Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
12 Cards in this Set
- Front
- Back
Det finns "snabba" och "långsamma" analyser - vilka är dessa?
|
SNABBA
1. mikroskopi -gramfärgning -syrafast färgning -immunofluorescence 2. antigenpåvisning (agglutination) 3. PCR LÅNGSAMMA 1. odling 2. PCR (använda kolonier från odling) 3. serologi |
|
beskriv immunofluorescens!
|
-direktindentifiering
-använder specifika antikroppar mot en mikroorganism -provet sätts på ett objektglas och fixeras, därefter sätts antikropparna till -antikroppar mot antikropparna tillsätts, dessa har ett enzym bundet till sig -tillsätter substrat som "lyser" när de klyvs av enzymet -sällan falskt positiva svar -krävs många bakterier -vissa bakterier färgar in in med Gram-färgning, måste då använda immunofluorescens, ex. mycobakterier, spirocheter, klamydia, mycoplasma |
|
beskriv agglutination!
|
-reaktionen i en lösning
-antikropparna är bundna till små kulor eller röda blodkroppar -antikropparna binder ett antal mikroorganismer, vilket ger en "fällning" (flockulation) -kan ses med blotta ögat |
|
beskriv 16S rRNA sekvensiering!
|
-stor tidsvinst vid "svårtypade fall"
-t.ex. grampositiva stavar, mykobakterier ->99% likhet = samma art ->95% likhet = samma släkte PRINCIPEN -PCR amplifiering av delar av genen (totalt 1600 bp) -PCR amplikon har konserverade och variabla regioner, använder konserverade primers -sekvensering av PCR amplikon - analys av variabla regioner |
|
vad är Multi-lokus sekvensiering, MLST?
|
-sekvensering av 7-8 "semi-konserverade" gener
-relativt snabb, många amplieringar -stora databaser vilket gör att "upplösningen" av metoden är hög -viktigt verktyg för smittspårning |
|
Vad är Pulsfältsgelelktrofores?
|
-tidigare "the golden standard"
-tidskrävande, måste gå över en natt -digererar hela genomet genom att klyva på ett fåtal ställen -elektron fältet ändrar riktning flera hundra gånger/sek -DNAt måste då också ändra riktning -kollar sedan hur långt segmentet vandrat -bra uppösning - användbar för smittspårning |
|
vad är Multiple locus variable number tandem repeat analysis, MLVA?
|
-undersöker höggradigt variabla regioner i genomet, "high speed molecular clocks"
-korta repeterade sekvenser (1-30 nukleotider) arrangerade i tandem VNTR -snabb, enkel och billig metod -MLVA är inte uppsatt för många bakteriearter -bra uppösning - användbar för smittspårning |
|
vad är MALDI-TOF?
|
-väldigt snabb - sparar ofta minst 24 h - vårdkostnader
-låg kostnad per prov -kan automatiseras -hög reproducerbarhet och hög upplösning -direktidentifiering från blododlingsflaskor, i ca 20% för få bakterier -identifiering av svåra bakterier - långsamväxande, anaerober, jästsvamp -identifiering av subtyper, resistenta bakterier? -proteiner analyseras |
|
vilka prover kan användas för luftvägsdiagnostik?
|
1. nasopharynx prov
2. sputumprov 3. bronkoskopiprov -BAL (använd inte så mkt, spolar med koksalt, kan sprida bakterier), skyddad borste (används ofta) 4. blodprov -för odling -för serologi 5. urin (för antigenanalys) -legionella -pneumokocker |
|
beskriv pneumokocker! hur kan de diagnotiseras?
|
-Grampositiva kocker
-diplokock -vanligaste patogen som orsakar pneumoni, otit, konjunctivit, sepsis, meningit -bärarskap hos barn är mycket vanligt, i nasopharynx -agressiv patogen - livshotande vid pneumoni, för äldre människor 1. odling -slfahemolys, kapslade är "kladdiga" pneumokocker -autolytisk (självdestruktiv), överlever dåligt på platta -optochinkänslig till skillnad från andra alfa streptokocker 2. mikroskopi -Gram positiv diplokock 3. antigenpåvisning -snabbtest, urin och likvor 4. PCR -bättre känslighet än odling |
|
vad orsakar Hemophilus influenzae och hur kan man diagnostisera den?
|
-Gramnegativ stav
-kapseltyp b - orsakar invasiva infektioner - epiglottit; meningit; Hib-vaccination allmän sedan 93 -icke kapslade H. i. - otit; bronkit/pneumoni -diagnostik - kräsen, kräver NAD/hematin (x och V faktorer) för växt, "chokladagar" -svår att diagnostisera i mikroskåp då de är väldigt små -resistensutveckling - betalaktamasproduktion, ca 30% i Sverige |
|
vilka bakterier orsakar "atypiska pneumonier" och hur yttrar sig dessa?
|
-dessa har likheter i dess kliniska bild, ofta sjuk en längre tid med diffusa symptom
-svarar inte på betalaktamantibiotika 1. Chlamydiainfektioner -Chlamydophila pneumoniae -ger ej immunitet -ÖLI/bronkit/pneumoni(minst vanlig) -drabbar oftast barn i lägre skolåldrar -reinfektioner är vanliga -svalgsmärtor -hosta och feber (38°) -obligat intracellulär - PCR -en annan Chlamydophila psittaci, ofta kopplad till att man har burfåglar, lite mer symptom men ändå diffusa 2. Mykoplasmainfektioner -Mycoplasma pneumoniae -cykliska infektioner -vanligast 3-10 år ÖLI, äldre barn pneumoni -huvudvärk, trötthet, låg feber, torrhosta -obligat intracellulär - serologi - sen diagnostik 3. Legionella pneumophila -diffusa symptom -bildar långa stavar som kan ses i mikroskopi -14 olika serotyper -sprids via vattenaerosol, t.ex från dusch, lugtkonditionering -profylax - vattentemperatur >60°C -ca 50-80 anmälda fall/år i sverige, troligen underdiagnostiserad - kan bero på att många inte har så mkt symptom -ofta ickeproduktiv hosta - svårt att lämna sputumprov -odling - långsammväxande, cysteinberoende; misstanke måste framgå i remiss -urinantigen -IF - på luftvägsmaterial -PCR -serologi |