Igus

Front 1

Redogör för "Konstruktionen av kategorier som brukare/klient".

Back 1

Man använder sig av de verktyg som finns tillgängliga. Bland alla människor finns det behov, problem och variation i form av antingen psykologiska, fysiska eller biologiska faktorer. Man försöker skapa likheter personer sinsemellan för att kunna adressera problemen och man kategoriserar gör att kunna hantera människor. Problem blir föremål för hantering på samhällelig nivå där särskola, institutioner osv. fungerar som en problemlösning.

Hint 1

Konstruerar nåt falskt för att det underlättar för att alla är olika och det är svårt.

Front 2

Redogör för den "välfärdsstatliga paradoxen".

Back 2

Välfärdssamhället har för avsikt med alla insatser, stödåtgärder och omsorg att underlätta hanterandet av ett socialt problem. Man kan å ena sidan med hjälp av detta finna problem och hjälpa de med svårigheter samtidigt som de å andra sidan blir individen med problem klassad som avvikande. En diagnos kan ge fläckar på personen samtidigt som det är en förutsättning för stöd och hjälp.

Hint 2

Kan va både bra och dåligt att man får det svart på vitt att man är annorlunda.

Front 3

Redogör för den medicinsk/individuella modellen som är en modell som förklarar funktionshinder.

Back 3

Medicinsk/individuell modell: Fokus ligger på kroppsliga avvikelser och ett funktionshinder betraktas som en följd av individuella egenskaper. Blindhet gör att man avviker från det normala. För att göra avvikarna normala tar men till åtgärderna kurera, vårda och rehabilitera. Cancersjuk->peruk = normal.

Hint 3

Ett litet fel, är helt avvikande. Ska va normal.

Front 4

Redogör för den sociala modellen som är en modell som förklarar funktionshinder.

Back 4

Fokus ligger på samhällsstrukturer och samhälleligt förtryck. Inte mitt fel att jag är funktionshindrad utan de är samhällets. Funktionshindret uppstår beroende på hur samhället är konstruerat då det inte inkluderar alla.

Hint 4

Funktionshinder är ett socialt problem orsakat av samhället.

Front 5

Redogör för miljörelativ modell som är en modell som förklarar funktionshinder.

Back 5

Man anser att det finns någonting i individens förmåga som är fel men även att samhället skulle kunna förändras för att underlätta för individen. Funktionshinder uppstår i samspel mellan miljö, krav och egenskaper. Man är funktionshindrad i vissa situationer men inte i andra då exempelvis en blind man kan prata i telefon helt utan problem då synskadan inte är ett hinder för talet.

Hint 5

Är en kombination av social och medicinsk/individuell modell.

Front 6

Redogör för konstruerandet av kategorier enligt det socialkonstruktivistiska perspektivet.

Back 6

Konstruerandet av kategorier är ett socialt samspel och ett vardagligt liv som bygger på normalisering och standardisering där olikheter blir till problem. De som är avvikande blir klassificerade och diagnostiserade.

Hint 6

Det ska vara normalt annars är det fel.

Front 7

Redogör för huvuddragen för barndom i Sandvins ålderskategorisering.

Back 7

Funktionshindrade barn bedöms ständigt i relation till andra då normala barn präglas av övervakning, kontroll och korrigering i form av längd- och viktkurvor medan funktionshindrade barn möts av en social och medicinsk bedömning, rehabilitering osv. De jämförs ständigt med normalutvecklingen och detta kan kännas som en tyranni. Får inte vara sig själva utan ska ständigt bli så "normala" som möjligt. Då de ständigt har personer omkring sig som vakar över en så kan man hamna i "den eviga barndomen" och detta kan bidra till att de kan få svårt att fatta beslut som biologiska vuxna.

Hint 7

Mer koll och jämförelse.

Front 8

Redogör för huvuddragen för barndom i Sandvins ålderskategorisering.

Back 8

Funktionshindrade barn bedöms ständigt i relation till andra då normala barn präglas av övervakning, kontroll och korrigering i form av längd- och viktkurvor medan funktionshindrade barn möts av en social och medicinsk bedömning, rehabilitering osv. De jämförs ständigt med normalutvecklingen och detta kan kännas som en tyranni. Får inte vara sig själva utan ska ständigt bli så "normala" som möjligt. Då de ständigt har personer omkring sig som vakar över en så kan man hamna i "den eviga barndomen" och detta kan bidra till att de kan få svårt att fatta beslut som biologiska vuxna.

Hint 8

Mer koll och jämförelse.

Front 9

Redogör för huvuddragen för ålderdom i Sandvins ålderskategorisering.

Back 9

Att vara både äldre och funktionshindrad sätter dig i underordnad till både arbetsliv, marknad och familj. Mer normalt och accepterat att vara äldre och funktionshindrad. Många betraktar döden som en befrielse från det trasig livet. Bilden av ålderdom och funktionshinder flyter samman och man ingår inte längre i LSS.

Hint 9

Funktionshindrade är ofta äldre, inte konstigt längre.

Front 10

Redogör för konsensusperspektivet.

Back 10

Betraktar den naturliga ordningen som harmoni, balans och jämnvikt. Man strävar efter en likformighet och samhället är ett system i balans där det råder ett allmänt accepterat värdesystem, människor socialiseras in i detta värdesystem och dess normer. Socialisationen återföljs av stark social kontroll och man betraktat även uppkomsten av sociala problem som någonting nödvändigt i en viss mån. Den stärker tron om vad som är rätt kontra fel och avvikelsen behövs för att man ska förstå normalitet. Problemen stör balansen i samhället och måste förebyggas. De kan förstås som ett resultat av social delorganisation eller avvikande beteende.

Hint 10

Avvikande behövs för att förstå normalitet. Man moderniseras.

Front 11

Redogör för konfliktperspektivet.

Back 11

Olika sociala grupper och klasser har olika intressen. Konflikt är samhällets normala tillstånd men framförallt på att vissa sociala klasser exploaterar andra människor. Ekonomiskt och politisk makt eftersträvas för egen vinning och sociala problem är ett resultat av ojämlikhet och exploatering.

Hint 11

Konflikt är samhällets normala tillstånd.

Front 12

Redogör för funktionalism och diskutera en av avvikelsens funktioner.

Back 12

Ett vetenskapligt perspektiv på avvikelse och normalitet kallas funktionalism. Sociala problem är i viss mån nödvändiga för att samhället ska fungera. Handlar om en social ordning och stärkning av det kollektiva samvetet. Avvikelsens funktioner är: 1. Stärka normer och regler. 2. Skapa trygghet. 3. Öka sammanhållning. 4. Avleda konflikter. 5. Utgöra måttstock för normalitet.

Diskutera "Öka sammanhållning" genom att man ser ett avvikande beteende stärker det den sociala ordningen bland de övriga.

Hint 12

En avvikare vill man inte vara.

Front 13

Vad kännetecknar ett normalt socialt faktum?

Back 13

De dominerar och är därmed flest, det är fakta som förekommer överallt eller i många kända samhällen samt som förekommer under en lång tid och i olika epoker.

Hint 13

Populärt och tidlöst.

Front 14

Varför är brottslighet och självmord normala sociala fakta?

Back 14

På grund av dess utsträckning samt att det är ett problem som funnits under flera olika epoker. Det är olika vanligt under olika tider då det är en effekt av samhällets organisering. Man blir olycklig av sina förväntningar och vad man får. Hade det inte funnits normer skulle önskningarna inte ha någon gräns och alla skulle ha varit olyckliga.

Hint 14

Mat en dag eller mat sju dagar.

Front 15

Redogör för Beckers statistiska definition.

Back 15

Fokus ligger på hur avvikande ett beteende eller förhållanden betecknas som symptom på sjukdom exempelvis alkoholism. Resonemang för avvikelse som någonting statistiskt normalt förs.

Hint 15

Statistik förs för avvikelsen.

Front 16

Redogör för Beckers patologiska definition.

Back 16

Sociala avvikelser ses som en social sjuklighet och att beteenden eller förhållanden ses som symptom på en sjukdom såsom alkoholism. Allt som avviker från det normalt tillståndet klassas som en sjukdom och en mänsklig avvikelse. Är olika beroende på tid då det förr var en sjukdom att vara homosexuell.

Hint 16

Avvikelse är olika beroende på tid.

Front 17

Redogör för Beckers regelorienterade definition.

Back 17

Utgår från att det finns regler och normer i ett samhälle och ifall en individ bryter mot dessa ses denne som avvikande. Reglerna är föränderliga och det gör att ett brott är accepterat en viss tid men inte under en annan.

Hint 17

Håller man inte reglerna som kan variera blir det dåligt.

Front 18

Redogör för den stigmatiserande strategien passera/normalisering.

Back 18

En splittring mellan två identiteter för en individ. Sker vid en informationskontroll och man försöker dölja stigmasymboler såsom en tatuering eller spela att stigman beror på andra tillkommande såsom ett brutet ben. Delar upp världen i en liten krets som vet och en stor som inte vet samt att de närmsta hjälper individen i sitt låtsaspel. Man försöker passera som normal i informationskontrollen.

Hint 18

Försöker vara någon man inte är för att passera som normal.

Front 19

Redogör för den stigmatiserande strategin skylning.

Back 19

Personer försöker dölja sitt stigma genom att byta namn eller utföra näsoperationer. Målet är att minska spänningen i mötet med de normala. Är ett centralt begrepp när man talar om stigma och innebär att man försöker skydda sig mot de allmänna värderingar med det stigma hen har.

Hint 19

Vill bli mer normal och döljer därför sitt stigma.

Front 20

Redogör för den stigmatiserande strategin ambivalens.

Back 20

Stigma innebär att man inte lyckas leva upp till samhällets identitetsstandard och att man delar in sig i olika skikt. I dem som jag och de som har liknande med värre stigman. De som har värre stigman behandlar jag som samhället gör det i övrigt. Indelningen återspeglas i valet av vänner, äktenskapspartner osv. Ju mer man umgås med normala desto mer ser man sig själv som normal. I sin grupp finns det en tendens att man känner avsmak för andras självömkan. Valet måste göras mellan att acceptera detta och stanna kvar eller gå sin väg.

Hint 20

Man väljer folk som är lik en själv då man inte tål att höra om dem som har det värre.

Front 21

Redogör för Beckers statistiska definition.

Back 21

Fokus ligger på hur avvikande ett beteende eller förhållanden betecknas som symptom på sjukdom exempelvis alkoholism. Resonemang för avvikelse som någonting statistiskt normalt förs.

Hint 21

Statistik förs för avvikelsen.

Front 22

Redogör för Beckers patologiska definition.

Back 22

Sociala avvikelser ses som en social sjuklighet och att beteenden eller förhållanden ses som symptom på en sjukdom såsom alkoholism. Allt som avviker från det normalt tillståndet klassas som en sjukdom och en mänsklig avvikelse. Är olika beroende på tid då det förr var en sjukdom att vara homosexuell.

Hint 22

Avvikelse är olika beroende på tid.

Front 23

Redogör för Beckers regelorienterade definition.

Back 23

Utgår från att det finns regler och normer i ett samhälle och ifall en individ bryter mot dessa ses denne som avvikande. Reglerna är föränderliga och det gör att ett brott är accepterat en viss tid men inte under en annan.

Hint 23

Håller man inte reglerna som kan variera blir det dåligt.

Front 24

Redogör för den stigmatiserande strategien passera/normalisering.

Back 24

En splittring mellan två identiteter för en individ. Sker vid en informationskontroll och man försöker dölja stigmasymboler såsom en tatuering eller spela att stigman beror på andra tillkommande såsom ett brutet ben. Delar upp världen i en liten krets som vet och en stor som inte vet samt att de närmsta hjälper individen i sitt låtsaspel. Man försöker passera som normal i informationskontrollen.

Hint 24

Försöker vara någon man inte är för att passera som normal.

Front 25

Redogör för den stigmatiserande strategin skylning.

Back 25

Personer försöker dölja sitt stigma genom att byta namn eller utföra näsoperationer. Målet är att minska spänningen i mötet med de normala. Är ett centralt begrepp när man talar om stigma och innebär att man försöker skydda sig mot de allmänna värderingar med det stigma hen har.

Hint 25

Vill bli mer normal och döljer därför sitt stigma.

Front 26

Redogör för den stigmatiserande strategin ambivalens.

Back 26

Stigma innebär att man inte lyckas leva upp till samhällets identitetsstandard och att man delar in sig i olika skikt. I dem som jag och de som har liknande med värre stigman. De som har värre stigman behandlar jag som samhället gör det i övrigt. Indelningen återspeglas i valet av vänner, äktenskapspartner osv. Ju mer man umgås med normala desto mer ser man sig själv som normal. I sin grupp finns det en tendens att man känner avsmak för andras självömkan. Valet måste göras mellan att acceptera detta och stanna kvar eller gå sin väg.

Hint 26

Man väljer folk som är lik en själv då man inte tål att höra om dem som har det värre.

Front 27

Redogör för den stigmatiserande strategin dra sig undan.

Back 27

Hen vill skärma av flödet av social interaktion. Man isolerar sig från samhället/socialisationen.

Hint 27

För att inte bli dömd gömmer man sig.

Front 28

Redogör för Beckers statistiska definition.

Back 28

Fokus ligger på hur avvikande ett beteende eller förhållanden betecknas som symptom på sjukdom exempelvis alkoholism. Resonemang för avvikelse som någonting statistiskt normalt förs.

Hint 28

Statistik förs för avvikelsen.

Front 29

Redogör för Beckers patologiska definition.

Back 29

Sociala avvikelser ses som en social sjuklighet och att beteenden eller förhållanden ses som symptom på en sjukdom såsom alkoholism. Allt som avviker från det normalt tillståndet klassas som en sjukdom och en mänsklig avvikelse. Är olika beroende på tid då det förr var en sjukdom att vara homosexuell.

Hint 29

Avvikelse är olika beroende på tid.

Front 30

Redogör för Beckers regelorienterade definition.

Back 30

Utgår från att det finns regler och normer i ett samhälle och ifall en individ bryter mot dessa ses denne som avvikande. Reglerna är föränderliga och det gör att ett brott är accepterat en viss tid men inte under en annan.

Hint 30

Håller man inte reglerna som kan variera blir det dåligt.

Front 31

Redogör för den stigmatiserande strategien passera/normalisering.

Back 31

En splittring mellan två identiteter för en individ. Sker vid en informationskontroll och man försöker dölja stigmasymboler såsom en tatuering eller spela att stigman beror på andra tillkommande såsom ett brutet ben. Delar upp världen i en liten krets som vet och en stor som inte vet samt att de närmsta hjälper individen i sitt låtsaspel. Man försöker passera som normal i informationskontrollen.

Hint 31

Försöker vara någon man inte är för att passera som normal.

Front 32

Redogör för den stigmatiserande strategin skylning.

Back 32

Personer försöker dölja sitt stigma genom att byta namn eller utföra näsoperationer. Målet är att minska spänningen i mötet med de normala. Är ett centralt begrepp när man talar om stigma och innebär att man försöker skydda sig mot de allmänna värderingar med det stigma hen har.

Hint 32

Vill bli mer normal och döljer därför sitt stigma.

Front 33

Redogör för den stigmatiserande strategin ambivalens.

Back 33

Stigma innebär att man inte lyckas leva upp till samhällets identitetsstandard och att man delar in sig i olika skikt. I dem som jag och de som har liknande med värre stigman. De som har värre stigman behandlar jag som samhället gör det i övrigt. Indelningen återspeglas i valet av vänner, äktenskapspartner osv. Ju mer man umgås med normala desto mer ser man sig själv som normal. I sin grupp finns det en tendens att man känner avsmak för andras självömkan. Valet måste göras mellan att acceptera detta och stanna kvar eller gå sin väg.

Hint 33

Man väljer folk som är lik en själv då man inte tål att höra om dem som har det värre.

Front 34

Redogör för den stigmatiserande strategin dra sig undan.

Back 34

Hen vill skärma av flödet av social interaktion. Man isolerar sig från samhället/socialisationen.

Hint 34

För att inte bli dömd gömmer man sig.

Front 35

Redogör för den stigmatiserande strategin att hylla stigma.

Back 35

Denna strategi innebär att hen ger sin hyllning åt de speciella värden och insatser som sägs vara utmärkande för hens egen sort stoltserar med vissa stereotypa attribut. T.ex. att homosexuella "spär" på de egenskaper som anses vara utmärkande för dem.

Hint 35

Sticka ut för att vara normal.

Front 36

Vilka är Goffmans identitetsbegrepp?

Back 36

Jag-identitet: Den som en person upplever som ett subjekt.

Personligidentitet: Den som skiljer en från andra, bygger på två delar.

- Hållhake för identiteten- utseende, position inom familjen, arbete etc.

- Biografisk del-personhistoriska fakta som knyts ihop till en specifik individs historia.

Social identitet: Den som uppkommer vid första ögonkastet eller vid första mötet: Ungefärligt utseende, beteende, yrke etc. Finns i två delar:

- Falsk social identitet: De egenskaper en person faktiskt har.

- Virtuell social identitet: Bygger på andra personers intryck.

Front 37

Redogör för kroppsliga missbildningar som är en typ av stigma.

Back 37

Misskrediterad situation: Säg att någon inte har en näsa eller ett vanställt ansikte pga. en brännskada. Kan leda till att man får ta emot folks blickar.

Misskrediterad situation: Har man ett fysiskt stigma så är det svårt att dölja detta och man kanske väljer att isolera sig från omgivningen och undvika situationer där man kan tänkas möta folk.

Hint 37

Få blickar, vill inte detta, avskärmar sig.

Front 38

Redogör för karaktär/personlighet som är en typ av stigma.

Back 38

Misskrediterad situation: Man kan få stå ut med folks fördomar eftersom man avses avvika från det "normala och heteronormen".

Misskreditabel situation: Kan leda till att man lever i förnekelse och inte vill acceptera att man är homosexuell för man inte vill stå ut med allas fördomar och för att man inte vill ses som "onormal".

Front 39

Redogör för sociala/tribala stigman som är en typ av stigma.

Back 39

Misskrediterad situation: En person med utländskt ursprung kan få möta rasism, att inte bli sedd som "svensk" dvs. stigmatiserad och kan få svårt att komma in i samhället.

Misskreditabel situation: T.ex. att man byter namn för att få det lättare att ta sig fram i samhället.

Front 40

Redogör för begreppslig nivå som är en del av medikaliseringens föerdimensionella process.

Back 40

Förhållanden som till en början var icke medicinska har börjat klassificeras i diverse medicinska termer. Diagnos ställs ofta genom diskussion läkare mellan angående resultat från undersökningar. Svårt att sätta diagnos då ett symptom kan vara mycke. Vikigaste bakomliggande faktorn tycks vara trivsel på jobbet samt fysisk kondition och rökning.

Front 41

Redogör för begreppslig nivå som är en del av medikaliseringens föerdimensionella process.

Back 41

Förhållanden som till en början var icke medicinska har börjat klassificeras i diverse medicinska termer. Diagnos ställs ofta genom diskussion läkare mellan angående resultat från undersökningar. Svårt att sätta diagnos då ett symptom kan vara mycke. Vikigaste bakomliggande faktorn tycks vara trivsel på jobbet samt fysisk kondition och rökning.

Front 42

Redogör för interaktionsnivå som är en del av medikaliseringens föerdimensionella process.

Back 42

I relationen mellan läkare och patient genom att olika tillstånd behandlas medicinskt. Den hör aspekten av medikalisering har inneburit att diagnoser på sociala problem lett till att lösningen på problemet sökts i medicinsk behandling. Medikalisering kan ha minskat pga. att mer skonsamma behandlingsmetoder utvecklats. Behandlingsmetoder tillämpas ibland utan fast diagnos och detta kan leda till att man blir medikaliserad i onödan.

Front 43

Redogör för institutionell nivå som är en del av medikaliseringens föerdimensionella process.

Back 43

Läkare agerar som att det finns en sjukdom tills dess att motsatsen är bevisad då medicinska beslut ligger till grund för administrativa och socialpolitiska förhållanden. Detta skapar en överkonsumtion av vård, läkemedel och sjukskrivningar. Medikaliseringen påverkar mäns och kvinnors samhälleliga villor genom att markera sociala gränser för vad som är normalt och avvikande.

Front 44

Vad är medikalisering?

Back 44

Medikalisering som begrepp innebär att problem som tidigare betraktades som allmänmänskliga får en medicinsk tolkning genom att medicinska diagnoser etableras och det på grund av att vi har behov av att peka ut folk som normala eller avvikande.

Front 45

Redogör för institutionell nivå som är en del av medikaliseringens föerdimensionella process.

Back 45

Läkare agerar som att det finns en sjukdom tills dess att motsatsen är bevisad då medicinska beslut ligger till grund för administrativa och socialpolitiska förhållanden. Detta skapar en överkonsumtion av vård, läkemedel och sjukskrivningar. Medikaliseringen påverkar mäns och kvinnors samhälleliga villor genom att markera sociala gränser för vad som är normalt och avvikande.

Front 46

Vad är medikalisering?

Back 46

Medikalisering som begrepp innebär att problem som tidigare betraktades som allmänmänskliga får en medicinsk tolkning genom att medicinska diagnoser etableras och det på grund av att vi har behov av att peka ut folk som normala eller avvikande.

Front 47

Redogör för positiva och negativa effekter av medikalisering för individen.

Back 47

Negativa: Fokus ligger enbart på individen och övriga förklaringar kan maskeras. Omgivningen sänker förväntningarna, kan bli självuppfyllande. Det finns inget utrymme för vacklande, man är inte öppen för olikheter utan allt ska botas.

Positiva: Avstigmatiserande, tillgång till resurser, humanisering av den sociala kontrollen (medikalisering upplevs som mer humanitär och den tar bort känslan av skam).

Front 48

Redogör för rutinaktivitetsteorin.

Back 48

Det finns tre faktorer för att ett brott ska ske och dessa är motiverad gärningsman, lämpligt objekt och avsaknad av kapabla väktare.

Hint 48

Enkelt för att ett brott ska ske.

Front 49

Redogör för rutinaktivitetsteorin.

Back 49

Det finns tre faktorer för att ett brott ska ske och dessa är motiverad gärningsman, lämpligt objekt och avsaknad av kapabla väktare.

Hint 49

Enkelt för att ett brott ska ske.

Front 50

Redogör för The farrington theory.

Back 50

Använder sig av en integrerad teori i syfte att öka förklaringsvärdet hos den stora mängden variabler som ingår i hans empiriska undersökning. Utgångspunkten för teoribygget var de sex faktorer som enligt författarens empiriska resultat visade oberoende effekter på brottslighet: 1. Individens impulsivitet. 2. Låg intelligens. 3. Dålig uppfostran. 4. Antisocialt beteende hos föräldrar. 5. Socialt och ekonomisk fattigdom. 6. Barnets tidigare antisociala beteende. Dessa kan utgöra förklaringar på två nivåer, dels den sociologiska nivån med kriminologins långa tradition av teorier som förklarar sambandet mellan fattigdom och annan social utsatthet och brottslighet, dels den psykologiska nivån med teorier om inlärning genom belöning respektive bestraffning av beteenden.

Front 51

Redogör för sociala band teorin.

Back 51

Utgångspunkten är "Varför begår inte alla brott?" Jo man socialiseras till sociala band vilket innebär att man "förlorar" mer på att begå brott än att vara laglydig. Detta genom anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse. Kan man få en brottsling att knyta an till laglydiga personer så är det lättare för brottslingen att hålla sig undan brott.

Front 52

Redogör för rutinaktivitetsteorin.

Back 52

Det finns tre faktorer för att ett brott ska ske och dessa är motiverad gärningsman, lämpligt objekt och avsaknad av kapabla väktare.

Hint 52

Enkelt för att ett brott ska ske.

Front 53

Redogör för The farrington theory.

Back 53

Använder sig av en integrerad teori i syfte att öka förklaringsvärdet hos den stora mängden variabler som ingår i hans empiriska undersökning. Utgångspunkten för teoribygget var de sex faktorer som enligt författarens empiriska resultat visade oberoende effekter på brottslighet: 1. Individens impulsivitet. 2. Låg intelligens. 3. Dålig uppfostran. 4. Antisocialt beteende hos föräldrar. 5. Socialt och ekonomisk fattigdom. 6. Barnets tidigare antisociala beteende. Dessa kan utgöra förklaringar på två nivåer, dels den sociologiska nivån med kriminologins långa tradition av teorier som förklarar sambandet mellan fattigdom och annan social utsatthet och brottslighet, dels den psykologiska nivån med teorier om inlärning genom belöning respektive bestraffning av beteenden.

Front 54

Redogör för sociala band teorin.

Back 54

Utgångspunkten är "Varför begår inte alla brott?" Jo man socialiseras till sociala band vilket innebär att man "förlorar" mer på att begå brott än att vara laglydig. Detta genom anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse. Kan man få en brottsling att knyta an till laglydiga personer så är det lättare för brottslingen att hålla sig undan brott.

Front 55

Redogör för Thornberrys interaktionistiska teori.

Back 55

Beskriver interaktionen mellan individens agerande och hens levnadsförhållanden under hela livscykeln. Man utgår ifrån att en försvagning av den sociala kontrollen utgör en förutsättning för uppkomsten av avvikande beteende. Dessa kan leda till ex. misslyckanden i skolan, alkoholism, psykiska sjukdomar liksom även brottslighet.

Front 56

Vilka fem delar finner vi i brottspreventionen?

Back 56

Primär prevention: Riktas i princip till alla.

Sekundär prevention: Riktas till högriskgrupper.

Tertiär prevention: Riktas till redan utsatta grupper.

Social prevention: Begränsar individens benägenhet att begå brott och fokus ligger på individens sätt att fungera såsom attityder, värderingar, normer och beteenden. Tidiga insatser och föräldrautbildning ger bra effekt. Bra med flera insatser.

Situationell prevention: Fokus på situationen och åtgärder för att minska brottets lönsamhet, åtgärder för att motverka bortförklaringar som underlättar brott. Åtgärder för att göra det mer riskabelt att begå brott.