Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
37 Cards in this Set
- Front
- Back
Vad heter pelare på latin? |
Pilaris |
|
Vad heter stift och pelare på eng. respektive lat.? |
Post and Core
Postis and cor.
(Dowel = Stolpe) |
|
Vad är en stifttand? |
Det är ett ord som man använder i dagligt tal för en tand som är försedd med krona och pelare. |
|
Vad är en pelare? |
En pelare används för att kunna möjliggöra restauration med en krona/brostöd av en endodontiskt behandlad tand, som ej har en tillräcklig mängd kvarvarande tandsubstans för att kunna bistå med adekvat retention. |
|
Vilka två huvudtyper av pelare finns det? |
Prefabricerade och individuellt framställda. |
|
Vad säger nationella riktlinjerna om stiftförankring/ej stiftförankring? |
X Enskild tand med måttlig-stor defekt som ger funktionsstörning och kräver rotbehandling - Stiftförankrad krona = NR 3 - Endast krona = NR 4
X Flertandslucka som ger funktionsstörning - Tandstödd bro med minst en stiftförankrad stödtand = NR 4
X Friändstandlöshet som ger funktionsstörning - Tandstödd bro med minst en stiftförankrad tand och med extension = NR 8 |
|
Varför stiftförankrar man kronor? |
X Retention - Om det ej finns adekvat retention för den tänkta konstruktion man syftar till att ersätta den förlorade tandsubstansen med. Ex krona.
X Vinklar - Inbördes avvikande parallellitet mellan stödtänder vilket ibland omöjliggör användandet av en dentinpelare som retentionselement |
|
Vilka andra sätt finns för att möjliggöra retention förutom pelare? |
X "Norsk preparation”/ Djup preparation - Nästan ända ner till benkanten
X Adhesiv cementering
X Kirurgisk friläggning med kronförlänging
X Extrusion kirurgisk/ortodontisk - Koronal förflyttning av tänderna i axialled
X Parapulpala stift/pins - Små stift vid sidan av pulpan. Ej aktuellt längre utan hörde mer till amalgamet - Ger högre frakturrisk pga spänningen man tillför |
|
Vilka faktorer påverkar pelarens retention? |
X Längd
X Genomskärning
X Ytstruktur
X Material
X Form/passform
X Diameter
X Cement |
|
Vad är prognosen för pelarförsedda tänder efter 3 år resp. 10år? Vilka är det vanligaste tekniska komplikationerna? |
För 12% av de pelarförsedda tänderna händer detta under en 3-årsperiod enligt Toprbjörner. 1. Lossnad pelare
2. Rotfraktur
3. Pelar/stift-fraktur
Efter 10 år enligt Fokkinga har dessa tänder 72-92% överlevnad. |
|
Vilka är vanliga orsaker till de tekniska komplikationerna? |
X Överbelastning och/eller utmattningsfrakturer av rot,pelare,cement eller koronal restauration som grundar sig i krafters riktning och storlek - Måste analysera morfologisk och funktionell bettfysiologi
X Godsdimensionering
X Utformning
X Materialegenskaper - Både hos pelare och cement
X Tandens skick - Tex mängd kvarvarande substans. |
|
Vilka är vanliga orsaker till biologiska komplikationer vid pelarförsedda tänder? |
X Kvarvarande infektion/bendestruktion apikalt -
X Symptom - Från tex sprickbildning
X Sekundärkaries |
|
Vad är viktigt för att förhindra en reinfektion i en pelarförsedd tand? |
X God endodonti
X väl passande pelare
X Väl passande koronal restaturation
Samt sådant som bara pat. kan påverka själv såsom god MH osv.
|
|
Vad bör man tänka på för att minimera riskerna vid rotkanalsförankring? |
X God endodonti
X Minst 4 mm kvarvarande rotfyllning - Studier visar att en omkramning i frisk tandsubstans minskar risken för rotfraktur avsevärt.
X 2mm Coltosol över rotfyllningen
X Omkramning cervikalt (ferrule) minst 2mm
X Skonsam preparation som ändå ger tillräcklig med retention för pelaren
X Avrundad övergång från ”post till core”
X Analys av belastning och kapacitet och utforma efter detta. |
|
Vad är alltid viktigt att tänka över innan man pelarförser en tand? |
X En rotfylld tand är alltid försvagad jämnt emot en vital.
X En pelare ”Förstärker”/”armerar” INTE roten.
X Kan adekvat retention för den tänkta ersättningen utföras på annat vis bör detta åtminstone övervägas
X Cementering av pelare med kompositcement försvårar eventuell borttagning avsevärt. |
|
Vilka 2 huvudmetoder finns för stiftförankring? |
X Indirekt teknik
x Direkt teknik - Kostnadseffektivt men oftast mindre hållbart |
|
Vad hittas under rubriken indirekta tekniker? |
Den traditionella, indirekta tekniken för stiftförankring är att genom avtryck, uppvaxning och gjutning tillverka en gjuten pelare på antingen ett individuellt framställt eller ett prefabricerat stift.
X Individuellt anpassade stift är frästa eller gjutna
X Prefabricerade stift med gjuten eller fräst krondel. Finns i olika material: - Metall (Guld,titan, kobolt/krom) - Keram (Zirkonia) - Urbränningsstift (Plast) |
|
Vad hittas under rubriken direkta tekniker? |
Vid direkt teknik cementeras ett rotkanalsstift i roten varefter pelarens koronala del byggs upp i munnen i ett plastiskt material, vanligtvis komposit.
Vid direkt teknik använder man antingen: X Passivt stift (som cementeras fast) - Metallstift - Kompositstift (fiber) - Keramiska
X Aktivt stift - Gängade stift som vid cementeringen roteras ner i en som regel förgängad kanal, har i både kliniska studier och in-vitro studier uppvisat en högre frekvens av rotfrakturer än passiva stift och bör användas med stor restriktivitet.
|
|
Vilka kontraindikationer finns för stiftförankring? |
X För lite tandsubstans kvar?
X För kort rot/för tunn rot?
X För djup fraktur/karies? - Går det ens att utföra endodonti med ett godtagbart resultat?
X Går det att få omkramning kring roten vid preparation?
X Finns det apikala destruktioner /sprickor/ symptom?
X Mobilitet/ parodontala bekymmer, lokala djupa fickor?
X Orimlig belastningsituation?
X Djupt bett?
X Ändstöd i bro/extensionbro? |
|
Hur går det till då man gör en individuellt anpassad pelare? |
X Besök 1 1. Rotrymning (minst kvar av 4mm rf) 2. Coltosolpropp 2mm 3. Preparation av tand 4. Avtryck 5. Temp. ersättning
X Besök 2 6. Cementering 7. Ev justering preparation 8. Avtryck krona/bro 9. Temporär ersättning
X Besök 3 10. Cementering definitiv konstruktion |
|
Vad är viktigt att tänka på vid rotrymning och preparation av rotkanal? |
X Minimum 4mm rotfyllning kvar
X Pelaren minst lika lång som den kliniska kronans längd
X Rotrymning görs ALLTID med kofferdam
X Coltosolpropp 2mm
X Viktigt att ej överpreparera tanden, lite tand kvar = risk för rotfraktur
X För tunt stift – svårt att tillverka och risk för stiftfraktur
X För kort stift – risk för lossnande
X Skapa ejunderskär
X När rotrymningen och preparationen av kanalen är klar samt coltosolproppen är applicerad kan återstoden av preparationen ske utan kofferdam.
X OBS! minst 2mm ”omkramning” av roten, otroligt viktigt för ”The ferrule effect”
X Preparera ej för tunna väggar i omkramningen
X Tänk på underskär i kavum, samt att kavum kan nyttjas för retention
X Vid flerrotiga tänder behövs oftast endast en kanal pelarförses – kraftigaste och rakaste roten föredras. |
|
När kan ett retentionslås vara aktuellt? |
Vid: X Rund kanal X Rund rot X Defekter där man måste jämna till. Lika bra att göra det till ett retentionslås då om man ändå ska avverka.
Dock tillhandahåller ofta återstoden av tandsubstansen i kombination med rotanatomi ett adekvat retentionslås. |
|
Vad kan man använda för instrument för rotrymning? |
1. Gates rotrymmare – Skonsamma, följer minsta motståndets lag. Har en brottanvisning som gör att de går av längst upp istället för längst ned.
2.Lågvarvsdiamant eller rotkanalsreamer - Långsmal för lätt uppreparation av kanalen vid behov. |
|
Hur går konventionell avtryckstagning till? |
1. ”Burn-out-post” – med adhesiv, tillpassas till kanalen
2. Lightbody (A-silikon) på stift – i kanal samt runt om tanden
3. Lentulonål kan vara bra för att avlägsna ev. luftbubblor i avtrycksmaterialet
4. Monophase (A-silikon) i skeden. - Viktigt att vänta tills avtrycket är helt stelt - Vid applicering lägges lite på servett
5. Motbitning i alginat
6. Index |
|
Vad tittar man efter då man kontrollerar ifall avtrycket har blivit bra? |
X Släp
X Bubblor
X Bra/dålig preparationsgräns
X Genomslag
X Släpp mellan stift/avtryck
X Att monofas/lightbody ej förenats |
|
Vad är viktigt att göra i väntan på nästa behandlingstillfälle? |
X Göra temporär krona
X Minifoam (skumgummibitar) eller pellets i kanalen - Samt notera antal i jounal
X IRM eller ZOE som temporär ersättning? - Inte för tjockt. - Ibland i kombo med avtagbara lösningar då estetiken är viktigare tex KG-vinge eller Essixskena
X På framtand kan man sätta en screwpost alt. annat temp stift. Samt temp krona som antingen är prefabricerad eller klinikframställd.
X Den temporära ersättningen ska ge god avslastning/kraftfördelning under temporär fas. |
|
Av vilka material brukar pelare vara gjorda av? |
Oftast: - Titan - Kobolt/krom - Guld
Mindre ofta: - Zirkoniumdioxid (ej att rekommendera på samtliga indikationsområden utifrån gällande vetenskap) - Laboratorieframställda fiberförstärkta kompositpelare |
|
Hur framställer man individuell pelare? |
X Pelare gjutes/fräses
X Vaxning/inbäddning av urbränningsstift
X CAD/CAM – digitalt avtryck el. labscanning |
|
Vilka cement kan man använda för pelaren? |
X Fosfatcement (ex DeZinc, Harvard..)
X Glasjonomercement
X Dualhärdande kompositcement - Försvårar dock eventuell revision |
|
Vilka två huvudtyper av prefabricerade stift finns det? |
1. Klinikframställda - Direkt teknik
2. Tandteknikerframställda - Indirekt
För de prefabricerade använder man system med särskilda rotrymmare avtrycksstift, pelare och temporära stift tex. Parapost och Composipost. |
|
Hur går direkt teknik till med ParaPost? |
X Antingen cementerar man en prefabricerad pelare direkt efter rotrymningen och bygger upp en ”kärna (core) av komposit” . Denna prepareras och sen tas avtryck för en krona.
|
|
Hur går indirekt teknik till med ParaPost? |
1. Vi tandläkare använder avtrycksstift som är anpassade till den rotrymmare som använts i vid kanalpreparationen, som sedan lyftes ut i ett silikonavtryck. Detta sändes till tandtekniker.
2. Under tiden bygger vi upp en temp. krona på ett temporärt stift.
3. På lab. görs gipsmodell och ett Burn-out-Post sätts i kanalen
4. En core vaxas upp
5. Gjutning
6. Sen tillbaka till tdl för cementering
|
|
Vad är viktigt att tänka på när man arbetar med pelarsystem? |
X Rotrymmarna är ”aggressiva” och väljer inte alltid den lättaste vägen i roten – Kan leda till perforationer - Avlägsna därför alltid Guttaperka först med Gates rotrymmare
X De klinikframställda pelarna har inte samma hållbarhet som de som framställs hos tandtekniker - Passar bäst i rotkanaler med rund profil
X Mjuk övergång mellan stift och core = ingen brottanvisning som kan leda till komplicerade stiftfrakturer |
|
Vad är speciellt för kompositpelare? |
X Compositpelare är generellt klinikframställda pelare som består av kolfiber/kvartsfibrer i ett polymermatrix
X Cementeras med dualhärdande compositcement
X Compositpelare har en minskad risk för rotfraktur men en högre risk för fraktur av själva pelaren eller decementeringar (att det lossnar?)
X Man bör även vara vaksam för sekundärkaries
X Goda resultat ses i studier på kort sikt men mer tveksamhet råder kring resultat av långtidsuppföljningar |
|
Vad är speciellt för aktiva stift? |
Skruvas fast i rotkanalen, vilket inducerar spänningar i tanden som kan leda till komplikationer som ex rotfrakturer. Detta skall undvikas. |
|
Vilka övriga retentionsförbättrande åtgärder/stift och pelartyper finns det? |
X Delade pelare/divergerande pelare 1. Gjuten + prefabricerad 2. Gjuten tvådelad med ”attachment”
X Pelare med rotkappa
X Parapulpala stift
X Parapulpapa pins / Pinledge
X ”Richmondkrona” – krona och pelare i ett stycke
X Amalgamkrona med screwpost
X Genomgående pelare |
|
Hur tror man att framtiden kommer se ut gällande pelare? |
X Man tar digital avtryckstagning av rotkanalen
X Mer Cad/cam framställda pelare
X Keramiska pelare – Zirkonia, mer forskning krävs. - Mer estetiskt |