Nervsystemet

Front 1

Vadbestår CNS av?

Back 1

Hjärnanoch ryggmärgen.

Front 2

Vadbestår PNS av?

Back 2

Nerverna som går ut från ryggmärgen och från de nedersta delarna av hjärnan.

Front 3

Nämnnågra övergripande funktioner hos nervsystemet.

Back 3

Minne,styr skelettmuskulaturen, medvetande, tar emot information både från den inreoch yttre kroppsmiljön, styr hjärtat samt glattmuskulatur och körtlar.

Front 4

Beskrivnervsystemets uppbyggnad.

Back 4

CNSoch PNS är i centrum. Sen har vi det sensoriska nervsystemet och det tar vi inintryck med som skickar information till CNS. Sedan har vi motoriskanervsystemet som delas upp i somatiska och autonoma nervsystemet. Vidare delasANS in i parasympatiska och sympatiska nervsystemet.

Front 5

Vadkallas komponenten i nervsystemet som tar emot signalen och skickar den vidare?

Back 5

Nervcellen.

Front 6

Vadbestår nervcellen av?

Back 6

Axon,dendriter, cellkropp, synapser och nervändslut.

Front 7

Vadär dendriter?

Back 7

Utskottfrån cellkroppen som tar emot signaler från andra celler.

Front 8

Vadär synapser?

Back 8

Vidsynapserna överförs signaler från en nervcell till en annan.

Front 9

Vadär gliaceller?

Back 9

Detfinns gliaceller som ger stadga, och gliaceller som bildar myelin.

Front 10

Vadkallas de myelinbildande gliacellerna i CNS respektive PNS?

Back 10

CNS:Oligodendrocyter.

PNS:Schwannceller.

Front 11

Vadär Ranviers noder?

Back 11

Delenav axonet som är mittemellan myelinet, de korta avbrotten i myelinskidan.

Front 12

Vadkallas axoner i buntar i CNS respektive PNS?

Back 12

CNS:Banor.

PNS:Nerver.

Front 13

Vadutgör gliaceller för barriär och varför gör dom det?

Back 13

Blod-hjärnbarriären.De gör hjärnan och ryggmärgens kapillärer mindre permeabla (genomsläppliga) förolika ämnen för att skydda mot skadliga ämnen.

Front 14

Vadkan ha svårt att passera blod-hjärnbarriären?

Back 14

Skadligaämnen och även läkemedel.

Front 15

Huruppstår den elektriska spänningen eller potentialen i en cell?

Back 15

-Det är för att positiva och negativa joner är på var sin sida och dras motvarandra, de dras mot varandra för att proteinkanalerna bara släpper genomvissa joner, så de negativa jonerna ligger på insidan membranet som drar tillsig positiva joner på utsidan cellen.

Front 16

Varuppstår en elektrisk potentialskillnad?

Back 16

Endastvid cellmembranet, övriga miljön i och utanför cellen är elektroneutral.

Front 17

Vilkenjon är det vilande cellmembranet mest permeabelt, genomsläppligt, för?

Back 17

K+(Kaliumjon).

Front 18

Vadkrävs för att membranpotentialen ska bestå?

Back 18

Pumparsom reglerar jonerna in och ut ur cellen.

Front 19

Vadär membranpotential?

Back 19

Denelektriska spänningsskillnaden mellan cellens in- och utsida.

Front 20

Vadkan för låg koncentration av K+ i den extracellulära vätskan leda till?

Back 20

Muskelsvaghetoch långsamma reaktioner, eftersom membranpotentialen har svårare att nåtröskelvärdet.

Front 21

Vadkallas den elektriska signalen som fortleds längs axonet?

Back 21

Aktionspotential/nervsimpuls.

Front 22

Närnår membranpotentialen sitt tröskelvärde?

Back 22

Närdet kommer ftillräckligt många stimulerande aktionspotentialer så nåströskelvärdet.

Front 23

Vadsker när membranpotentialen uppnår sitt tröskelvärde?

Back 23

Dåöppnas Na+ kanaler som låter natriumjoner strömma in i cellen en kort stundvilket medför peaken för membranpotentialen, och sedan öppnas K+ kanalerna såkaliumjoner strömmar ut ur cellen och då återgår membranet till sitt vilovärde.

Front 24

Vadgör lokalanestesimedlen (lokalbedövande medel) med de spänningsstyrda Na+kanalerna?

Back 24

De blockeras Na+ kanalerna så nervimpulsernainte kan fortledas.

Front 25

Hurgår fortledningen i omyeliniserade axoner till?

Back 25

Kontinuerligöppning av spänningskänsliga membran, laddningen läcker ut regelbundet.

Front 26

Hurgår fortledningen till i myeliniserade axoner, s.k. saltatorisk fortledning?

Back 26

Öppningav spänningskänsliga membrankanaler i noderna, sker mindre utspill med längremellanrum vilket gör att hastigheten kan hållas hög.

Front 27

Vadär en synaps?

Back 27

Kontaktpunktenmellan en nervcell och målceller (kan vara muskelceller, körtelceller ellerandra nervceller).

Front 28

Vadgör transmittorsubstanser i nervsystemet?

Back 28

Överförinformation från en cell till en annan cell.

Front 29

Geexempel på transmittorsubstanser i CNS.

Back 29

Glutamat,dominerande transmittorsubstansen (aktiverande).Gamma-amino-smörsyra,GABA (hämmande).

Front 30

Vadheter de dominerande transmittorsubstanserna i PNS?

Back 30

Acetylkolinoch noradrenalin.

Front 31

Geexempel på modulerande transmittorer och vilka områden de involveras i.

Back 31

Dopamin(involverad i belöning, beroende och rörelsekontroll) och serotonin (involveradi bl.a känslor, dygnsrytm och uppmärksamhet).

Front 32

Nämnde olika typerna av jonkanaler.

Back 32

Transmittoraktiveradejonkanaler, spänningsstyrda jonkanaler, läckkanaler och sträckaktiveradejonkanaler.

Front 33

Vadär det som avgör om det blir en stimulerande eller hämmande effekt på målcellenvid signalöverföring?

Back 33

Vilkentyp av joner som kan gå/färdas genom kanalen.

Front 34

Beskrivglutamat.

Back 34

Entransmittor som vanligtvis aktiverar receptorer vars kanaler är genomsläppligaför joner som ger en stimulerande effekt på målcellen.

Front 35

BeskrivGABA.

Back 35

Entransmittor som vanligtvis aktiverar receptorer vars kanaler är genomsläppligaför joner som ger en hämmande effekt på målcellen.

Front 36

Nämn detvå typerna av synapspotentialer och hur de påverkar membranpotentialen.

Back 36

-Stimulerande synapser, ger en höjning av membranpotentialen (depolarisering)hos målcellen.Hämmandesynapser, ger en sänkning av membranpotentialen (hyperpolarisering) hosmålcellen.

Front 37

Varsker summeringen av synapspotentialerna?

Back 37

Vidaxonhalsen.

Front 38

Vadhar inhiberande synapspotentialer för effekt på membranpotentialen?

Back 38

Dehämmar och gör det svårare för membranpotentialen att nå tröskelvärdet.

Front 39

Nämnde fyra hjärnventriklarna.

Back 39

Lateralaventrikeln

tredje ventrikeln

aqueductus cerebri

fjärde ventrikeln.

Front 40

Vadbildas cerebrospinalvätskan?

Back 40

Plexuschoroideus.

Front 41

Vadbestår cerebrospinalvätska av ?

Back 41

Joneroch mindre molekyler.

Front 42

Nämnhjärn- och ryggmärgshinnorna. (tre st)

Back 42

Duramater (den hårda hjärnhinnan),

araknoidea (spindelvävshinnan)

pia mater(kärlhinnan).

Front 43

Vadfinns i subarknoidalrummet?

Back 43

Cerebrospinalvätska.

Front 44

Nämncerebrospinalvätskans funktioner.

Back 44

Stötdämpande,stödjer, tryckutjämnande. Även transport av näringsämnen till CNS ochslaggprodukter från CNS.

Front 45

Nämnde tre huvudtyperna av spinalnervernas axoner och vad de gör för något.

Back 45

Sensoriskanervfiber (från sinnesceller i hud/muskler/senor osv till CNS), somatomotoriskanervfibrer (leder nervimpulser till till skelettmusklerna) och autonomanervfibrer (leder nervimpulser till hjärtat, glattmuskulatur och körtlar).

Front 46

Vilkadelar byggs ryggmärgen upp av?

Back 46

Bakhornet(får information av sensoriska nervceller och ofta går informationen vidaretill motoriska celler genom interneuron).Framhornet(har de somatomotoriska nervcellerna).Sidohornet(har de autonoma nervcellerna).

Front 47

Varfår spinalnerverna sina namn från?

Back 47

Motsvarandenivå i kotpelaren de utgår från.

Front 48

Vadär dermatom?

Back 48

Deolika zoner som sträcker sig runt kroppen som bälten.

Front 49

Vadbestår en reflexbåge av?

Back 49

Sinnesceller,sensoriska nervfibrer, samordnande centrum i CNS, motoriska nervfibrer ochmuskler eller körtelceller.

Front 50

Vadgör sträckreflexen?

Back 50

Kontrollerarskelettmusklernas längd genom information av muskelspolar då dessa känner hurmusklerna är sträckta.

Front 51

Vadgör böjreflexen?

Back 51

Sensoriskaaxoner skickar vid smärta information till CNS som snabbt skickar tillbaka viaPNS att man ska dra bort kroppsdelen från det som skapar smärtan.

Front 52

Vadbestår hjärnstammen av?

Back 52

Förlängdamärgen (medulla oblongata), bryggan (pons) och mitthjärnan (mesencefalon

Front 53

Geexempel på vad medulla oblongata kontrollerar.

Back 53

T.exhjärtats minutvolym och blodtrycket.Medullaoblongata = förlängda märgen

Front 54

Vad styr medulla oblongataoch pons?

Back 54

Andningoch många matspjälkningsfunktioner.

Medullaoblongata = förlängda märgen

Pons= bryggan

Front 55

Vadstyr mecencefalon och medulla oblongata?

Back 55

Rexflexerför att bli uppmärksam på förändringar i vår närhet.Medullaoblongata = förlängda märgenMesencefalon= mitthjärnan

Front 56

Vadär cerebellums viktigaste uppgift?

Back 56

Attjämföra de faktiska kroppsrörelserna med de önskade, för att kunna göraskillnaderna så små som möjligt. Detta gör cerebellum genom att få informationfrån balansorganen genom storhjärnbarken.Cerebellum= lillhjärnan

Front 57

Vadkallas sidoväggarna och botten av diencefalon och vad gör dessa områden?

Back 57

Talamus(kopplar sensorisk information till storhjärnbarken) och hypotalamus(kontrollerar de flesta endokrina körtlarna och även ANS).

Diencefalon= mellanhjärnan.

Front 58

Vilkaområden betyder mest för regleringen av kroppens inre miljö?

Back 58

Hypotalamusoch hjärnstammen.

Front 59

Vadheter storhjärnsbarken med medicinsk terminologi?

Back 59

-Cortex cerebri.

Front 60

Vadansvarar cortex cerebri för?

Back 60

Denmedvetna styrningen av kroppsrörelser och olika intellektuella aktiviteter.Cortexcerebri = storhjärnsbarken.

Front 61

Vadligger framför och bakom centralfåran?

Back 61

Framför: Primära motorbarken.

Bakom: Primära somatomotoriska barken.

Front 62

Varligger primära hörselbarken.

Back 62

Undersidofåran.

Front 63

Vadligger i bakre delen av nackloben?

Back 63

Primärasynbarken.

Front 64

Vadsitter i prefrontala associationsarean?

Back 64

-Våra personlighetsdrag, det som gör oss mänskliga. Även förutsättningarna föratt kunna planera, kontrollera och lägga band på våra impulser.

Front 65

Vadbetyder corpus callosum och vad gör denna?

Back 65

Hjärnbalken,den förbinder de två hemisfärerna.

Front 66

Vilkasystem ingår i de sensoriska nervbanorna?

Back 66

Baksträngssystemetoch spinotalamiska systemet. Det finns för övrigt ingen stor funktionellskillnad mellan de två systemen.

Front 67

Vilkasystem ingår i de motoriska nervbanorna?

Back 67

Deextrapyramidala banorna och pyramidbanorna.

Front 68

Vadhar Wernickes area hand om och var skickas denna information?

Back 68

-Språkförståelse, informationen om detta skickas sedan till Brocas area(talcentrumet).

Front 69

Vadgör Brocas area?

Back 69

Brocasarea styr ansikts-, tung- och andningsmusklerna, så vi kan uttala ord ochuttrycka oss på ett begripligt sätt.

Front 70

Vadreglerar det retikulära aktiveringssystemet i hjärnstammen (RAS)?

Back 70

detreglerar vår vakenhet, sömn och uppmärksamhet.

Front 71

Vadhänder om en person inte får ständig stimulering av kortikala neuron från RAS?

Back 71

Dåblir personen medvetslös.

Front 72

Vadkallas ibland det limbiska systemet för och vad har de hand om?

Back 72

Emotionellahjärnan. Styr känslor (t.ex smärta,välbehag, tillgivenhet och vrede) och minnesfunktioner.

Front 73

Varförkan man börja rodna/blossa upp i ansiktet när man känner sig arg?

Back 73

Föratt det ANS och det sympatiska nervsystemet går igång, eftersom hypotalamus somär överordnat centrum över ANS också ingår i det limbiska systemet.

Front 74

Vadbygger korttidsminnet på?

Back 74

Elektriskaförändringar i vissa nervceller.

Front 75

Vadbygger långtidsminnet på?

Back 75

- Fysikaliska eller kemiska förändringar avnervceller eller

Front 76

Vaddelas långtidsminnet in i och vilka delar av hjärnan är viktigast för dedelarna?

Back 76

Handlingsminnet(hur saker görs, rörelser som att t.ex cykla och simma), där är lillhjärnanviktigast.

Faktaminnet(talar om vad något är och vad som har skett), speciellt kopplat tillstorhjärnsbarken.

Front 77

Vadhar hippokampus i limbiska systemet för avgörande roll?

Back 77

Hippokampushar en betydande roll för övergången mellan korttidsminnet och långtidsminnet.

Front 78

Vilkatvå artärer förser hjärnan med blod?

Back 78

Carotisinterna och vertebralis.

Front 79

Vilkaartärer förser hjärnstammen och lillhjärnan med blod?

Back 79

A.vertebralis och a. basilaris.

Front 80

Vilkenartär som utgår från carotis interna försörjer de främre delarna av storhjärnanoch områdena där hemisfärerna ligger mot varandra?

Back 80

Cerebrianterior.

Front 81

Vilkenartär som utgår från carotis interna försörjer det mesta av storhjärnsbarken påvardera sida av hjärnan?

Back 81

Cerebrimedia.

Front 82

Vilkenartär som utgår från vertebralis/basilaris försörjer nackloben?

Back 82

Cerebriposterior.

Front 83

Vadgör circulus arteriosus?

Back 83

Förbindera. carotis interna och a. basilaris i hjärnan. Även a. cerebri anterior och a.cerebri posterior ingår i ringen. OBS! Inte alla som har ringen!! (cirkulusarteriosus = artär-ring)

Front 84

Varsamlas det venösa blodet från hjärnan upp?

Back 84

Ivensinus i dura mater (hårda hjärnhinnan).

Front 85

Varförär ANS viktigt?

Back 85

ANS ärviktigt för att kroppens inre miljö ska vara konstant och jämlik (homeostasen).

Front 86

Vadreglerar de autonoma reflexerna?

Back 86

Homeostasen,med hjälp av negativ återkoppling.

Front 87

Vilkasystem består ANS av?

Back 87

SympatiskaNS och parasympatiska NS.

Front 88

Vadbetyder att de flesta målorganen har dubbel innervering när det kommer tillsympatiska och parasympatiska NS?

Back 88

Att detar emot signaler från både det sympatiska och parasympatiska nervsystemet.

Front 89

Vadgör sympatiska nervsystemet?

Back 89

Sympatiskanervsystemet gör kroppen rustad för att möta krissituationer.

Front 90

Geexempel på vad ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet leder till.

Back 90

Hjärtatpumpar mer blod, man får förbättrad syretillförsel och medvetandet skärps tilleftersom det retikulära systemets aktiveras.

Front 91

Vadfinns mellan de preganglionära cellerna och de postganglionära cellerna?

Back 91

Synapser.

Front 92

Varligger de preganglionära nervcellernas cellkroppar?

Back 92

ryggmärgens sidohorn, i segmenten T1-L2.

Front 93

Frånde sympatiska ganglierna går postganglionära nervfibrer till målorganen, vilketundantag finns från detta?

Back 93

Binjuremärgensom tar emot sympatiska nervfibrer direkt från ryggmärgen.

Front 94

Varlöper de sympatiska gränssträngarna?

Back 94

Påbåda sidor om ryggraden.

Front 95

Ärganglierna i sympatiska gränssträngen förbundna genom tvärförbindelser?

Back 95

-Ja.

Front 96

Varfinns de tre prevertebrala ganglierna och vad löper ut från dessa?

Back 96

I bukhålan,på framsidan av kotpelaren. Från dessa löper sympatiska nervfibrer till deflesta inre organen i bukhålan.

Front 97

Närdominerar det parasympatiska nervsystemet?

Back 97

Ivilosituationer.

Front 98

Geexempel på vad som sker vid ökad parasympatisk aktivitet.

Back 98

Enminskad pumpkraft hos hjärtat, sänkning av blodtrycket och ökad transport genommag-tarmkanalen.

Front 99

De flesta av kroppens körtlar och invärtesorgan tar emot parasympatiska nervfibrer från hjärnstammen genom fyra avkranialnerverna. På vilken nivå lämnar de parasympatiska nerverna ryggmärgen?

Back 99

Påsakral nivå, s1-s4.

Front 100

Ärganglierna i parasympatiska nervsystemet förbundna genom tvärförbindelser?

Back 100

Nej,de ligger alldeles i närheten av målorganen och därmed behövs det inte.

Front 101

Vilkentransmittor frisätts av de sympatiska postganglionära nervfibrerna?

Back 101

Noradrenalin.

Front 102

Vilkentransmittor insöndras från binjuremärgen?

Back 102

Adrenalin.

Front 103

Varligger de integrerade centrumen för autonoma reflexer?

Back 103

Ryggmärgen,medulla oblongatan (förlängda märgen) och hypotalamus.

Front 104

Finnsdet en nära kontakt mellan hypotalamus och limbiska systemet?

Back 104

ja

Front 105

Skickarsinnescellerna som ingår i de autonoma reflexbågarna vidare information tillstorhjärnsbarken efter att de registrerat förändringarna i kroppens miljö?

Back 105

nej

Front 106

Pånivåerna över och under torakalnivå går de främre grenarna ihop tillnervflätor. Vad heter dessa nervflätor med medicinsk terminologi?

Back 106

Nerplexa.

Front 107

Vilkanervgrenar finns på torakal nivå?

Back 107

Interkostalnerver.Dessa innerverar interkostalmusklerna.

Front 108

Omman pratar om interkostalnerver, vad händer med dessa strax utanförspinalkanalen?

Back 108

Varjenerv delar sig i en främre och bakre gren och det är de främre grenarna somräknas till interkostalnerver.

Front 109

vadheter den kraniala luktnerven med medicinsk terminologi?

Back 109

N.olfactorius.

Front 110

Vadheter den kraniala synnerven med medicinsk terminologi?

Back 110

-N. opticus.

Front 111

Vadheter de tre kranialnerverna som har hand om motoriken till ögonmusklerna?

Back 111

N.oculomotoris

n. trochlearis

n. abducens.

Front 112

Vadheter den kraniala trillingnerven med medicinsk terminologi? Beskriv ävennerven lite översiktligt.

Back 112

N.trigeminus.

Har hand om sensorisk information från hud och ansiktet. Ävenmotoriska nervfibrer till tuggmuskler.

Front 113

Vadheter den kraniala ansiktsnerven med medicinsk terminologi? Beskriv även nervenlite översiktligt.

Back 113

N. facilas.

Har hand om nerver och muskulatur i ansiktet. Samt autonomanervfibrer till tårkörteln och spottkörtlar.

Front 114

Vadheter den kraniala hörselnerven/balansnerven med medicinsk terminologi?

Back 114

N.vestibulocochlearis.

Front 115

Vadheter den kraniala smak- och svalgnerven med medicinsk terminologi?

Back 115

N.glossopharyngeus.

Front 116

Vadheter den kraniala vagusnerven med medicinsk terminologi? Beskriv även nervenlite översiktligt.

Back 116

-N. vagus.

Innehåller bl.a motoriska nervfibrer till muskler i struphuvudet.Samt parasympatiska nervfibrer till hjärta, glattmuskulatur och körtlar.

Front 117

Vadheter den kraniala extranerven med medicinsk terminologi?

Back 117

N. accessorius.

Front 118

Vadheter den kraniala tungmuskelnerven med medicinsk terminologi?

Back 118

N.hypoglossus.