Matspjälkning

Front 1

Varför måste proteinerna i maten spjälkas innan de absorberas från tarmen?

Back 1

Därför att protein måste spjälkas till aminosyror(kroppens byggstenar) för att kroppen ska kunna utnyttja dem och absorbera dem.

Front 2

Vilka funktioner har mag-tarmkanalens rörelser?

Back 2

Genom växelvis kontraktion/avslappning av glatta muskelceller i magsäcken och tarmen får enzymerna bättre kontakt med näringsämnerna.

Rörelserna främjar också absorptionen genom att nytt tarminnehåll ständigt kommer i kontakt med epitelcellerna som bekläder tarmens insida.

Front 3

Vad menas med begreppet kemisk matspjälkning?

Back 3

De stora energirika molekylerna i maten spjälkas genom att enzymer bryter ner vissa kemiska bindningar mellan byggstenarna i makromolekylerna. Den enzymatiska spjälkningen av näringsämnerna heter kemisk matspjälkning.

Front 4

Vad är ett portalkretslopp?

Back 4

Det venösa blodet från magen och tarmen samlas i portvenen som går till levern. I levern förgrenar sig portvenen till ett nytt kapillärnät och därmed är två kapillärnät placerade efter varandra, åtskiljda av en ven. Detta är ett portakretslopp.

Front 5

Vad kallas de två huvudtyperna av rörelser i mag-tarmkanalen och vilka funktioner har de?

Back 5

Peristaltik
- transporterar innehållet nedåt i mag-tarmkanalen.

- innehållet i magen blir ordentligt blandat och maginnehållet transporteras

Segmenteringrörelser
- rytmiska rörelser som blandar innehållet grundligt

- flyttar innehållet fram och tillbaka så att det ältas och blandas väl med matspjälkningsvätskorna

Front 6

Vad är korta respektive långa reflexer?

Back 6

Korta reflexer:

Reflexer som utlöses i mag-tarmkanalen utan att det centrala nervsystemet medverkar. Alla nervceller som deltar finns i tarmväggen.

Långa reflexer: påverkar aktiviteten i mag-tarmkanalen. Även i de långa reflexerna sitter de flesta sinnesceller i mag-tarmkanalen men även sinnen som syn, lukt, smak påverkar aktiviteten i kanalen via autonoma nervsystemet.

Front 7

Vilka tre hormoner är särskilt viktiga i reglering av en matspjälkningsprocesserna?

Back 7

Gastrin

Kolecystokinin (CCK)

Sekretin

Front 8

Vilken verkan har leptin och CCK på aptiten?

Back 8

Leptin frisättes från fettceller och är viktig när det gäller den långsiktiga regleringen av kroppsvikten.

CCK är en mättnadssignal som frisätts från epitelceller i tunntarmen som svar på den högre koncentrationen av peptider och fettsyror.

Det är också en transmittorsubstans i vissa stimulerande synapser i hjärnan.

När magsäcken vidgas frisätts CCK reflektoriskt och det CCK som stimulerar mättnadscentrum kommer från både tarmen och från lokal frisättning i hjärnan.

Front 9

Vad består saliv av?

Back 9

99% av saliv är vatten.
Resten är joner och organiska föreningar

Mucin
amylas
lysozym
antikroppar
vätekarbonat (HCO3-)

Front 10

Hur sväljs maten?

Back 10

När maten är tuggad och blandad med saliv formas den av tungan och skjuts bakåt mot svalget genom att tungan pressas uppåt och bakåt. (viljestyrt)

När bolus(massan) pressas bakåt utförs reflexer genom att sinnesceller stimuleras. Nervimpulserna går till sväljcentrum som styr det komplicerade sansoeket mellan de 20-30 muskler i sväljsprocessen. Musklerna drar ihop sig och slappnar av, när reflexen utlösts går det inte att stoppa den.

Front 11

Vad är intrinsic factor?

Back 11

Ett glykoprotein som är nödvändigt för absorptionnen av vitamin b12 som utsöndras av parietalcellerna i magsäcken.

Front 12

Vilka funktioner har kontraktionerna i magsäcken?

Back 12

Maten ältas och blandas med magsaft. Kompakta och stora matbitar omformas till en halvflytande blandning av finfördelade partiklar, kymus.

Persistaltiska rörelser
Startar i fundus
Finns glatta muskelceller som bildarspontana aktionspotentialer, pacemaker för magsäcken

Front 13

Hur regleras tömningen av matsäcken?

Back 13

Kontraktionens styrka och därför tömningshastigheten bestäms främst av volymen och sammansättningen av innehållet i magsäcken och i duodenum.

Påverkan: förhållanderna i duodeum. Alla signaler från duodeum verkar hämmande samtidigt som kontaktionen av pylorusringmuskeln ökar. Duodeums reglering av magsäckstömningen r helt avgörande för att det ska fungera effektivt.

Front 14

Vilka enzymatiska matspjälkningsprocesser sker i magsäcken?

Back 14

Enzymet pepsin spjälkar proteiner till peptider.

Enzymet amylas som finns i saliven hinner också verka en stund i magsäcken i nnan pH-värdet blir för lågt.

Front 15

Vilka funktioner har HCO3- från bukspottskörteln?

Back 15

HCO3- neutaliserar det sura innehållet från magsäcken och förhindrar att den sårbara slemhinnan i duodeum ska skadas av det sura innehållet.

Håller ett pH värde i tunntarmen som är optimalt för enzymerna från bukspottet.

Front 16

Vad produceras hormonerna sekretin och CCK?

Back 16

CCK bildas i de kolecytokininproducerande epitelcellerna när de stimuleras av fettsyror och i viss grad också peptider.

Sekretin utsöndras från vissa epitelceller i första delen av tunntarmen när innehållet är surt i tarmen.

Front 17

Vad är stimulus för frisättningen av kolecystokinin (CCK) och vilken verkan har hormonet på bukspottskörteln?

Back 17

CCK - sekretionen av CCK ökar när koncentrationen av fettsyror och i viss grad peptider ökar.

CCK stimulerar produktionen för ökad sekretion i bukspottskörteln som i sin tur stimulerar CCKproduktionen och enzymsekretionen ytterligare.

Front 18

Beskriv leverns blodförsörjning.

Back 18

Tillförs både arteriellt och venöst blod.

Arteriellt - genom leverartären
Venöst - från magsäcken och tarmarna via portvenen

Det venösa och arteriella går samman i kapillärnät som löper mellan regelbundet ordnade rader av leverceller. Det venösa blovet transporteras därmed genom två kapillärnät som är åtskiljda av en ven, detta kallas ett portakretslopp.

Front 19

Vilket hormon hämmar apriten, stimulerar enzymproduktionen i bukspottskörteln och får gallblåsan att kontrahera?

Back 19

CCK, kolecystokinin

Front 20

Vilka tre huvuddelar består tunntarmen av?

Back 20

Duodenum (tolvfingertarmen)
Jejenum (finns ingen skarp övergång v)
Ileum (-->tjocktarmen)

Front 21

I vilka delar av mag-tarmkanalen absorberas näringsämnerna?

Back 21

Tunntarmen är experten på absorption pga den inte ytans stora areal (250m2 hos en vuxen)

Front 22

Hur stor del av näringsämnerna absorberas från mag-tarmkanalen?

Back 22

Nästan allt? förstår inte frågan wtf?

Front 23

Vilka kolhydrater äter vi om vi äter vanlig mat?

Back 23

polysackarider (stärkelse, glykogen), monosackarider (glukos, galaktos, fruktos), disackarider (sackaros, laktos)

Front 24

I vilken form absorberas kolhydraterna?

Back 24

För att kolhydrater ska kunna absorberas bryts de ned till monosackarider.

Front 25

I vilken form absorberas proteiner från mag-tarmkanalen?

Back 25

di och tripeptider
aminosyror

Front 26

Vilka funktioner har gallsalterna i spjälkningen av fett?

Back 26

emulgera fettet (öka gränsytan mellan vatten och fett)

Bildar miceller som löser problemet att fettsyrorna och monoglyceriderna är svårlösliga i vatten och inte kan avlägsnas från platsen där de bildas genom att lösas i tarmvätskan. Micellerna är vattenlösliga och tar upp monoglyceriderna och fettsyrorna, därmed kan fettspjälkningen fortsätta.

Front 27

Hur mycket vatten förlorar vi vanligen med avföringen?

Back 27

50-100ml per dygn vanligtvis

Front 28

Vilka delar består tjocktarmen av?

Back 28

Uppåtstigande tjocktarmen (colon ascendens)

tvärgående tjocktarmen (colon transversum)

nedåtstigande tjocktarmen (colon descendens)

Front 29

Vad är absorptionsfas och post-absorptionfas?

Back 29

Absorptionsfasen: fasen där cellerna skaffar energi genom att oxidera näringsämnen som kommer direkt från tarmen.

Postabsorptionsfasen: har den direkta tillförseln av näringsämnen från tarmen upphört. Kroppen behöver därför täcka sitt energibehov genom att mobilisera näringsämnen från kroppens förråd. Övergår till svält om det inte införs föda på lång tid.

Front 30

I vilka former lagras energi i kroppen?

Back 30

Överskottet från tarmkanalen lagras i form av glykogen och triglycerider(fett)

Front 31

Vad sker med proteinerna när de tillförs kroppen i överskott?

Back 31

Om kroppen tillförs mer aminosyror än vad proteinsyntesen behöver så ombildas de till kolhydrater som levercellerna använder som energikälla eller lagrar som glykogen.

Front 32

Vad är ketoner?

Back 32

När man använder fett som energikälla istället för glukos så ombildas fettmolekylerna till ketoner som transporteras ut ur levern och används som energikälla i vävnaderna.

Även hjärnan kan gå runt på ketoner.

Front 33

Vilka celler kan använda ketoner som energikälla?

Back 33

Alla celler och vävnader utom nervsystemet och röda blodkropparna, men glukostillförseln säkerställs till dessa celler genom att ketoner används i alla andra vävnader som går.

Front 34

Vad är glukoneogenes?

Back 34

Glukoneogenes är en process när sänkningen av glukoskoncentrationen i blodet under postabsorptionfasen stimulerar levercellerna att nybilda glukos från andra substanser.

Ex. kan en del av cellernas proteiner mobiliseras till glukosbildning

Glycerol, som bildas när triglycerider från fettcellerna mobiliseras under postabsorptionfasen och är en viktig del av glukoneogesen.

Även i skelettmusklerna bryts glykogen till glukos, men de kan dock inte exportera det till blodet så itsäller oxideras den till pyruvat eller mjölksyra som sedan åker med blodet till levern och där ombildas till glukos.

Njurarna delar också i nybildningen av glukos. (främst vid långvarig svält)

Glukoneogenes är nybildning av glukos.

Front 35

Vilka tre mekanismer upprätthåller tämligen oförändrad glukoskoncentration i plasma under postabsorptionsfasen?

Back 35

Mobilisering av glukos från leverna glykogenförråd (glykogenolys)

Nybildning av glukos (glukoneogenes)

Användning av fettsyror som energikälla

Front 36

Vilka målceller har insulin?

Back 36

Främst levercellerna, muskelcellerna och fettcellerna.

Front 37

Beskriv huvudeffekterna av insulin.

Back 37

Insulin hindrar att plasmakoncentrationerna av glukos, triglycerider och aminosyror stiger kraftigt under absorptionsfasen, genom att stimulerar ombildningen till protein/glykogen/triglycerider bla.

Front 38

Vilka målceller har glukagon?

Back 38

Leverceller och fettceller.

Glukagon bromsar sänkningen av glukoskoncentrationen i blodet när glukos inte längre absorberas från tarmen.