|
När vi hostar, nyser eller kräks sprids smittan via droppar, den kan vara både direkt och indirekt.
|
|
|
Vad menas med luftburen smitta?
|
Sprids med luftströmmar, vattenledningar och ventilationer. lunginflammation är en luftburen sjukdom.
|
|
|
Vad menas med blodsmitta?
|
Smittämnen sprids via blodet, i till exempel sår och vid sexuell kontakt. Bakterier trivs i urin, avföring och blod.
|
|
|
Vad menas med insektsburen smitta?
|
Sprids med till exempel mygg och fästingar. Även hudflagnor kan sprida smitta.
|
|
|
Vad menas med livsmedelsburen smitta?
|
Livsmedel och vatten som blivit direkt eller indirekt smittade.
|
|
|
Vad är vanligaste orsaken till matförgiftning?
|
Att maten inte är tillräckligt upphettad vid lagning, att den fått stå länge på låg värme eller att den inte blivit kyld bra.
|
|
|
Vilka temperaturer ska det vara på kylskåp, svalskåp respektive frys?
|
Kylskåp - 0 till +8
Svalskåp - +10 till +12 Frys - -18 |
|
|
Vad menas med basala hygienrutiner?
|
Att man skyddar sig själv och andra från smitta. Man använder på skyddskläder och tvättar händer/armar noga.
|
|
|
Vad är SNR-kost och vilka ska äta sån mat?
|
Svenska näringsrekomendationen. Kost för friska. Mjölkprodukter med låg fetthalt, grönsaker, fibrer och fet fisk. För vanligt folk diabetiker och hjärt-kärlsjukdomar.
|
|
|
Vad är GI-metoden och vilka ska äta den maten?
|
Glykemisk index. Äta mycket snabba kolhydrater. Den som vill gå ner i vikt snabbt.
|
|
|
Vad är A-kost och vilka ska äta den maten?
|
Innehåller alla närinsämnen men i mindre portion. För sjuka, gamla och folk med dålig aptit.
|
|
|
Vad är E-kost och vilka ska äta den maten?
|
Energi- och proteinrik mat. Ges till folk med dålig aptit och till follk som riskerar undernärdhet.
|
|
|
Vad är proteinreduserad kost och vilka ska ärta den maten?
|
Är för folk som har en njursjukdom. Eftersom njuren inte kan utsöndra de kvävehaltiga ämnen som finns i proteinet lika bra när den är sjuk. Dock måste man äta minst 40 g protein per dag.
|
|
|
Vilka är våra primära behov?
|
Fysiska - Mat, sömn, luft, uttömning och fortplantning.
|
|
|
Vilka är våra sekundära behov?
|
Trygghet, omväxling, gemenskap och aktivitet.
|
|
|
Vad betyder ergonomi?
|
Läran om hur kroppen fungerar under arbete.
|
|
|
Förklara ett rehabiliterande synsätt.
|
Att när man hjälper en brukare att tex flytta sig ska man låta brukaren vara med och hjälpa så mycket som möjligt.
|
