Metastasering

Front 1

Ange mekanismerna för lokal spridning av tumör (per continuitatem).

Back 1

1. Dissociering av tumörceller - sker genom att desmosombindningarna mellan cellerna släpper.

2. Bindning till ECM.

3. Degradering av ECM

4. Migration - genom sin nyvunna motilitet kan cellerna migrera.

Front 2

Nämn 7 möjliga spridningsvägar vid lokal spridning av tumör.

Back 2

1. Mikroskopiska spatier - Tumörcellerna tränger sig igenom luckra spatier samtidigt som de undviker hård vävnad så som ben.

2. Lymfkärlsväggar - ser ut som vita strängar som bildar närverk längs lymfväggarna. Lymfangitis carcinomatosa är ett exempel på en sådan cancerväxt.

3. Blodkärl - Tumörtromber i kärl. De kan exempelvis hänga likt en korv från njuren och upp längs vena cava inferior.

4. Coelomiska rum - Tumören sjunker ner och hamnar vid uterus, alternativt fossa Douglasi hos män (excavatio rectovesicalis?).
Tex: Krukenbergs tumör är en ovarialcancer som spridit sig till ovariet från annat ställe i kroppen, oftast pylorus.

5. Cerebrospinala rummet - vanlig spridningsväg för glioblastom. Håller sig inom CNS.

6. Epitelklädda kanaler - spridning längs uretären är dock ovanligt.

7. Fascierum - sprids i enskilda muskelbukar och ej igenom fasciae.

Front 3

Vad betyder metastasering?

Back 3

Fjärrspridning

Front 4

Vad är en metastas?

Back 4

En dottertumör som har spridit sig och gjort sig oavhängig från primärtumören. Påträffandet av en metastas innebär att primärtumören är malign, då benigna tumörer inte metastaserar.

Front 5

Genom vilka tre mekanismer kan metastasering ske?

Back 5

1. Lymfogen
2. Lymfo-hematogen
3. Hematogen

Front 6

Vad innebär lymfogen spridning? Vilken typ av cancer använder främst denna spridningsväg?

Back 6

Lymfogen spridning innebär att cancern sprider sig via lymfkärl.

Lymfogen spridning är karaktäristiskt för carcinom och malignt melanom. Det är dock ovanligt för sarkom.

Tumörer innehåller inte fungerande lymfkärl, dock kan närbelägna lymfkärl användas för lymfogen spridning av tumörcellerna.

I många fall fungerar regionala lymfnoder som en tidsbegränsad barriär för fortsatt tumörspridning. Detta sker genom att tumörspecifika immunceller förstör tumörcellerna.

Front 7

Vad innebär hematogen spridning?
Vilken typ av cancer använder främst denna spridningsväg?

Back 7

Hematogen spridning innebär spridning via blodkärl.

Detta är karaktäristiskt för sarkom, men kan även ses vid carcinom.

Lungor, lever, skelett och CNS är särskilt drabbade.

Skelettmuskler och mjälte utvecklar nästan aldrig metastaser.

Det är framför allt via vener som tumör celler sprids, då dessa har tunnare väggar än artärer och därmed lättare penetreras.

Tumörcellerna använder sig här av homing, soil and seed.

Front 8

Vad innebär homing, soil and seed vid hematogen spridning av metastaser?

Back 8

Då tumörcellerna virvlar runt i blodkärlen kommer de att söka efter en lämplig miljö att växa i (homing).

Tillväxten kommer sedan att korrelera med hur väl tumörcellerna interagerar med miljön, såsom om en neovaskularisering kommer att ske t ex (soil and seed).

Front 9

Nämn fem vanliga spridningslokaler vid lungcancer.

Back 9

1. Lymfnoder
2. Skelett
3. Lever
4. CNS
5. Binjurar

Front 10

Nämn fyra vanliga spridningslokaler vid bröstcancer.

Back 10

1. Lymfnoder
2. Skelett
3. Lever
4. Lungor

Front 11

Nämn tre vanliga spridningslokaler vid endometriecancer.

Back 11

1. Lymfnoder
2. Ovarier
3. Lungor

Front 12

Nämn tre vanliga spridningslokaler vid gastrointestinalcancer.

Back 12

1. Lymfnoder
2. Lever
3. Lungor

Front 13

Nämn två vanliga spridningslokaler vid prostatacancer.

Back 13

1. Lymfnoder
2. Axialskelettet (sklerotiska = täta och benhårda metastaser i bäcken och lumbalkotpelare).

Front 14

Hur skiljer man mellan primärtumör och metastas?

Back 14

1. Metastaser är ofta multipla och runda.

2. Histologisk typ är ofta vägledande.

Front 15

Hur kan man gissa/veta var primärtumören finns vid lokaliserade metastaser?

Back 15

1. Genom att känna igen metastastypen kan man göra troliga antaganden.

2. Användning av tumörspecifika markörer ger ofta ledtrådar, t ex:

PSA = prostatacancer
Melanocytmarkörer = Malignt melanom
ER och PR = Bröstcancer

Front 16

Prognosbedömning - cancer:

Nämn tre orsaker till att det är bra att göra en prognosbedömning.

Back 16

1. Patient och familj - det är skönt att veta.
2. Behandlingsstrategi - hur aktiv ska man vara i behandlingen? Är det värt att sätta igång mödosam och dyr cancerbehandling eller ska man avstå? Räcker det med palliativ vård?
3. Utvärdering av olika behandlingstyper

Front 17

Prognosfaktorer - cancer:

Vad är det som styr prognosen?
Nämn fem saker.

Back 17

1. Tumörtyp per se - Vilken är diagnosen? Vissa tumörsjukdomar innebär väldigt dålig prognos, medan t ex prostatacancer kan behandlas till 95%.

2. Värdfaktorer - Tumörer kan ha olika förlopp i olika individer.

3. Gradering (grading)

4. Stadieindelning (staging)

5. Behandlingsmöjligheter

Front 18

Vad innebär grading när man pratar om prognos för en viss tumörsjukdom?

Back 18

Grading innebär en histologisk bedömning av:

1. Aggressivitet
2. Differentiering
Hög: lågmalign
Medelhög
Låg: högmalign
3. Atypi
4. Mitosaktivitet
5. Nekros
6. Destruktiv invasiv växt

Front 19

Vad innebär staging när man pratar om prognos för en viss tumörsjukdom?

Back 19

Staging innebär en klinisk (radiologisk och morfologisk) bedömning av:

1. Tumörstorlek (T)
2. Relation till omgivning
3. Spridning till lymfnoder (N)
4. Fjärrmetastasering (M)

Staging används för att bedöma hur avancerad cancersjukdomen är. Det är också ett verktyg för att mäta var patienten befinner sig vid behandlingsstart respektive slut.

Front 20

Vad innebär TNM-systemet vid bedömning av tumörsjukdom?

Back 20

Vid staging använder man sig i Sverige av TNM-systemet.

T - Står för primärtumör
N - Står för regional lymfnodinblandning
M - Står för metastaser

TNM-värdena varierar med cancertyp, men det finns vissa generella principer:

- Med ökande storlek hos primärtumören anges T1-T4. Cancer in situ anges Tis (enligt Wiki).

- Finner man spridning till lymfnoder unilateralt anges N1, bilateralt N2. Ingen spridning till lymfnoder anges N0.

Med ökande antal metastaser anges M1-M2. Inga metastaser anges M0.

Front 21

Vad innebär AJC-systemet?

Back 21

American Joint Commitee använder sig av ett annat bedömningssystem (än TNM) där man ger varje cancertyp ett värde 0-IV. Varje värde säger något om primärtumören, lymfnoder och metastaser.

Front 22

Vid bedömning av coloncancer används Duke A-C.

Vad innebär detta?

Back 22

Duke A-C:

A: Cancer in situ. Cancern återfinns i tarmmucosan, men har inte brutit igenom basalmembranet. Patienter har 97% chans att överleva fem år efter operationen.

B: Invasiv tillväxt ner i muskellagret. Patienter har 49% chans att överleva fem år efter operation.

C: Fjärrmetastasering. Patienter har 15% chans att överleva fem år efter operation.

Front 23

Nämn två sanningar om prognosen vid tumörsjukdom.

Back 23

1. Histologisk diagnos (cancertyp) är sannolikt av störst betydelse.

2. Staging har bevisats vara av större kliniskt värde än grading.

Front 24

Nämn tre statistiska begrepp som är relevanta vid tumörsjukdom.

Back 24

1. Overall survival - här räknas alla överlevande patienter in.
2. Disease-free survival - Anger antal år utan recidiv.
3. 5-10 year survival - anger sannolikhet för överlevnad inom en viss tidsram.

För vissa sjukdomar är det väldigt stor skillnad mellan natural-förloppets prognos och den verkliga prognosen efter behandling tack vare framgångsrik kemoterapi.