Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
67 Cards in this Set
- Front
- Back
Hur många tanduppsättningar har vi?
|
2 st, primära och permanenta med en övergångsfas, växelbettet
|
|
när bildas och bryts det primära bettet ut
|
de primära tänderna (mjölktänderna) bildas under fosterlivet och börjar bryta fram vid ca 6 månaders ålder
|
|
vad består det primära bettet av, antal tänder av varje sort
|
sammanlagt 20 mjölktänder
8 incisiver 4 caniner 8 molarer (dvs inga premolarer) |
|
Vilka är dom anteriora och posteriora tänderna i det primära bettet
|
anteriora: medialerm lateraler och caniner
posteriora: molarer |
|
När bildas och börjar det permanenta bettet bryta fram
|
bildas efter födeseln och börjar bryta fram vid ca 6 års ålder
|
|
Permanenta bettets tänder
|
Sammanlagt 32 tänder
8 incisiver 4 caniner 8 premolarer 12 molarer |
|
vad skiljer primära mot permanenta bettet
|
Primära (mjölktänder) 20 st
permanenta 32 st Lika många insiciver (8st) och caniner (4st) men primära saknar premolarerna och har bara 8 molarer istället för 12. |
|
hur är tandnomenklaturen för mjölkbettet
|
likadant som för permanenta bettet men istället för att räkna högra över kvadranten till 1, blir den 5 på primära bettet.
des, överkäke höger 5, vänster 6, underkäke vänster 7, underkäke höger 8. |
|
Hur är tandnomenklaturen i usa för permanenta bettet
|
siffror i kronologisk ordning. Börjar i första kvadranten, dvs höger överkäke och går från 1-16, sen i tredje kvadranten från 17-32.
|
|
tandnomenklaturen i usa för primära bettet
|
överkäke höger till vänster a-j
underkäke vänster till höger k-t |
|
Vad heter dom anteriora tänderna i varje kvadrant 3st
|
central incisiv (framtanden)
lateral incisiv (tanden om sidan av framtanden) canin (hörntanden) |
|
vad heter dom posteriora tänderna i varje kvadrant (efter caninen)
|
5an är 1a premolaren
6an är 2a premolaren 7an är 1a molaren 8an 2a molaren 9an 3e molaren (visdomstanden) dvs. efter canin kommer två premolaren, den mest mesialt är 1a och mer distalt 2a. ökande nummerordning ju längre in i munnen |
|
Vad är växelbettet
|
övergången från primär till permanent tanduppställning
|
|
caniner kallas även
|
cuspids
|
|
vart finner man premolarer
|
enbart i permanenta tänder
|
|
hur många premolarer per kvadrant
|
2st
|
|
Vilka ytor har varje tand 5st
|
ocklusal/incisal: tuggyta uppe på tanden
buckal: mot kinden lingual/palatinal: in mot tungan mesial: framåt i munnen distal: bakåt |
|
dom 9 olika tandytorna
|
facialyta: mot ansiktet (facies)
labialyta: (mot läppen, för incisiver och caniner) buccalyta: mot kinden (bucca) för premolarer och molarer Lingualyta: mot tungan (lingua) palatinyta (mot gommen (palatum) mesialyta: frammåt i munnen distalyta: bakåt i munnen (mesial och distal kallas även approximalytor) ocklusalyta: tuggytan för premolarer och molarer incisalskär: för incisiver och hörntänder |
|
Riktningar
|
cervikalt, mot tandhalsen (där tandköttet slutar)
apikalt: mot rotspetsen (apex) mesialt: framåt distalt: bakåt lingualt: mot tungan Facialt: mot ansiktet buccalt: mot kinden labialt: mot läpparna |
|
hur benämns kanterna
|
två ytor möts i en vinkel/kant. t.ex mesio-linguala
|
|
Hörn
|
ter ytor möts i ett hörn, t.ex mesio-linguo-ocklusala hörnet
|
|
ocklusal/incial
|
Ocklusal är breda tuggytan uppe på en tand och incisal är skärytan uppe på en tand
|
|
Vad kallas hålet som tanden eller roten ligger i, i käkbenet
|
alveol
|
|
vad heter dom olika delarna av pulpan
|
Pulpahorn: topparna
pulpakammaren: pulpans mitt |
|
Kusp
|
horn på en tand
|
|
emalj/cement
|
yttersta lagret på tanden och roten
|
|
emaljcementgränsen
|
gränsen mellan emalj och cement
|
|
rotkanalingång
|
där pulpan går ner i rotkanalerna
|
|
furkation
|
bryggan mellan rotkanalerna
|
|
rotpulpa
|
är pulpan som finns i rotkanalerna
|
|
accessorisk kanal?
|
går från pulpan ut i dentinet
finns små och stora |
|
apikalt foramen
|
rotspetsöppningen
|
|
hur bildas fårorna på tänderna
|
tändernas morfologi präglas av hur de anlagts
mineraliseringen startar från flera punkter samtidigt, foci. Dessa smälter senare samman varvid det bildas fåror |
|
definitionen av kusp
|
spets, gadd. Pyramidformat utskott på molarer och premolarers tuggytor, samt hörntändernas incialskär.
|
|
vilka ytor kan en kusp ha
|
facialyta och eller lingualyta
|
|
carabellis kusp
|
liten extrakusp som finns mesiopalatinal på första molaren i överkäken, finns ej alltid
|
|
vad betydet tuberculum
|
knöl
Limbi/limbus |
|
konvexa strukturer, 5st
|
kusp, crista, tuberculum, cingulum, mamelon
|
|
Konkava strukturer, 4st
|
sulcus, fissur, fossa, foramen
|
|
vad betyder crista
|
list, kam, ås
|
|
vilka olika cristae finns de 5st
|
crista facialies
crista lingualis crista transversa crista obliqua crista marginalis, randkrista |
|
mamelon
|
knopp. Utbuktning från incialskäret, nöts bort med tiden
|
|
cingulum
|
bälte, fattar ej
|
|
krontopografi, består av
|
sulcus: fåra (huvudfåra, bifåror)
fissur: skåra, djup fåra (ocklusalytans fåror är ofta av denna karaktär) fossa: grop, fördjupning (bildas fossor där flera fåror möts på ocklusalyta) foramen: hål, öppning |
|
Böjningstecken
|
ocklusalt eller incisalt är alla tänder mer konvexa i den mesiala delen än i den distala delen.
Dvs. ocklusalytan är mer utbuktande i den mesiala delen än den distala. Undantag: premolarer och underkäksincisiver har otydliga böjningstecken |
|
vinkeltecken
|
sett facialt ifrån är vinkeln mellan distalytan och ocklusal/incialytan större än vinkeln där vid mesialytan.
undantag: otydligt på incisiverna i underkäka och alla premolarer. på laterala underkäksincisiven är det ofta omvänt. |
|
rottecken
|
Från facialytan böjer roten distalt åt i jämförelse med kronan
|
|
rotfåretecken
|
Den distala rotfåran är ofta djupare än den mesiala.
Undantag: omvänt på första premolaren i ÖK. Otydlig eller omvänt på centrala underkäksincisiverna och första premolaren i underkäken. |
|
cervikalinjetecken
|
på incisiver och hörntänder når cervikallinjen längre i incisal riktning på mesialytan än på distalytan
|
|
Medellinje
|
delar upp käkarna i höger och vänster sida
|
|
FDI
|
Tandbeteckningen som används i sverige
11. 21. 31. 41 för centrala insiciven i varje kvadrant |
|
Gingiva
|
tandkött. Fibrös vävnad täckt med slemhimma
|
|
periodontal ligament
|
Bindvävsfibrer som förbinder rotcementet till käkbenet
|
|
Undantaget för att facialytorna är större än lingualytan
|
Facialytorna är allitd större förutom:
Första molaren i överkäken (16 och 26) och trecuspade tänder, t.ex andra molarer i underkäke. |
|
hur ser approximalytorna ut, mesialt/distalt
|
mesialytan är större och flackare än distalytan
|
|
Vad är undantaget för det att mesialytan är större och flackare
|
det är otydligt på underkäksincisiverna
|
|
Facial och lingualytor 5st
|
x facialytan är större än lingualytan. (U: första molaren i ök och trecuspade tänder)
x appromaximalt ifrån konvergerara facial och lingualytan i incisal/ocklusal riktning. ?? x. Facialytan har sin största prominens i den cervikala tredjedelen. x lingualytan har sin största prominens i: gingival 3e del på incisiver och hörntänder mellersta 3e delen på premolarer och molarer i ök ocklusala 3e delen på premolarer och molarer i uk x facial och lingualytorna är fyrkantiga i sin grundform, kusparna sticker ut som spetsar från denna grundform. |
|
Approximalytor, 4st
|
x mesialytan är större och flackare än distalytan (U: otydligt på underkäksincisiverna)
x approximalytor konvergerar lingualt (U: första molaren i ök och trikuspider) x approximalytorna konvergerar cervikalt, distalytan mer än mesialytan. x approximalytorna har en trekantig grundform |
|
Ocklusalytor, 4st
|
x mesiala kuspar större än distala
x faciala kuspar större än linguala (U: på molarerna i öl är mesio-linguala kuspen störst, på första molaren i uk är disto-linguala kuspen större än centro-faciala och disto-faciala kuspen) x mesiala randkristan är större än den distala x kusparna skiljs åt genom sulci, huvudsulci slutar innanför randcristan och delars sig i sulci som skiljer randcristan från cusparna. |
|
Överkäkens mediala incisiv, 9 kännetecken
|
krona
1. bredaste framtanden 2. stor krona i förhållande till rot 3. jämn konvex buccalyta 4. välutvecklad cingulum, limbi och tuberkulum, konkav palatinayta 5. vinkeltecken 6. böjningstecken rot 7. enrotig. Roten rundat triangulär i tvärsnitt, en av de flacka ytorna är riktad labialt 8. rottecken 9. cervikallinjetecken |
|
Ök laterala incisiv
|
krona
1. Kronan mer avrundad, kortare och smalarare än den centrala incisiven. 2. palatinytan ofta mer konkav än den centrala incisivens palatinalyta. 3. cingulum har ofta en grop 4. tand med stor morfologisk variation, tapptand, invagination, aplasi. 5. vinkeltecken. Incialskäret kan även börja av i cervikal riktning i den distala delen. 6. böjningstecken men kan vara otydligt rot 7. en rot som är smalare än den centrala incisiven 8. rottecken 9. cervikallinjetecken |
|
Ök canin/ hörntand
|
krona
1. kraftigt convex. Vulstig cingulum 2. Distalytan är kraftigt böjd, mesialytan rakare. 3. en kusp, som övergår i crista lingualis 4. bettets längsta tand 5. vinkeltecken. distalytan påtagligt konvex. 6. böjningstecken rot 7. En lång rot med triangulär tvärsnittsyta. 8. roten har ofta fåror mesialt och distalt. 9. rottecken. 10. cervikallinjetecken |
|
ök 1a premolaren
|
krona
1. två distinktiva kuspar, buckal störst. 2. palatinal kusp lätt mesialförskjuten 3. mer trangukär ocklusalyta än hos den andra premolaren. 4. centralfossan går mesialt upp mot randkristan 5. otydligt vinkeltecken 6. böjningstecknet otydligt eller omvänt rot 7. ofta tvårotig 8. omvänt rotfåretecken 9. fossa canina |
|
Ök 2a premolar
|
krona
1. mindre än första premolaren 2. buckal och palatinal kusp, mera jämnstora 3. Palatinal kusp lätt mesialförskjuten 4. Oval ocklusalyta 5. Otydligt vinkeltecken 6. Böjningstecknet otydligt rot 7. en rot avplattad mesiodistalt 8. Ingen fossa canina |
|
Ök 1a molaren
|
1. största tanden i ök
2. fyra kuspar, en femte kusp carabellis hos 50-70%. Kusparna graderade i storleksordning, mesiopalatinal, mesiobuckal, distobuckal och distolingual. Högst är mesiobuckal 3. ocklysalytan romboid. Största bredden mesiobuckalt-distopalatinalt, 4. Krista obliqa från mesiopalatinal till distobuckal kusp 5. vinkeltecken 6. böjningstecken rot 7. 3 rötter, 1 bred palatinal och 2 mindre buckala. distobuckal minst. palatinal rot divergerar mest og av sinus maxillaris. 8. rottecken |
|
Ök 2a molaren
|
1. liknar första molaren men mindre.
2. fyra eller 3 kuspar, distopalatinalkusp kan saknas, blir då mer triangulär och liknar visdomstanden. 3. ocklusalytan romboid. Smalare än första molaren mesioistalt 4. krista obliqua från mesiopalatinal till distobuckal kusp. Distala kuspar är små. 5. vinkeltecken 6. böjningstecken rot 7. 3 rötter, mindre divergerande än hos första molaren 8. rötter oftare sammanväxta än hos första molaren 9. rottecken |
|
ök tredje molar
|
1. Minsta molaren i ök
2. Triangulär ocklusalyta, distopalatinal kusp saknas ofta. 3. mesiopalatinal kusp är störst. |