Tentafrågor

Front 1

Flaschcards tentafrågor OKB cellbiologi

Tenta 2011, svar från t8a

10.Benvävnad
. Vad består det organiska materialet av ange vad som är huvudbeståndsdel men ge även exempel 
på andra molekyler och beskriv vad de har för funktion (2p)

Back 1

Organiskt material är i huvudsak kollagen typ 1, men även proteiner som osteopontin, osteonectin och osteocalcin.

Funktion för kollagen typ är är att den binder till sig vatten och stötdämpar, stabiliserar och motverkar uttorkning.

Proteinernas funktion är att det binder till varandra och till kollagen fibrerna och bildar ett strukturellt och stabiliserande nätverk mellan matrix, olika proteiner och benceller.

Front 2

b)  Vad består det oorganiska materialet av och mkt översiktligt hur det bildas (2p)

Back 2

oorganiskt material är hydroxiapatit.

Inne i odontoblasterna finns vesiklar med alkaliskt fosfat. Vesiklarna har Ca2+ pumpar och pumpar in Ca2+, när löslighetsprodukten för kalciumfosfat överskrids så kommer kristallint kalciumfosfat utfällas, dvs hydroxyapatit.

Hydroxyapatit bildas när löslighetsprodukten för kalciumfosfat överskrids.

Front 3

c)c) Beskriv hur med vilka mekanismer osteoklaster bryter ned dessa komponenter vid benresorption (2p)

Back 3

Osteoclaster binder in med sina vitronectinreceptorer på osteopontin -> sealing zone som förhindrar ev läkage. Därefter börjar osteoclasterna med sina proton och klorid (Cl-) pumpar pumpa ut HCL i howships lakunder för att sänka pHt och lösa upp hydroxyapatiten.

Sedan skickas lysozymers ut fyllda med metalloproteaser och cysteinproteaser för att bryta ner kollagen och andra proteiner.

Front 4

11. Beskriv hur det skiktade skivepitelet på den alveolära mucosan är uppbyggd och hur cellerna adhererar till varandra och underliggande bindväv (4p) ej gjord

Back 4

dd

Front 5

12. Beskriv histologin på ömse sidor av hårda gommen (dvs på den sida som ligger mot näshålan respektive munhålan) (3p)

Back 5

Förhornat epitel mot munhålan och respiratoriskt epitel mot näshålan. Därefter kommer submukosa och körtlar (andra laget) Sen finns massa bindväv, kärl och nerver.

Front 6

13.
När Maxillas transversella (bredd) tillväxt är avslutad, 1p

Back 6

ungefär vid 12 år.

Front 7

14. 14. Vad är en ”dentikel” och var ses denna struktur (2p)

Back 7

Dentikel är dentin som bildats inne i pulpan, försvårar vid rotfyllning.

Front 8

15.
Beskriv minst 3 åldersrelaterade förändringar man kan se kliniskt eller histologiskt hos en tand (3p)

Back 8

x Rotcement liknar mer käkben hos äldre
x pulparummet blir allt mindre, pg av sekundärt dentin
x perikymatie, Syns främst på yngre individer som ännu inte nött bort ytan.
x mamelonerna nöts bort när man blir äldre

Front 9

16.
Definition nociceptiv smärta, 1p

Back 9

Nociceptiv smärta är smärta som involverar nocioreceptorer som blir stimulerade av något stimuli, kan ex vara kemisk, termisk, eller mekaniskt stimuli. Ofta uppstår smärtan pg av vävnadsskada eller hotande vävnadsskada men kan även uppstå utan detta, smärta är alltid subjektivt (personligt färgad, ev osaklig, motsats objektiv -opartisk)

Front 10

17. Redogör för dorsalhornets organisation vad avser det nociceptiva flödet. (3p)

Back 10

lamina I: Alfa-gamma fibrer kopplar till specifika nocioreceptiva projektionsneuron. Ligger ytterst i dorsalhornet. Tar alltså främst signaler från A-gamma fibrer, men även lite och indirekt från C-fibrer.

Lamina V: Wide range neuron tar emot signaler från C-fibrer men även från A(litet konstigt a) och AlfaBeta fibrer. (portteorin kan gälla här??)

Front 11

18. Förklara hur nervändslut som innerverar dentinet kan aktiveras av stimuli som anläggs mot dentinet (2p).

Back 11

Enligt the hydrodynamic theory, brännström (idag gällande) för pulpasmärta

I dentinkanalerna ligger axoner (A-gamma) från smärtteceptorer och tomes utskott från odontoblasterna. När dentinvätskan i kanalerna rör sig av någon annledning som kommer även nervaxoner och odontoblasternas utskott röra på sig, om odontoblastutskotten trycks ihop kan nervaxonet komma i kläm och då aktiveras den och en aktionspotental/nervimpuls uppstår som signalerar om smärta. Om odontoblastutskottet dras ut kommer även A-gamma axonet följa med, vid båda tillfällena kommer mekanisk stimuli att ske och en nervimpuls genereras

Retningar som ger smärta: Osmos, värme, uttorkning och mekaniska (borrning) dessa kan alltså få vätskan i dentinkanalerna att röra på sig.

Kort, mvgtentan:
Hydrodynamiska teorin:
Stimuli inducerar rörelse i tubulivätskan genom att expandera vätskan genom värme så att odontoblastutskotten deformeras inåt och pressas mot nervändsluten på A-gamma axonerna. Eller så genom kyla drar vätskan utåt mot emaljdentingränsen så att A-gamma fibrerna sträcks istället.

Front 12

19. Förklara hur aktivering av pulpans nociceptorer kan leda till att man får påverkan på blodflödet i pulpavävnaden. (2p)

Back 12

Vid aktivering av pulpans nocioreceptorer kan man få en påverkan på blodflödet genom axonreflexen.

Vid axonreflexen så kommer det när en skada har skett utsöndras inflammationsmediatorer som histamin, APT, prostaglandin bradykinin etc. Dessa kommer aktivera nocioreceptorerna som då får sänkt nivå för att reagera på ett stimuli. Dom kommer signalera till hjärnan om smärta och samtidigt från perifert nervutskott frige neuropeptider (CGRP och substans P) Dessa går bla till blodkärlen och leder till vasodilation av dessa för att öka blodflödet och få dit immunceller, blodflödet kommer alltså öka lokalt. (märks genom att rodnad och svullnad uppstår)

Front 13

20. 20. När frisätts NANC-transmittorer och vilken effekt har de på salivsekretionen? (2p)

Back 13

NANC-transmittorer (Non Adrenalin, Non Collinergic transmittor) är ex VIP.

Frisätts vid högfrekvent stimulering av PS så att både Ach och ex VIP frisätts. VIP bidrar till kärldilation (--> mer H20 till saliv) samtidigt som den har sin egen receptor på acinuscellen.

Så med en kombinatorisk stimulering från VIP och Ach får vi en enorm salivsekretion för att skölja bort det högfrekventa stimulit snabbt.

say what?!

Front 14

21. Förklara begreppen xerostomi och hyposalivation (2 p)

Back 14

Xerostomi: Muntorrhet subjektivt uppfattad (går alltså inte att mäta ett minskat flöde)

Hyposalivation: Minskad salivproduktion, muntorrhet. Är uppmätbar.

Front 15

22. Paracetamol kan omvandlas i levern till en skadlig metabolit men om man inte överdoserar läkemedlet är bildandet av denna metabolit rätt begränsat. Varför? (2p)

Back 15

Paracetamol kommer i lagom doser att omvandlas av levern (enzymet glutation) till Glukuronidkonjugat.

Vid överdosering kommer inte enzymet hinna med så det som inte hinner konjugeras blir till N-acetyl-p-benzokinonim som är toxiskt!

Leverceller dör av n-acetyl-p-benzokinonimin

Kolla upp, så här skrev t8an:
För att paracetamol konjugeras till glukoronidkonjugat samt att det finns en "sista" försvarsmekanism för att konjugera bort den och det sker genom glutation.

Front 16

23. Aspirin är vid normaldosering smärtstillande, men lågdos aspirin används bl.a. profylaktiskt för att skydda mot kardiovaskulära komplikationer efter hjärtinfarkt. Hur kommer det sig, att en lågdos av aspirin har denna skyddande effekt? (2p)

Back 16

låg dos behöver inte metaboliseras utan åker direkt till portavenen
KOlla upp!

Front 17

24. Vi har idag anledning tro på påståendet att en skicklig “Perfumer” kan lukta på och urskilja “mer än 5000 olika dofter”! Beskriv kortfattat hur det olfaktoriska systemet är organiserat för att erbjuda denna möjlighet! Illustrera gärna ditt svar med enkel/ enkla figur! (4p)

Back 17

Alla specifika luktceller konvergerar i samma glomeruli så att glomeruli representerar en viss typ av luktcell. Därefter kombineras de specifika dofterna samman mellan glomeruli så att en kombinationskod för en viss doft skapas
(Bild på nått slags schema)
Olika doftmolekyler från olika luktceller kombineras till en viss doft
3 av 4 p

Front 18

25. Beskriv kortfattat den huvudsakliga funktionen hos de yttre hårcellerna i innerörats Cortiska organ! (2p) ej gjord

Back 18

KOlla upp!

Front 19

26. Beskriv vad som, menas med begreppen rörelsesekvens (”tuggsekvens”) och rörelsecykel (”tuggcykel”)! (2p)

Back 19

Rörelsecykel/tuggcykel; Droppformad öppning och slutningsrörelse, varierar hela tiden mellan tre faser beroende på hur tuggad födan är.

Tuggsekvens: är det antal tuggcykler (tuggor) som man måste tugga innan födan kan sväljas. Normalt ca 10-20

Front 20

27.
Käköppnarreflexen

Back 20

Käköppnarreflexen är egentligen två reflexer. En reflex är att sensoriskt afferent neuron signalerar direkt till motorneuron att öppna käken.

Samtidigt sker en inhibation av den andra muskeln som stänger käken att sluta stänga.

Svar målbeskr.
dvs egentligen två stycken monosynaptiska reflexer som aktiveras samtidigt.
 
Aktivering av digastrikus motorneuron (käköppnande) och hämmande av käkslutande muskler.
 
Är en reflex som har 2 olika motorneuronkopplingar som sker synkroniserat: Aktivering av digastricus motoriska nervceller + hämning av käkslutarnas (masseterns) motoriska nervceller.

Front 21

Hur anpassas (moduleras) reflexer under pågående motorik av käköppnarreflexen

Back 21

Käköppnarreflexen är reglerad under tuggningen gång och är modifierad beroende på vilken tuggningsfas det är.
 
Reflexen modifieras under tuggcykeln så att det finns en stor beredskap för käköppning när det finns risk för att skada sig under käkslutningen (t.ex bita sig i tungan)

När under tuggfasen har vi den kraftigaste käköppnarreflexen;
När käken sluts är det störst risk att bita sig i tungan och därför har vi den kraftigaste käköppnarreflexen då.

Front 22

28. Ange de viktigaste strukturerna som bildas från gälbåge nummer 1 (3p)

Back 22

Maxilla
mandibula
del av ytterörat
del av tungan
tuggmuskulatur

Front 23

29. Hur bildas ”Malassez epitelöar”, var finns de och vad tror man de har för uppgift? (3p)

Back 23

Malassez epitelöar är rester från hartvigs rotskida. De finns i rothinnan vid cementgränsen. De tros ha funktion för att förhindra käkben och cement från att växa samman

Front 24

31. I artikeln av forskaren Irma Thesleff, som finns i kursens Cambromaterial och som ni uppmanades att läsa, beskrivs interaktioner mellan epitel och mesenkym vid tandutveckling. Ange en signalmolekyl som reglerar tandutveckling (1p)

Back 24

MSX-1

Front 25

Tenta 2012

11. Beskriv på cellulär nivå hur benets tillväxt går till. Vilka celler är inblandade? Hur styrs detta av hormoner och andra signaler? Vad innebär sjukdomen Rakitis i detta sammanhang? Rita och berätta! (4p) Ej gjord!

Back 25

Enkondral och intramembranös/direkt benbildning.

Front 26

13. 13. Varför vätskesekretionen ökar om kalciumhalten stiger i acinuscellerna? (1p), ej gjord

Back 26

Varför vätskesekretionen ökar om kalcium stiger i acinus?

Front 27

14. Beskriv emaljens strukturella uppbyggnad och sammansättning (3p)

Back 27

Emaljens uppbyggnad.

Emaljen är uppbyggd av prismor, prismaskidor och interprismatisk substans. (prismorna är ett optiskt fenomen och alltså inte "riktiga")

Emaljprismorna ser ut som nyckelhål där öppningen ligger ocklusalt och en svans som smalnar av cervikalt (som nyckellhålet i en dörr på underkäken?) Emaljprisman är omgiven av en prismaskida.

Prismaskidan och substansen mellan prismorna har en annan sammansättning än vad själva prisman har.

Längst ut på emaljen saknas prismor och kallas därför för aprismatiskemalj


Emalj består av:
96% hydroxiapatit
4 % vatten och proteiner

proteinerna som är specifika för emalj är:
enamelin och amelogenin

Emalj har inga celler och består inte av kollagen

Front 28

15. Förklara följande begrepp: a) predentin

Back 28

b) primärt dentin; c) sekundärt dentin (3p);

predentin: dentin som ännu inte blivit mineraliserat
primärt dentin: det huvudsakliga dentinet, vanligt dentin
sekundärt dentin: odontoblasterna kommer inte sluta bygga dentin fast det inte behövs och detta överskottsdentin byggs inåt i pulpan, pulparummet blir mindre.

Front 29

16. Beskriv hur och var maxillans postnatala tillväxt sker (3p)

Back 29

Maxillans postnatala tillväxt sker i suturer och tuberområdet.

tillväxtriktningen är framåt-nedåt.

Front 30

17. Hur ser man enklast skillnaden mellan olfaktoriskt epitel och respiratoriskt epitel i mikroskop? (1p)

Back 30

Skillnad på olfaktoriskt och respiratoriskt epitel.

respiratoriskt har cilierörande celler och borstceller.

Front 31

ORAL OCH KRANIOFACIAL NEUROBIOLOGI 18. Definiera begreppet smärta (2p)

Back 31

smärta definiton:
Smärta är en sensorisk och/eller emotionell upplevelse som uppstår vid skada eller pg av av hotande vävnadsskada.

Kan även uppstå i frånvaro av skada. Smärta är alltid en subjektiv upplevelse.

Front 32

19. Redogör för dorsalhornets organisation vad avser det nociceptiva flödet (2p)

Back 32

lamina I: Alfa-gamma fibrer kopplar till specifika nocioreceptiva projektionsneuron. Ligger ytterst i dorsalhornet. Tar alltså främst signaler från A-gamma fibrer, men även lite och indirekt från C-fibrer.

Lamina V: Wide range neuron tar emot signaler från C-fibrer men även från A(litet konstigt a) och AlfaBeta fibrer. (portteorin kan gälla här??)

Front 33

20. Redogör för: a) pulpans samt b) dentinets innervation (2p)

Back 33

Pulpans och dentinets innervation

Pulpan är innerverad med nocioreceptorer med omyeliniserade C-fiberaxon OCH myeliniserade A-gamma axon.

Dentinet är i dentinkanalerna innerverade en bit in i dentinet med A-gamma axon.



(Parodontiet (tandkött?) är innerverat med A-gamma och C-fibrer samt A-beta fibrer -beröring)

Front 34

21. Beskriv hur parasympatikus och sympatikus samverkar vid salivsekretion (2p)

Back 34

Hur parasympatikus och sympatikus samverkar vid salivsekretion

målbesk.
Dessa samverkar på så sätt att dom stimulerar olika körtlar och körtlarna producerar olika sekret, och olika mängd av det (vattnigt stor volym, lite proteiner) och (liten mängd, mkt proteiner)
om både Ca2+ och cAMP vägarna aktiveras samtidigt kan de förstärka varandras effekt både vad avser vätskesekretion och proteinsekretion à synergi. Detta är ett exempel på när sympatikus och parasympatikus samverkar och inte är varandras motsatser, ex vidga/minska pupill.

Under fysiologiska förhållanden är sannolikt båda vägarna aktiva, men med olika styrka, vilket ger möjlighet till skiftande salivsammansättningar utifrån behovet.

Kolla upp

Front 35

22. Beskriv den olfaktoriska cellen ur funktionell (”neurobiologisk”) synvinkel! (3p)

Back 35

Luktcell

den bipolära olfaktoriska cellen har cilier med icke myeliniserade axon. receptorcell axoner går upp genom lamina cribrosa till den olfaktoriska bulben. PÅ andra sidan har receptorn olfaktoriska cilier.

Genereringen av aktionspotential tar plats framförallt i den olfaktoriska cilien.


Varje receptortyp reagerar mer eller mindre/inte alls på olika luktämnen. Detta innebär att en receptor inte är specifik för just ett luktämne utan att de reagerar på flera olika. à Vi kan känna flera tusentals olika lukter.

Alla specifika luktceller konvergerar i samma glomeruli så att glomeruli representerar en viss typ av luktcell.

Front 36

23. Beskriv kortfattat de viktigaste funktionella skillnaderna mellan ögats typer av fotoreceptorceller! (OBS! Du behöver inte beskriva fototransduktionsprocessen.) (2p)

Back 36

målbesk.

Stavarnas och tapparnas utbredning över näthinnan;
Det finns främst tappar i fovea centralis i macula lutea(gula fläckens mitt del), men få av dem på sidorna av fovea centralis.
 
Stavarna finns inte alls i fovea centralis (centarlpunkten) men mycket av dom på sidorna om den, för att minska i antal mot retinas periferi (förutom blinda fläcken där finns inga fotoceller alls, men synnerven)

Vad innebär stavarna och tapparnas utbredning över näthinnan/retina för våran syn
 
Eftersom stavarna finns på sidorna och inte i fovea centralis så finns den högsta ljuskänsligheten perifert,.
 
Vi har inte så bra färgseende perifert pga av att tapparna är centraliserade till mitten.
 
I blinda fläcken ser vi ingenting eftersom där finns inga


vad skiljer dom olika tapparna åt
vi har tre typer av tappar som ger färgseende, dessa har absorbans på olika ljusvågor. totalt mellan 400-700nm.
 
Blå, grön och rödkänslighet vilket innebär att det vi ser är en kombination av olika grader av tappaktiveringar.

Front 37

24. Namnge de olika typer av beröringsreceptorer (mekanoreceptorer), som man har identifierat i anslutning till ansiktsområdet: ansiktetshud, oral mukosa, periost och tänders rothinnor. Beskriv också hur de olika receptortyper signalerar samt vilken funktion respektive typ har. (4p)

Back 37

Mekanoreceptorerna i hud är:
Meissner - FA1. reagerar på vibrationer/tryck 5-50hz, små receptiva fält

merkel- SA 1. reagerar på tryck, små receptiva fält

ruffini - SA2. sträckkänsliga, ligger i bindvävsstråk, stora receptiva fält. Ger info om hur munnen rör sig!

hårfollikel receptorer- ligger runt hårrötterna och reagerar på när håret rör sig. (på hårig hud)

Oral mucosa (tandkött och munhålan):
Meissner liknande, FA1
Merkel liknande, SAI
Ruffini liknande SA2
fria nervändar

Rothinnor:
Ruffini liknande SA2 som ligger mellan buntar av kollagena fibrerna som förankrar tanden till alveolarbenet.

Dessa aktiveras när tanden belastas eftersom tanden kommer tippa i förhållande till sin rotationspunkt, och nervsystemet får då info om tippningens rikting via dessa receptorer

(Dom frågar inte om smärtreceptorer, men dessa finns också här)

Funktion: för att avgöra bitkraften (tillsammans med benhinne/periost receptorer)

Periost.
Mekanoreceptorer som aktiveras när benet deformeras under belastning (tuggning)

funktion: Bidrar till att avgöra bitkraften som behövs.

(hur vet man detta?, studier på individer med osseointegrerade implantat, dessa har större känslighet än personer med avtagbara proteser)

Front 38

25.
När vi tuggar anpassas tuggkraften kontinuerligt till födans egenskaper. Detta gör att tuggmuskel- aktiveringen kan variera mellan två närliggande tuggcykler. Förklara principen för hur nervsystemet kan åstadkomma en sådan snabb anpassning av muskelstyrningen under pågående tuggning (3p)

Back 38

rytm generstor tuggmönstergenerator

??

Front 39

26.
Vilken dag sluts neuralröret? Hur många somiter har vi då? (2p)

27.
Beskriv ursprung samt vad Hartwigs rotskida fyller för funktioner under tandutvecklingen (3p)

28.
Ange 2 gener förknippade med oligodonti/ avsaknad av tänder (2p) EJ GJORT

Back 39

kaka

Front 40

29. NSAIDs används för behandling bl. a. av smärta och feber. (4p)
a) Vad betyder NSAID
b) Ge exempel på ett typ A biverkning av NSAIDs. Förklara varför det klassificeras som en typA biverkning
c) Acetylsalicylsyra (aspirin) har en typ B biverkning, som gör att aspirin ges inte till barn. Vilken biverkning? Varför är det en typ B biverkning?

Back 40

a) Non steroid, anti inflammatory drug

b) typ A biverkningar för Nsaids är: skada på magslemhinnan, ökad blödningsbenägenhet, påverka njurfunktionen, problem i samband med graviditeten, risk för kardiovaskulära komplikationer

Typ A: vanliga, förutbestämda, dosberoende, har men läkemedlets farmakologiska effekt att göra


c) NSAID-inducerade astmaanfall (typ a/b)
reyes syndrom (typ B)

Vilken av dom?

Typ B: ofta immunologiska, har inte med läkemedlets faramakologiska effekt att göra, svåra att förutse