Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
72 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Nervsystemets funktioner
|
(1)Ta emot sinnesintryck
(2)Samordna information (3)Kontrollera muskler och körtlar (4)Hålla homostatis (5)Inrätta och upprätta mental aktivitet |
|
|
På vilka två olika sätt kan man dela in nervsystemet?
|
antinen efter anatomisk uppbyggnad eller efter dess fysiologiska funktioner
|
|
|
Vad omfattar det centrala nervsystemet?
|
hjärna och ryggmärg
|
|
|
Vad omfattar det perifera nervsystemet?
|
de nerver som utgår från hjärnan, de som utgår från ryggmärgen, samt nervganglierna
|
|
|
Nervsystemet har två anatomiska delar, vilka?
|
(1) Centrala nervsystemet CNS som består av hjärnan och ryggradsmärgen.
(2) Perifera nervsystemet PNS som består av nervvävnad utanför CNS, består av receptorer, nerver, ganglia och plexus. |
|
|
PNS har två delar, vilka?
|
(1) Den sensoriska delen som överför aktionspotential TILL CNS och består vanligen av enskilda nervceller som har deras kropp i ganglia.
(2) Den motoriska delen, som bär aktionspotential FRÅN CNS i kran- eller ryggmärgsnerver. |
|
|
Den motoriska delen av det perifera nervsystemet har två delar, vilka?
|
(1) Den somatiska delen finns i skelettmuskler och är mestadels under frivillig kontroll. DEt består av enstaka nervceller som har sina cellkroppar belägna inom CNS.
(2) Det autonoma ANS delen finns i hjärtmuskeln, glatt muskulatur och körtlar. Den har två uppsättningar av nervceller mellan CNS och effektororgan. Den första uppsättningen har sin cellkropp i CNS, och den andra uppsättningen har sin cellkropp inom autonoma ganglier. |
|
|
Vad har ANS för underdelar?
|
(1) sympatiska delen, vilket är mest aktivt under fysisk aktivitet.
(2) parasympatiska delen, vilket är mest aktivt under fysisk vila. |
|
|
Vad styr det enteriska nervsystemet?
|
matsmältningsystemet
|
|
|
Vad har CNS och PNS för funktioner?
|
(1) PNS upptäcker stimuli och överför information till eller tar emot information från CNS
(2) CNS utvecklar, samordnar, förvarar, och svarar på information från PNS. |
|
|
Vad finns det för skillnader mellan CNS och PNS?
|
(1)CNS består av hjärnan och ryggradsmärgen, PNS är delarna utanför CNS.
(2) CNS skyddas hårt med skallbenen och ryggraden, medans PNS inte skyddas av något ben- blodbarriär. (3) Både CNS och PNS ska egentligen båda behandla information osv. Däremot transporterar inte CNS information på det sättet som PNS gör. (4) CNS kommunicerar all slags ofrivillig information medan PNS medlar all frivillig information. (5) Dessutom spelar PNS roll i reglering av blodtryck, törst och kroppstemperatur men det gör ej CNS. |
|
|
Vad finns det för skillnader på Autonoma och Somatiska nervsystemet?
|
(1) Autonoma står i förbindelse med körtlar, och interna organ såsom hjärta, lunga och mage. Dessa sköts automatiskt och vi kan inte kontrollera dessa med vår vilja. Det somatiska nervsystemet däremot tar hand om funktioner som styrs med vår vilja såsom muskler.
(2) Somatiska neurons cellkroppar i CNS sträcker sig hela vägen till de perifera målorganen. Men de autonoma neurons cellkroppar måste kopplas om i såkallade ganglier på vägen mot effektor organet. |
|
|
Hur är en nervcell uppbyggd?
|
Har stor kärna; cytoplasmat runt kärnan kallas perikaryon; har dendriter som är utskott som för impulser in till cellen; har axon som som för impulser från cellen
|
|
|
beskriv nervcellens kärna
|
Vanligen stor och rund, central plats i cellen. 1 per cell oftast. Men vissa sympatiska och sensoriska ganglier kan ha två. I kärnan finns en stor nukleol.
|
|
|
beskriv perikaryon
|
är en del av cellens cytoplasma. bildar tillsammans med kärnan cellens cellkropp (soma). Neuronen har ofta en stor soma och är kantig med många utskott. Endoplasmatiska retiklet finns brevid cellkärnan, och detta har också små "delar" som ligger "löst" i perikaryon som kallas för Nissls substans. I Nissls substans sker proteinsyntesen.
|
|
|
beskriv dendrit
|
för nervimpulser in mot cellkroppen ; nerver har ofta många dendriter; ofta starkt förgrenade; grenarna står i kontakt med axoner;
|
|
|
beskriv axon
|
I nervceller finns vanligast en axon; Utgår från pyramidformad upphöjning av nervcellskroppen; på upphöjningen finns ingen Nissls substans; Axoner för vidare impulser ut till andra målceller; kan eventuellt ha någon förgrening; i ändan av axonen finns ändförgreningar
|
|
|
Vad gör nervceller?
|
tar emot stimuli och överför aktionspotential
|
|
|
vilka tre komponenter har nervceller?
|
(1) cellkropp där proteinsyntesen sker
(2) Dendriter är korta, grenade cytoplastiska utskott från cellrkoppen som oftast överför elektriska signaler till cellkroppen. (3) Axoner som är ett cytoplastisk utskott från cellrkoppen som överför aktionspotential till andra celler. |
|
|
Vilka tre typer av nervceller finns det?
|
(1) Multipolära nervceller som har flera dendriter och en enda axon.
(2) Bipolära nervceller som har en dendrit och en axon. De förekommer i ögat och örat. (3) (Pseudo)unipolära nervceller är den vanligaste formen för sensoriska nerver. Denna typ har ett enda utskott nära perikaryon och delar sig i två grenar. |
|
|
Vad är ganglier?
|
anhopningar av nervcellskroppar omgivna av bindväv. Fungerar som relästationer för överföring av nervimpulser
|
|
|
Vad är gliaceller?
|
stödjeceller i nervsystemet
|
|
|
vad gör gliaceller?
|
producerar myelin ( är också små celler med koncentrerad cellkärna )
|
|
|
Vad finns det för fyra typer av gliaceller i CNS?
|
oligodendroncyter, astrocyter, mikroglia, ependym
|
|
|
Vad finns det för olika gliaceller i PNS?
|
Swannceller och satelitceller
|
|
|
Vad är en oligodendroncyt?
|
En gliacell som producerar myelin, vilket fungerar som elektrisk isolering för neuroner i CNS. Cellerna kan förgrena sig och bilda myelinskidor åt upp till 40-50 nervceller.
|
|
|
Vad är en astrocyt?
|
En gliaceller som är stjärnformad med multipla utskott. Binder neuroner till kapillärer och Pia mater. Har en stödjande funktion samt en funktion av att kontrollera miljön med avseende på jonbalans och kemisk balans (blod-hjärnbarriären); Har fotliknande utskott , som bildar ett kontinuerligt lager med blodkärl, vilket bidrar till blod-hjärnbarriären; Astrocyter med få och långa utskott kallas fibrösa astrocyter och är lokaliserade i den vita vävnaden; Protoplasmiska astrocyter har många korta utskott och är lokaliserade i den grå vävnaden
|
|
|
Vad är mikroglia?
|
En gliacell som är elongerade celler med korta oregelbundna utskott; är fagocyterande; Involverade i inflammation och respiration av den vuxnes centrala nervsystem
|
|
|
Vad är ependymceller?
|
utkläder hålrummen i CNS; Är kubiska och utgör ett cerebrospinalvätskebildande epitel; På vissa ställen är ependymcellerna täckta med cilier, vilket främjar flödet av cerebrospinalvätskan.
|
|
|
Vad är en schwanncell?
|
En gliacell som formar ett myelintäcke runt delar av axonen hos en PNS nervcell.
|
|
|
Vad är en Satellitcell?
|
En gliacell som stödjer och föder cellkropparna inom ganglia (PNS)
|
|
|
Vad är myeliniserade nervfibrer?
|
En myeliniserad axon som alltså omges av en rad efter varandra föjande schwannceller. Mellan två schwannceller finns en s.k. Ranviers nod. Leder aktionspotential snabbt.
|
|
|
Vad är icke-myeliniserade nervfibrer?
|
I PNS förekommer axoner som saknar myelinskidor. De är dock inte helt oskyddade utan omges av en och samma schwanncell, har därför inga ranviers noder. Icke-myeliniserade nervfibrer förekommer både i CNS och PNS. I CNS löper de icke-myeliniserade nervfibrerna mellan grenar från nervceller och stödjeceller.
|
|
|
Beskriv hur en membranpotential uppstår i en nervcell.
a. Vilka joner är huvudansvariga? b. Hur stor är den, ungefär? |
uppstår på
grund av att olika joner har olika koncentration på cellens in- och utsida och kan då regleras med aktiv transport. (a) Na+ och K+ (b) Membranets vilopotential är -70mV |
|
|
Närvvävnad kan grupperas in i vit hjärnsubstans och grå hjärnsubstans, beskriv dessa.
|
Vit hjärnsubstans består av myelinerade axoner; det fortplantar aktionspotential
Grå hjärnsubstans består av en samling nervcellskroppar eller icke myelinerade axoner. Axoners synapser med nervcellskroppar är generellt funktionella platsen för omdelning i nervsystemet |
|
|
Vad finns det för olika koncentrationsskillnader över plasmamembranet?
|
(1) Natrium-kalium pumpar flyttar joner med aktiv transport. Kalium flyttas in i cellen, och Na+ transporteras ut ur cellen.
(2) Koncentrationen av K+ och negativt laddade proteiner och andra molekyler är högre inuti cellen, och koncentrationen Na+ och Cl- är högre utanför cellen. (3) NEgativt laddade proteiner och andra negativt laddade joner är syntetiserade inuti cellen och kan inte duffusera ut ur cellen; de repellerar negativt laddade Cl-. (4) PErmabiliteten av plasmamembranet till joner är bestämmt genom öppna eller "dörr"kanaler - Kaliums öppna jonkanaler finns det fler av än Na+ öppna kanaler, för att plasmamembranet är mer genomsläppligt för K+ än för Na+ i vila. - "dörr"kanaler i plasmamembranet inkluderar ligand-"dörr"kanaler, volt-dörrkanaler och andra... |
|
|
Den del av nervsystemet som styr hjärtmuskulatur, glatt muskulatur, och körtlar är:
a. somatiska nervsystemet b. autonoma nervsystemet c. skelettdelen d. sensoriska delen |
b
|
|
|
Motorneuroner och interneuroner är ___ neuroner:
a. pseudo-unipolära b. bipolära c. multipolära d. afferenta |
c
|
|
|
Celler som finns i åderhinnan plexus som utsöndrar cerebrospinalvätska är:
a. astrocyter b. mikroglia c. ependymceller d. oligodendrocyter e. schwann celler |
c
|
|
|
Neuroglia som är fagocytiska i CNS är:
a. oligodendrocyter b. mikroglia c. ependymceller d. astrocyter e. schwannceller |
b
|
|
|
Aktionspotential bedrivs fortare
a. I axoner med liten diameter än i axoner med större diameter. b. I omyelinerade axoner än i myelinerade axoner. c. längs axoner som har Ranviernoder d. Alla av dessa är korrekta. |
c
|
|
|
En grupp av nervcellskroppar (alltså nervcellskropps"knippe") inom PNS är:
a.ganglia b. fasciculi c. kärna d. lameller |
a
|
|
|
Grå hjärnsubstans består mestadels av:
a. myelinfibrer b. nervcellskroppar c. schwannceller d. oligodendrocyter |
b
|
|
|
Angående koncentrationsskillnaderna över plasmamembranet finns det:
a. mer K+ än Na+ utanför cellen än innuti. b. Mer K+ än Na+ inuti cellen än utanför. c. Mer K+ utanför cellen än inuti och mer Na+ inuti cellen än utanför. d. Mer K+ inuti cellen än utanför och mer Na+ utanför cellen än inuti. |
d
|
|
|
Vad är elektrisk synaps?
|
(1) Elektrisk synaps är gap junktions där tubulära proteiner som kallas connexons(?) som tillåter lokala störmmar att flyttas mellan celler.
(2) Vid en elektrisk synaps genererar en aktionpotential i en cell en lokal ström som orsakar en aktionspotential i en intilliggande cell. |
|
|
Anatomiskt har en kemisk synaps tre komponenter, vilka?
|
(1) De förstorade ändarna hos en axon är den presynaptiska terminalen och den innehåller synaptic-blåsor.
(2) Det postsynaptiska membranet innehåller receptorer för neurotransmittorer. (3) Den synaptiska klyftan är ett område som separerar den presynaptiska delen och postsynaptiska membranet åt. |
|
|
Vad orsakar en aktionspotential som anländer till en presynaptisk terminal? (kemiska synapser handlar det om)
|
orsakar frisättning av en signalsubstans som diffunderar över till synapsen och binder till receptorer i det postsynaptiska membranet.
|
|
|
(ang. kemiska synapser)
Effekten av signalsubstansen på postsynaptiska membranet kan stoppas på flera sätt, vilka? |
(1) Signalsubstanserna bryts ner av ett enzym
(2) Signalsubstanserna tas upp av den presynaptiska terminalen (3) Signalsubstanserna diffunderar ut ur synapsen |
|
|
Jämfört med insidan av det vilande plasmamembranet(?), utsidan av membranet är då:
a. positivt laddat b. neutralt c. negativt laddat d. kontinuerligt förändras så att det ena stunden är positivt och andra negativt. e. negativt laddat alltid när natrium-kalium pumpen arbetar. |
a
|
|
|
"Leak" jon kanaler
a. öppnas i gensvar på små spänningsändringar. b. öppnas när en kemisk signal binder till sin receptor. c. är ansvariga för jonpermeabiliteten av det vilande plasmamembranet(?) d. Tillåter substanser att röra sig in i cellen men inte ut. e. alla av dessa är rätt. |
c
|
|
|
The resting membrane potential är ett resultat när tendensen för ___ att sprida ut ur cellen balanseras av deras attraktion till motstående laddningar inuti cellen.
a. Na+ b. K+ C.Cl- d. negativt laddade proteiner |
b
|
|
|
Om permeabiliteten i plasmamembranet till K+ ökar, skillnaden för the membrane potential kommer då att ___. Detta kallas ___.
a. ökar, hyperpolarisering b. ökar, depolarisering c. minskar, hyperpolarisering d. minskar, depolarisering |
a
|
|
|
Minskning av den extracellulära koncentrationen av K+ påverkar the resting membrane potential genom
a. hyperpolarisering b. depolarisering c. no change |
a
|
|
|
Vilka av dessa termer är korrekt matchat med deras definition eller beskrivning?
a. depolarisering: membranpotential som blir mer negativ b. hyperpolarisering: membranpotential som blir mer negativ c.hypopolarisering: membranpotential som blir mer negativ |
b
|
|
|
Vilket uttalande angående jonrörelse genom plasmamembranet är sant?
a. rörelse av NA+ ut ur cellen kräver energi (ATP) b. När Ca2+ binder till proteiner i jonkanaler, hämmas diffusionen av NA+ in i cellen c. Specifika jonkanaler reglerar diffusionen av Na+ genom plasmamembranet. d. alla av dessa är sanna. |
d
|
|
|
Den huvudsakliga funktionen för Natrium-Kalium pumparna är att:
a. pumpa Na+ in till och K+ ut ur cellen b. generera the resting membrane potential. c. Bibehålla koncentrationsgradienterna av Na+ och K+ över plasmamembranet. d. motsätter sig varje tendens för cellen att genomgå hyperpolarisation. |
c
|
|
|
Graderade potentialer:
a. sprider sig över plasmamembranet på neråtgående sätt b. är inte propagerade för långa avstånd. c. begränsas till en liten region av plasmamembranet. d. kan summate(?) e. Alla av dessa är rätt |
e
|
|
|
Under depolarisationsfasen av en aktionspotential, permabiliteten hos membran
a. till K+ ökar kraftigt b. till Na+ ökar kraftigt c. Till Ca2+ ökar kraftigt d. är oladdat |
b
|
|
|
Under repolarisation av plasmamembranet
a. Na+ duffunderar in i cellen b. Na+ diffunderar ut ur cellen c. K+ diffunderar in i cellen d. K+ diffunderar ut ur cellen |
d
|
|
|
den absoluta refraktärperioden(?)
a. begränsar hur många aktionspotentialer som kan produceras under en given tidsperiod. b. Förhindrar an aktionspotential från att starta en annan aktionspotential samtidigt i plasmamembranet c. är en tidsperiod när en stark stimuli kan initiera en annan aktionspotential. d. både a och b är korrekta e. alla är korrekta |
d
|
|
|
En substhreshol stimuli(?)
a. producerar en efterpotential b. producerar en graderande potential c. orsakar en allt-eller-inget respons d. producerar mer aktionspotential än submaximal stimuli. |
b
|
|
|
Signalsubstanser är förvarade i blåsor lokaliserade i specialiserade delar av:
a. nervcellskroppen b. axon c. dendrit d. postsynaptiska membranet |
b
|
|
|
I en kemisk synaps,
a. Aktionspotentialer i presynaptiska terminalen orsakar spänningskänsliga Ca2+-kanaler att öppna sig. b. signalsubstanser kan orsaka ligandreglerande Na+-kanaler att öppnas c. Signalsubstanser kan brytas ner med enzymer d. signalsubstanser kan tas upp av den presynaptiska terminalen. e. alla av dessa är korrekta |
e
|
|
|
En hämmande presynaptisk neuron kan påverka en postsynaptisk neuron genom att
a. producera en IPSP i den postsynaptiska neuronen b. hyperpolarisera plasmamembranet av den postsynaptiska neuronen. c. orsaka K+ att diffundera ut ur den postsynaptiska neuronen d. orsaka Cl- att diffundera in i den postsynaptiska neuronen e. alla av dessa är korrekta. |
e
|
|
|
summering(?)
a. orsakas av att kombinera två eller fler graderade potentialer. b. sker i triggerzonen av den postsynaptiska neuronen. c. resulterar i en aktionpotential om det når threshold potentialen. d. kan ske när två aktionspotentialer anländer i tät följd hos en ensam presynaptisk terminal. e. alla av dessa är korrekta. |
e
|
|
|
Nervsystemet är uppbyggt av två olika typer av celler, vilka?
|
nervceller och icke nervceller som kallas neuroglia(gliacell)
|
|
|
Vad innebär stretchreflexen?
|
att en skelettmuskel som sträcks/tänjs ut, prompt svarar med att dra ihop sig (kontraheras).
Reflexen utlöses genom att ett sinnesorgan/muskelspole i muskeln aktiverats på grund av att det tänjts ut. |
|
|
Beskriv stretchreflexen lite
|
I en muskel finns, förutom de vanliga muskelfibrerna, även s k intrafusala fiber. Dessa löper inuti den vanliga muskeln parallellt med de övriga fibrerna. Då en muskel sträcks, så kommer dessa fiber också att sträckas. Runt de intrafusala fibrerna sitter nervändar i form av spolar, s k muskelspolar, som mäter dessa fibrers sträckning och som kommer att signalera då sträckningen ökat. Denna signal kommer att gå in via de sensoriska efferenta fibrerna till ryggmärgens dorsalhorn och fram till ventralhornet i ryggmärgen för att sedan koppla över till en motorisk nervcell, vilken kopplar tillbaka till den muskel som sträcktes. De sensoriska efferenta fiberna kopplar även över på celler som förmedlar informationen vidare till hjärnan.
Resultatet kommer att bli att muskeln som sträcktes kommer att aktiveras och dra ihop sig igen; muskeln har alltså en inbyggd förmåga att motverka sträckningar. Nervändarna som känner av sträckningen i muskeln är speciellt känsliga för om en musk |
|
|
beskriv golgisenreflexen
|
Förutom de sträckkänsliga muskelspolarna finns även andra receptorer i musklerna som ger reflexer; i muskelns ändar, där muskelvävnaden övergår till senornas fibrösa bindväv. I senorna ligger nämligen nervändar inbäddade. Dessa nervändar kläms samman i samband med att kraft utvecklas i muskeln, till skillnad från muskelspolarna som mäter längden eller hastigheten i muskeln. Inklämningen av nervändarna gör att dessa kommer att skicka signaler till ryggmärgen. Kopplingen i ryggmärgen är därefter likadan som för sträckreflexen, med undantag att det mellan motorneuronet och den sensoriska nerven sitter ett s k inhibitoriskt interneuron som kommer att hindra motorneuronet från att signalera till muskeln att den ska dra sig samman. En sträckning med kraft i senan kommer så småningom således att ge upphov till att muskeln slappnar av då kraften blir tillräckligt stor i senfästet.
|
|
|
vad gör tillbakadragen reflex? (böjreflex, withdrawal reflex)
|
den reflex som drar ifrån en läm ifrån ett smärtsamt stimuli. Smärtreceptorer upptäcker stimulin och bedriver aktionspotential genom dorsalhornet till ryggradsmärgen där sensorreceptorer synaps med excitatory interneurons(?)))))) som i sin tur synapsar(?) HA. med alfa motor nerver.
|
|
|
Absolut refraktärperiod:
|
En ny aktionspotential kan inte genereras även om stimulistyrkan
ökar. Detta läge uppstår då de spänningsberoende jonkanalerna för Na + är aktiverade/inaktiverade. De måste vara i viloläge för att kunna aktiveras. |
|
|
Relativ refraktärperiod
|
Under den period som en ny aktionspotential kan genereras om
stimulit är starkare än normalt. Då Na + kanalen är i viloläge och K + kanalen inte hunnit stänga sig ännu (den stänger ju långsammare) |
