Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
70 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
|
Skelettmuskel |
Många cellkärnor belägna under sarcolemman. Delas upp i fasciklar. |
|
|
Hjärtmuskel |
Endast en cellkärna. Har intercaleted discs/glansstrimmor. |
|
|
Glattmuskel |
Mycket avlånga celler med avlånga cellkärnor. Ligger organiserade i stora grupper. Lite vågiga. |
|
|
Artär |
Tunica intima med endotel. Mycket tjock tunica media av muskler. Tunn adventitia av lucker bindväv. |
|
|
Ven |
Endotel. Tunn/ingen media. Tjock adventitia. Stor, icke rund lumen. |
|
|
Brosk |
Enfärgad oftast lila ECM med chondroblaster i lakuner. |
|
|
Ben |
Osteon med central Haversk kanal omgivet av lameller med osteocyter. |
|
|
Epifysplatta - benbildning |
Prolifererande, hypertrofiska, kalcifierade, döda broskceller. Osteoblaster och osteoklaster i benparti. |
|
|
Tåblomma |
Flerskiktat förhornat epitel med celler utan cellkärnor ytterst. Det förhornade lagret är mycket tjockt. Dermis med bindväv och blodkärl. Meissners korpuskler syns väldigt tydligt i bindvävspapillerna. Varken svettkörtlar eller hårfolliklar. |
|
|
Plexus choroideus |
Druvklaseliknande struktur med enskiktat kubiskt epitel. Finns i cerebrum. |
|
|
Thymus |
Mörk cortex. Ljus medulla. Hassalska kroppar i medulla. |
|
|
Mjälte |
Vit pulpa (ringar) omgiven av röd pulpa i hela organet. |
|
|
Lymfnod |
Endast lymffolliklar i cortex. Har en kapsel. |
|
|
Tonsilla pallatina |
Lymffolliklar i cortex omgivet av munslemhinna. Har flerskiktat oförhornat skivepitel som övergår i kryptor. |
|
|
Läpp |
Hud med svettkörtlar och hårfolliklar. Läppröda med bindvävspapiller nära ytan. Munslemhinna med flerskiktat oförhornat plattepitel. Muskler i mitten. |
|
|
Tunga |
Mycket muskler. Papiller: filiforme med förhornade horn. Circumvallate med smaklökar. Fungiforme med bindvävspapiller. |
|
|
Tand |
Spetsig struktur utan celler omgiven av munslemhinna på båda sidor. Odontoblaster i pulpahåla. |
|
|
Tand under utveckling |
Tandliknande struktur som är inbäddad i munslemhinnan/submukosa. Ameloblaster med emalj under (inga cellkärnor). Därefter dentin (inga cellkärnor) och odontoblaster. |
|
|
Öronspottkörteln Glandula parotis |
Fylld med serösa (mörka) körteländstycken/acinus. Bland dessa syns skarvstycken och sekretrör. |
|
|
Undertungspottkörteln Glandula sublingualis |
Huvudsakligen mukösa (ljusa) acinus men med några serösa här och där. Även seromukösa finns. Skarvstycken och sekretrör syns. |
|
|
Underkäkspottkörteln Glandula submandibularis |
Huvudsakligen serösa (ljusa) aciunes men med enstaka mukösa (mörka). Även seromukösa. Skarvstycken och sekretrör syns. |
|
|
Näsa |
Respiratoriskt epitel (flerradigt cylinderepitel med cilier). Bägareceller. Ben och luktepitel om hel näshåla. |
|
|
Trachea |
Flerradigt cylinderepitel med cilier. Bägareceller. Brosk i form av en hästsko. Omgivande bindväv. |
|
|
Bronk |
Brosk i icke sammanhängande plattor. Ju fler förgreningar desto plattare celler. |
|
|
Lunga |
Terminala bronkioler. Alveoler med lungmakrofager. |
|
|
Esofagus |
Fyra stora lager: Mukosa med flerskiktat oförhornat epitel, bindväv och muscularis mucosa. Submukosa med bindväv, blodkärl, nervplexa. Muscularis externa med två muskellager (inre cirkulärt och yttre longitudinellt) och nervplexa mellan. Adventitia med bindväv. |
|
|
Magsäcken Ventriculus |
Gastric pits vari mycket avlånga mukösa körtlar mynnar. Under körtlarna finns muscularis externa. |
|
|
Duodenum |
Tunntarmuppbyggnad med veck, villus/kryptor, mikrovilli. Lacteal. Brunners körtlar som är mukösa och fyller de permanenta vecken. |
|
|
Jejunum |
Tunntarmuppbyggnad utan Brunners körtlar. Fler bägareceller. |
|
|
Ileum |
Tunntarmuppbyggnad utan Brunners körtlar. Ännu fler bägareceller. Peyers plaque – lymfatisk vävnad som täcker stora områden med små mörka celler som ligger mycket tätt. |
|
|
Colon |
Tjocktarmsuppbyggnad med veck, kryptor, inga mikrovilli. Mycket bägareceller som ser ut att ligga på enterocyterna. Under kryptorna submukosa, därefter muscularis externa. Taenia coli. |
|
|
Blindtarm Appendix |
Tjocktarmsuppbyggnad. Mycket lymfatisk vävnad i form av folliklar. Konkrement i lumen. |
|
|
Rectum |
Tjocktarmsuppbyggnad men tjockare mukosa än i colon. Saknar Taenia coli, har kontinuerlig muscularis externa. |
|
|
Analkanal |
Flerskiktat oförhornat skivepitel. Mycket tjockt muskellager. |
|
|
Lever |
Centralartär varifrån rader av hepatocyter strålar ut omgivna av sinusoider. Periportala fält med blodkärl och gallgång som utgör kanterna i en sexhörning (typ). |
|
|
Gallblåsa |
Enskiktat cylinderepitel på ett basalmembran omgivet av lamina propria av bindväv. Mukosan är veckad med pseudovilli som liknar villi. Saknar submukosa, direkt muscularis externa med oorganiserade muskellagren. Adventitia mot levern och serosa mot fria ytan. |
|
|
Bukspottkörteln Pancreas |
Många serösa acinus (mörka) med ljusare grupper av celler här och där. Väldigt långa skarvstycken som ibland kan synas. Inga sekretrör med cylindriska celler med utskott mot basalmembranet. |
|
|
Njure |
Cortex med massa glomeruli som är kärlnystan omgivet av hålrum. Längsskurna och tvärskurna gångar i både cortex och medulla. |
|
|
Urinledare Ureter |
Urothelium/övergångsepitel med celler som gradvis blir plattare ju högre upp de kommer. Längst upp finns paraplyceller som är mycket platta och breda. Submukosa. Muskellager. |
|
|
Urinblåsa (På bilden syns även ureter i två snitt) |
Urothelium som är olika tjockt beroende om blåsan är full eller tom (full – mycket tunt lager). Glatt muskulatur i ett tjockt lager. |
|
|
Tyroidea |
Stora folliklar med kolloider utan celler omgivna av ett lager platta follikelceller. Rundare parafollikulära celler nära basalmembranet eller i bindväven. |
|
|
Paratyroidea |
Huvudceller: små tätt liggande celler med ljust cytoplasma och mycket mörk enfärgad cellkärna. Oxyfila celler som färgas likadant men har större cytoplasma. Ligger oftast i grupper. Fettceller som ökar med ålder. |
|
|
Hypofys |
Två delar med Rathkes ficka och kolloider mellan. I adenohypofysen finns olikfärgade (basofila, acidofila och kromofoba) celler men som oftast har rund cellkärna. I neurohypofysen finns endast en celltyp, pitucyter som liknar astrocyter till utseendet |
|
|
Epifys Tallkottkörteln |
nnehåller två typer av celler. 95 % pinealycter som är stora med ljus oregelbunden kärna. 5 % astrocyter med avlång fibroblastliknande kärna. Dessutom finns hjärnsand som rosa bollar utan celler (kalcifierade kroppar). |
|
|
Binjure |
Tre mycket tydliga lager i barken. Zona glomerulosa med små celler i runda/ovala strukturer. Zona fasciculata med större celler som ser utlösa ut och ligger i rader. Zona reticularis med små celler som ligger mycket tätt packat. |
|
|
Testis |
Många tubuli seminiferi indelade i grupper. När basalmembranet syns myoepiteliala celler och mycket omogna spermier. Ju längre upp desto mindre kärnor och avlånga kärnor längst ut. Bindväv runt tubuli med Leydigceller. |
|
|
Bitestikel Epididymis |
Tubuli efferentes/epididyms med flerradigt cylindriskt epitel med cilier. Spermier i lumen. |
|
|
Sädessträngen Funiculus spermaticus |
Sädessträngen med sädesledaren ductus deferens som har mycket tjock muskelvägg. Mycket blodkärl och fett. Nerver. |
|
|
Sädesblåsan Vesica seminalis |
Starkt veckad lumen med flerradigt cylinderepitel med cilier. Muskelvägg. |
|
|
Prostata |
Körtlar med flerradigt cylinderepitel. Bindväv och muskler i stroma. |
|
|
Penis |
Tre svällkroppar. En med uretra som kantas av övergångsepitel (behöver ej vara tvärsnitt) och två med stora artärer och vener. Svällkropparna omges av stram bindväv, tunica albuginea. |
|
|
Ovarium |
Massa primordialfolliklar som ligger ytligt. Större folliklar längre ner (ibland ser man inte oocyten i mitten). |
|
|
Ampulla tuba uterina |
Kraftigt veckad lumen med enskiktat cylinderepitel som dels består av cilierade celler och dels icke cilierade (sekretproducerande). De cilierade cellerna dominerar. Muskellager i två delar: inre longitudinellt och yttre cirkulärt. Serosa längst ut. |
|
|
Istmus tuba uterina |
Kraftigt veckad liten lumen med enskiktat cylinderepitel som består av två celltyper precis som ampulla. De icke cilierade cellerna dominerar över de cilierade. Mycket tjockt muskellager. Serosa längst ut. |
|
|
Livmoder Uterus |
Utifrån in: Perimetrium = peritoneum viscerale. Myometrium som är ett mycket tjockt muskellager i tre delar. Endometrium bestående av stratum basale och stratum functionale. Functionale kan vara olika tjock beroende på var man befinner sig i menscykeln. Olika körtlar (runda eller sågtandade) med enkelt cylinderepitel. |
|
|
Vagina |
Veckad slemhinna klätt med flerskiktat oförhornat epitel. Muskellager i två delar: inre longitudinellt och yttre cirkulärt. Adventitia med bindväv blodkärl och nerver. Inga körtlar. |
|
|
Placenta |
Ser ut som köttfärs. Chorionvilli med två lager celler och bindväv och blodkärl som finns i vitt hålrum där man ibland kan se röda blodkroppar = kärlsjöar. Mindre utvecklad placenta kan ha villi utan blodkärl. |
|
|
Navelsträng |
Två artärer och en ven omgiven av embryonal bindväv. |
|
|
Icke-lakterande bröstkörtel Mamma |
Bindvävskapsel som sänder in septa och delar in i lober. Rikligt med fettceller och stram oregelbunden bindväv. Få grupper med körtelvävnad som innehåller ett fåtal körtlar. Mellan varje körtel i en grupp finns bindväv. |
|
|
Lakterande bröstkörtel Mamma |
Bindvävskapsel som sänder in septa och delar in i lober som syns mycket tydligare än hos icke lakterande. Tätt liggande körtlar. Utförsgångar syns i bindväven mellan körtlarna. |
|
|
Bröstvårta Mamill |
Pigmenterat epitel med kraftiga papiller i bindväven. Glatt muskulatur i dermis. Gott om talg- och svettkörtlar. Ductuli lactiferi som löper vinkelrätt mot ytan. |
|
|
Spinalganglion |
Stora nervceller med ljus kärna, mörk nukleol och Nisslfylld cytoplasma i grupper. Nervcellerna omges av satellitceller. Även axon och Schwannceller kan ses. Astrocyter. |
|
|
Autonomt ganglion |
tora nervceller mer utspridda som russin i kaka. Ljus kärna, mörk nukleol och Nisslfylld cytoplasma. Omges av satellitceller men som inte ligger lika tätt. Axon med Schwannceller mellan. Astrocyter. |
|
|
Ryggmärg |
Grå substans i form av en fjäril med stora grupper med nervceller i de olika hornen. De i framhornen är störst. Bakhornen går ut förbi den vita substansen som omger den grå. Ibland kan man se lateralhorn. |
|
|
Lillhjärna Cerebellum |
Tre lager i den grå substansen: l. molekylaris med få celler, l. Purkinjeceller med stora celler (i vissa färgningar syns deras utskott i l. molekyleris), l. granularis med små celler i täta runda formationer med hålrum mellan = glomerulus som är synapsnystan. Den grå substansen bildar folier. Vit substans innanför. |
|
|
Storhjärna Cerebrum |
Den grå substansen består av sex lager: l. molekylaris med få celler, l. granularis ext med kornceller, l. pyramidalis ext med pyramidceller, l. granularis int med kornceller, l. pyramidalis int med mycket stora pyramidceller och l. multiformis med blandning av de olika celltyperna. Innanför finns den vita substansen. Motorisk cortex skiljs från sensorisk mha lagrena 2-5. I motorisk är 3 och 5 mycket tjocka, medan i sensorisk är 2 och 4 mycket tjocka. |
|
|
Hippocampus |
Består av två typer av celler som bildar särskilda strukturer: Pyramidceller som bildar ett C. Kornceller som ligger mycket tätare och bildar ett C som går in i pyramid-Ct, gyrus dentatus. |
|
|
Öga |
Lins med linsepitel och fibrer. Rikt vaskulariserad choroidea. Corpus ciliare med utskott. |
|
|
Synnerv Nervus opticus |
Liknar andra nerver med mörka trådar som föreställer axon och utlösta partier som föreställer myelinskidorna. |
|
|
Cochlea |
Cortiska organet med membrana tectoria ovanför. Nervbunt i mitten. Spiralganglier. |