Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
21 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
|
Lista de utvecklingsstadier Jean Piaget tagit fram (4st) |
- Sensomotoriska stadiet, 0-2 år - Preoperationella stadiet, 2-6 år - Konkreta operationernas stadium, 7-12 år - Formella operationernas stadium, 12+ |
Se Pre Kon Fo |
|
|
Lista de utvecklingsstadier Eriksson tagit fram (5 viktigaste) |
- Tillit vs Misstro, 0-1,5 år (spädbarnsålder) - Självständighet vs Tvivel, 1,5-3 (småbarnsålder) - Initiativ vs Skuldkänslor, 3-5 år (lekålder) - Flitighet vs Underlägsenhet, 6-12 år (skolålder) - Identitet vs Splittring, 13-18 år (tonår) |
TiMi SjTv InSk FlUn IdId |
|
|
Vad händer under Sensomotoriska stadiet? |
Barnet lär sig om den yttre världen genom sinnena och motoriska rörelser. Barnet förstår att saker och personer kan existera även om de inte är fysiskt närvarande = objektpermanens |
|
|
|
Vad händer under Preoperationella stadiet? På sjukhus? |
Inlärning sker genom konkret lek. Tydligt symboliskt och irreversibelt tänkande, egocentrisk världsbild. På sjukhus måste språket vara enkelt och lugnande, utan medicinsk terminologi. Distraktionstekniker kan vara mycket effektiva mot obehag. Föräldrarnas närvaro och aktivt deltagande bör uppmuntras. |
|
|
|
Vad händer under det konkreta operationernas stadium? |
Språk utvecklas och en vilja finns att kunna bemästra situationer. Det finns en ökad kroppsmedvetenhet, och en fruktan av förlust av kroppsdelar, handikapp och förlust av kontroll.Separation från föräldrar är av något mindre betydelse och kamrater får större betydelse. Ritualer är viktiga. |
Bemästra Kroppskontroll Fruktan Ritualer |
|
|
Vad händer under det formella operationernas stadium? |
Abstrakta och logiska resonemang kan föras. Problemlösning utvecklas. Förstår skillnad mellan mental och kroppslig hälsa. Vanligt med en rädsla för smärta. Frigörande från föräldrar börjar, kroppsuppfattning och kamrater är extremt viktiga. |
Resonemang Problemlösning Smärta Frigörande |
|
|
Barns anatomi: Hud Luftvägar Skelett Inre organ |
- Huden är rel. större i förhållande till kroppsmassan och får lättare hypotermi - Luftvägarna är trängre, mjukare med annorlunda anatomi, ex relativt större tunga - Skelettet är mer poröst, dvs mer utsatt för frakturer - Mjälten och levern är rel. större samt mer kärlrika |
|
|
|
Den första utvecklingskrisen (0-1,5 år) enl Eriksson heter och består av: |
Tillit vs Misstro Barnet måste lära sig att lita på sin omgivning och att knyta an till sina föräldrar. Tillit kräver också att föräldrarna agerar på ett förutsägbart sätt, ett visst agerande ger ett visst svar. God utveckling ger tålamod och hopp integreras. |
|
|
|
Den andra utvecklingskrisen (1-3 år) enl Eriksson heter och består av: |
Självständighet vs Tvivel Barnet får fysiska möjligheter som att ta upp saker eller gå. Viktigt att barnet ges möjlighet att lyckas med det denne tar för sig. Att ständigt misslyckas eller bli retad orsakar tvivel och skamkänslor. God utveckling ger viljestyrka, självkänsla/-kontroll. Negativ utveckling ger tvångsbeteenden och dålig impulskontroll. |
|
|
|
Den tredje utvecklingskrisen (3-5 år) enl Eriksson heter och består av: |
Initiativ vs Skuldkänslor En kognitiv förmåga utvecklas så att beteenden kan planeras. Testperiod för barnet (plocka isär, kasta) där viss aggressivitet kan ses. Viktigt att föräldrarna förhindrar olämpliga beteenden men uppmuntra att agera och testa sig fram, vilket kan leda till prestationsglädje. Förbud leder till passivitet. |
|
|
|
Den fjärde utvecklingskrisen (6-12 år) enl Eriksson heter och består av: |
Flitighet vs Underlägsenhet Barnet börjar med skolstart fostras av samhället. Normer och vardagskultur ska införlivas vilket ger kunskaper och skicklighet samt känsla av att duga. Negativ utveckling ger känslor av att vara underlägsen andra och otillräcklig. |
|
|
|
Den femte utvecklingskrisen (12-20 år) enl Eriksson heter och består av: |
Identitet vs Splittring (Id-förvirring) En egen identitet (sexuell, yrke, intressen) skapas och vuxenlivet påbörjas. Valfylld tid. God utveckling fås av att barnet kan få ihop alla bilder av sig själv på ett bra sätt. Utan detta, och med en negativ utveckling, känner sig barnet splittrat. De anpassar sig ofta överdrivet, blir illojala eller deprimerade. |
|
|
|
Rättighetsbärare gentemot barn Skyldighetsbärare gentemot barn |
Alla invånare Alla anställda inom vården som organisation |
|
|
|
Riksdagens strategi att stärka rättigheter All lagstiftning som rör barn ska.. Barnets fysiska och psykiska integritet.. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka.. Barn ska få kunskap om sina.. Föräldrar ska få kunskap om barnets.. |
..utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. ..ska respekteras i alla sammanhang. ..sina åsikter i frågor som rör dem. ..rättigheter och vad de innebär i praktiken. ..rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. |
En strategi för att stärka barnets rättigheter antogs av riksdagen under 2010. Strategin innehåller nio principer som uttrycker grundläggande förutsättningar och arbetssätt för att stärka barnets rättigheter |
|
|
Delaktighetstrappa för ett barn, stigande 1. Barnet blir.. 2. Barnets tankar.. 3. Beslut som inte är i enlighet med barnets åsikter.. 4. Barnet tillfrågas om att.. 5. Barnet och vuxna delar.. |
..lyssnat på av ansvariga vuxna ..& åsikter låts bli uttryckna ..förklaras och återkopplas till barnet ..delta i beslut och planering och detta utförs tillsammans ..på beslutsmakten, vilket ökar förmåga till reflektion och resonering |
|
|
|
FNs barnkonvention Art 2: Alla barn har samma.. Art 3: Vid varje beslut ska särskild.. Art 6: Varje barn har rätt.. |
..rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras ..hänsyn tas till vad som är bäst för barnet ..till liv och utveckling |
|
|
|
FNs barnkonvention Art 12: Barn har rätt att komma till.. Art 19: Barn har rätt att skyddas mot.. |
..tals och lyssnas till ..fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av vårdnadshavare |
|
|
|
FNs barnkonvention Art 23: Barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till.. Art 24: Barn har rätt till bästa uppnåeliga.. |
..ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva del i samhället
..hälsa, sjukvård och rehabilitering |
|
|
|
Grunderna för familjecentrerad vård är: |
- Vårda barnet i kontexten av sin familj - Underlätta för föräldrar att delta i sitt barns vård - Identifiera och stödja familjens styrkor |
|
|
|
Anpassa barnets vård... Informera... Se varje familjs... Anpassa vårdandet så att det... |
..Utifrån dess utvecklingsnivå ..Barn och föräldrar ..Unika behov ..Svarar an på familjens behov |
|
|
|
Beteenden som framkallar eller ökar stress och rädsla inkluderar: - när den vuxne.. - att säga att.. - att be barnet om.. - att.. Däremot bidrar till att hjälpa barnet hantera stress och rädsla: |
..försäkrar barnet att allt ska gå bra ..ingreppet gör inte ont ..ursäkt för att ingreppet utförs ..kritisera barnet Avledande samtal och humor |
|
