Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
62 Cards in this Set
- Front
- Back
|
SVAVEL (Sulphur) - Typisk gul färg. - Mjuk, kan repas med nagel. - Luktar svavel (ruttet ägg) när man spräcker det. Fingrar kan lukta svavel om man repat. - Orthorombisk, vanligt med välutvecklade kristaller. - Finns i aktiva vulkaner. - Är ett grundämne. - H=1,5 - 2,5 - Ickesilikat |
|
|
GRAFIT (Graphite) - Svart färg. - Metallisk lyster. - Mjuk, kan repa med nageln. - Känns fet/tvålig. - Skiktformigt uppbyggd. - Sotsvart streck. - I blyerts kan det skrivas med. - H=1 - 2 - Grundämne - Ickesilikat
|
|
|
BLYGLANS (Galena) - Ton av blå/lila, grå färg. - Kubformade kristaller, ger fin spaltning. - Blankt metalliskt blygråsvart. - H=2,5 - Sulfider - Ickesilikat |
|
|
ZINKBLÄNDE (Sphalerite) - Zink + Svavel - Brunaktig färg, men kan vara röd- eller gulaktig. - Matt, vaxartad lyster. - Ger ett brunt-vitt streck. - H=3,5 - Sulfider - Ickesilikat |
|
|
SVAVELKIS (Pyrite) - Metallisk lyster. - Ljust guldgul färg. - Guldgula kuber i bergarter. - Ger fin spaltning. - Grönbrunsvart streck. - Kallas för kattguld då det kan misstas för guld. - Kristallytan ser repad ut (strierad). - Kubiska &/eller pentagondodekaedriska kristaller. - H=6 - Sulfider - Ickesilikat |
|
|
KOPPARKIS (Chalcopyrite) - Guldgul, men mörkare än Pyrite. - Mjukare, kan repas med spik. - Finkornig, ofta mörkgul massa istället för en massa små kristaller som hos Pyrite. - Mörkt grönsvart streck. - Viktigaste kopparmalm. - H=3,5 - 4 - Sulfider - Ickesilikat |
|
|
KORUND (Corundum) - Väldigt hård. - Brunaktig färg, rödbrun eller rosaröd, rostaktig färg. Kan även vara blå. - Oftast enskild mineral i bergart. - Matt eller transparent. - Korunds ädelstensnamn är Safir & Rubin. - Vanligen tabulära eller prismatiska, ofta sexkantiga prismor och dipyramider. - H=9 - Oxider - Ickesilikat |
|
|
HEMATIT (Hematite) - Består av järn och syre. - Metallisk lyster. - Rödaktig till blåsvart färg. - Tung, hög densitet. - Rött streck, viktig egenskap. - Ej magnetisk. - Tjocka eller tunna tabulära kristaller. - H=5,5 - 6,5 - Oxider - Ickesilikat |
|
|
MAGNETIT (Magnetite) - Lik Hematit, men mörkare och svart i färgen. - Är magnetisk. - Svart streck. - Metallisk blanksvart lyster, järnsvart. - Ofta oktaeder kristaller. - H=6 - Oxider - Ickesilikat |
|
|
HALIT (Halite) - Mineralformen av salt. - Transparent. - Vit eller färglös, ibland lite ljust rosa. - Kubiska kristaller. - Smakar salt. - H=2,5 - Halider - Ickesilikat |
|
|
FLUSSPAT (Fluorite) - Transparent. - Kubiska kristaller. - Fina spaltningsformer. - Varierande färg, lila är typisk, men kan vara färglös, grön, blå eller gul. - Ofta flera färger i samma kristall. - Innehåller mycket Fluor. - Fluorescerar. - H=4 - Halider - Ickesilikat |
|
|
KALCIT (Calcite) - Kristallerna har inga räta vinklar. - Kan lösas upp med syra. - Vit, färglös. - Fluorescerar. - H=3 - Karbonater. - Ickesilikat |
|
|
MALAKIT (Malachite) - Tydlig färg som gör det lätt att känna igen. - Ärggrön färg, ljus och klar (som kopparstaty). - Ljusgrönt streck. - Kan lösas upp med syra, dock inte lika effektivt som Kalcit. - Ofta radiella kristaller eller mycket finkornigt massformig. - H=3,5 - Karbonater. - Ickesilikat |
|
|
GIPS (Gypsum) - Mjuk, går att repa med nageln. - Färglös, vit eller grå. - Kan vara transparent. - Skiviga kristaller med sneda toppar. - Vanligt med kristalltvillingar. - H=2 - Sulfater - Ickesilikat |
|
|
BARYT (Baryte) - Tungt. - Färglös, lite rosa ton. - Lite hårdare än gips. - Kristallerna har räta vinklar. - H=3 - 3,5 - Sulfater - Ickesilikat |
|
|
APATIT (Apatite) - Hexagonal kristall. - Grön- eller blåaktig, beige, färglös. - Transparent. - Repbar med stål. - Glasartad till hartsartad lyster. - H=5 - Fosfater - Ickesilikat |
|
|
OLIVIN (Olivine) - Gul/grön till brunaktig färg. - Glasig yta, transparent. - Ojämnt brott. - Vanlig mineral i manteln. - Kan vara svår att se i bergarter. - Oftast kornig, men ibland större kristaller. - H=6,5 - 7 - Nesosilkat - Silikat |
|
|
KYANIT (Kyanite) - Avlånga, strålformade kristaller som är smala. - Hårdheten beror på åt vilket håll man drar spiken. Går att repa åt ena hållet, men inte andra. - Är lite blå i färgen, men har många olika nyanser. Associeras med blå färg. - Fet glasglans till pärlemor. - H=5 åt ena hållet, 7 i andra. - Nesosilkat - Silikat |
|
|
GRANAT (Garnet) - Tydlig kristallform med tydliga kanter. Runt ursprung med plana kanter (tänk fotboll). - Ofta röd - brun nyans, men finns orangea & lila exemplar. - Kan vara mörk & matt. - Väldigt hårt, går knappt att repa med glas. - Glasglans - fettglans. - H=6,5 - 7,5 - Nesosilkat - Silikat |
|
|
EPIDOT (Epidote) - Kan likna Olivin i färgen, gul/grönt. - Hittas på annat sätt dock, nämligen i sprickytor. - Kristallerna är platta, ganska tunna och avlånga med karaktäristiska sneda toppar. Ser ut som flera kristaller växer tätt bredvid varandra. - Vanligt hitta det i finkornig form på sten/bergart, liknande alg. - Kornen/kristallerna växer nära varandra och mineralen är ofta koncentrerad till en yta. - Glasig. - H=6 - 7 - Sorosilikat - Silikat |
|
|
PYROXEN (Pyroxene) - Svart med grön nyans eller grön till färgen. - Ganska hård. - Kristallerna har 90 graders vinkel i ändytorna. - Korta stubbiga kristaller. - H=5 - 6 - Inosilikat - Silikat |
|
|
AMFIBOL (Amphibole) - Många likheter med Pyroxen, innehåller dock vatten. - Kristallformen mer avlång & strålformad med platt yta. - Mörkgrön till svart färg. - H=5 - 6 - Inosilikat - Silikat |
|
|
BERYLL (Beryl) - Hexagonala kristaller, avlånga & stavlika. - Gul - grön ton i färgen. - Smaragd är ädelstensvarianten. - Glasig till matt yta, ojämnt eller mussligt brott. - H=7,5 - Cyklosilikat (ringsilikat) - Silikat |
|
|
TALK (Talc/Talcum) - Skiktkristaller, bladiga eller flarniga kristaller. - Tydligt spaltbara i ett plan. - Väldigt mjukt, går att repa med nageln. - Fet känsla. - Pärlemor eller glasigt fet lyster. - Färglös ellet vit, nästan alltid med grön nyans. - Finns finkornig typ av Talk. - H=1 - Phyllosilikat - Silikat |
|
|
SERPENTIN (Serpentine) - Liknar Talk, men är hårdare & kräver spik för att repas. - Består av trådar (giftiga) & kristallerna är skiktade. - Färgen varierar en del, men liknar oftast Talk. Är framförallt grön. - Känns vaxartad. - H=3 - 4 - Phyllosilikat - Silikat |
|
|
KLORIT (Chlorite) - Mörk blå-grön färg. - Ganska mjuk, på gränsen till nagel. - Väldigt finkornig så ser ut som en blå-grön massa. - Kristallen sexkantig med tunna skikt (ovanlig). - Bladen är böjliga, men ej elastiska. - Spaltbara efter ett plan. - Pärlemor-glaslyster om större kristaller. Matt mossgrönt om finkornigt sprickmineral. - H=2 - 2,5 - Phyllosilikat - Silikat |
|
|
MUSKOVIT (Muscovite) - Kallas för vit glimmer. - Enskild kristall är en tunn skiva, genomskinlig & elastisk. - Silverglänsande färg (syns tydligt när många kristaller sitter ihop). - Mjukt, går att pilla isär kristallerna med nageln. - H=2 - Phyllosilikat - Silikat |
|
|
BIOTIT (Biotite) - Samma egenskaper som Muskovit. - Har svart eller väldigt mörk färg vilket ger en annan transparens. - Kallas svart glimmer. - H=2,5 - 3 - Phyllosilikat - Silikat |
|
|
KVARTS (Quartz) - Ofta färglös, kan vara vit eller gråaktig. - Transparent, glasig lyster. - Brottytan är ojämn så kan inte brytas i jämna plan. - Vanligt att kristallen inte är välutvecklad utan musslig. - Välutvecklad kristall har en pyramid på toppen & kallas för bergkristall. - H=7 - Tektosilikat - Silikat |
|
|
KALIFÄLTSPAT - Färgen oftast variant av rosa-röd ton (laxrosa). - Plana kristallytor, ger god spaltning. - Inte (lika) transparenta & mer matta. - Kan vara lite gråaktig. - H=6 - 6,5 - Tektosilikat - Silikat |
|
|
PLAGIOKLAS (Plagioclase) - Kan grupperas med Kalifältspat & kallas då fältspat. - Grånyanserad. Om den är ljus eller mörk beror på om den är anortit eller albit. Vanligast en blandning av de båda. - Ser fint repad ut på kristallytan (inte alltid). - En av de vanligaste mineralerna på jorden. - Glas-pärlemorglans på goda spaltytor. - H=6 - 6,5 - Tektosilikat - Silikat |
|
|
GRANIT (Granite) - Bergart vanligast i kontinentalskorpan. - Innehåller lite av alla tre, Kvarts(Q)/Plagioklas(P)/Kalifältspat(A), dock mer A än P. - A syns bäst då det finns mest av den. Är rödaktig. - Q är genomskinlig/färglös. - P är grå/vit. - Innehåller glimmer (svarta eller vita prickar). - Felsisk plutonit. - Ofta jämnkornig, från finkornig till grovkornig. |
|
|
SYENIT (Syenite) - Ännu rödare än Granit då den innehåller mer A. - Kvartsfattig felsisk plutonit. - Är ofta relativt grovkornig. - Magmatisk bergart |
|
|
GABBRO (Gabbro) - Innehåller mycket Plagioklas. - Har i princip ingen Q eller A. - Innehåller Pyroxen. - Grovkornig. - Plagioklas grå/vit medan Pyroxen är svart. - Mafisk plutonit. |
|
|
ANORTOSIT (Anorthosite) - Innehåller mycket Plagioklas, mer än 90%. - Stora P-kristaller. - Inte vanlig på Jorden, men vanlig på Månen. - Normalt massformig med ofta grova plagioklaskristaller. - Magmatisk bergart |
|
|
APLIT (Aplite) - Innehåller ungefär samma mineraler som Granit. - Är mer finkornig. - Röda färgen dominerar pga. finkornigheten. - Lätt, låg densitet. - Gångbergart |
|
|
PEGMATIT (Pegmatite) - Undantag från att ytliga bergarter är finkorniga medan djupa bergarter är grovkorniga. - Har ungefär samma mineraler som Granit, men har mycket grövre korn. - Mer vätska finns där Pegmatit bildas vilket leder till att kornen växer mycket snabbare. - Innehåller mer ovanliga mineraler än de andra bergarterna vilket kan ge den annat utseende. - Gångbergart |
|
|
SKRIFTGRANIT - A & Q bildar speciell textur. A-kristallerna tydliga och väl arrangerade med Q mellan kristallerna. - Gångbergart |
|
|
DIABAS (Diabase) - Samma sammansättning som Gabbro. - Är mer finkornig & svårare att särskilja mineralerna från varandra. Kan se ut som homogen svart massa. - Kan förekomma P-kristaller. - Gångbergart |
|
|
TUFF (Tuff) - Aska som har stelnat. - Kan vara fragment av olika magmatiska bergarter. - Mycket hål & blåsor. - Varierande färg. - Innehåller ibland fragment från bergart eller mineral. - Ytbergarter |
|
|
BASALT (Basalt) - Ungefär samma sammansättning som Gabbro & Diabas. - Väldigt finkornig och har svart färg. - Matt lyster. - Kan innehålla blåsor & håligheter, men är ofta kompakt. - Vanlig på Hawaii. - Mafisk lava - Ytbergart. |
|
|
OBSIDIAN (Obsidian) - Består till största delen av glas & inte mineral. - Magman har stelnat fort innan kristaller hunnit bildats. - Blank & glasigt utseende. - Inga plana ytor utan bara ojämna brott. - Svart vanligaste färgen. - Kan innehålla aggregat av kristaller, ser ut som vita prickar. - Ytbergart. - Magmatisk bergart |
|
|
PORFYR (Porphyry) - Är en strukturterm. - A stora korn/kristaller omgiven av finkornig massa. - I den finkorniga massan kan man inte se enskilda korn. - Felsisk magmatisk bergart. |
|
|
KONGLOMERAT (Conglomerate) - Består av grovkorniga bollar (grus, sten) i ett finkornigt matrix, ofta av sand eller siltfraktion. - Ofta cementerad av kalcit, järnoxider, SiO2 eller lermineral. - Typiskt är rundade bollar, det och sitt matirx skiljer det från breccia. - Sedimentär bergart. |
|
|
SANDSTEN (Sandstone) - Består i huvudsak av sandkorn. - Sandkornen kan ligga i ett matrix av korn i silt- & lerfraktion. - Ofta cementerad av kalcit, SiO2 eller järnoxider. - Sedimentär bergart |
|
|
GRÅVACKA - Består av dåligt sorterade fraktioner av allt från ler- till grov sand. - Kornen består av max 75% kvarts & minst 10% fältspater. - Vanligen grådaskig färg pga lermineral & mörka mineral, tex. magnetit & amfibol. - Klorit kan förekomma i stora mängder. - Sedimentär bergart. |
|
|
ARKOS (Arkose) - Fältspatrik sandsten. - Ofta grovkornig. - Färgen röd eller skär. - Kvarts huvudmineralet. - Minst 25% fältspat. - Rödprickig. |
|
|
LERSKIFFER (Shale) - Finskiktad bergart. - Består mest av finkorniga partiklar (ler, silt & slam). - Tydliga spaltplan, paralellt med lagringen, där bergarten lätt spricker upp. - Ger inga stora skivor. - Ofta gråsvart, men kan även vara grå eller brun. - Gråvitt streck. |
|
|
ALUNSKIFFER (Alum shale) - Väldigt lik lerskiffer. -Innehåller organiskt material, ofta anrikat på radioaktiva ämnen. Ger vid upphettning rödrostig nyans. - Luktar fotogen när man skrapar i den. - Sotsvart streck.
|
|
|
KALKSTEN (Limestone) - Består i huvudsak av kalcit. - Marint avsatt bergart. - Är i sin renaste form vit, men ofta färgad av föroreningar, tex. roströd av järnoxider. - Kan innehålla fossiler. - Sedimentär bergart. |
|
|
ORSTEN (Anthraconite) - Kalksten som fällts ut i nära anslutning till alunskiffer. - Kan lukta fotogen. - Grövre kalkkristaller än hos kalksten. - Lite glimmig lyster. - Grå nyans. - Sedimentär bergart. |
|
|
FLINTA (Flint) - Består främst av väldigt finkornig kvarts. - Glasig, enskilda korn kan inte urskiljas. - Väldigt hård & spröd pga mussligt brott. - Oftast grå till svart i färgen. - Sedimentär bergart. |
|
|
BAUXIT (Bauxite) - Oftast gul till rödbrun. - Mer en jordart, men består av diverse aluminiumoxider & -hydroxider tillsammans med fritt kisel, silt & järnoxider. - Sedimentär bergart. |
|
|
SLATE - Känns mer kristallin än shale. - Består av glimmer-mineral. - Kompakt & finkornig. - Slaty cleavage: kan relativt lätt splittras upp i tunna, plana skivor. - Metamorft mellansteg mellan shale & fyllit. - Metamorf bergart. |
|
|
FYLLIT (Phyllite) - Mer kristallin & grovkornig än slate. - Svårt skilja enskilda glimmerkorn. - Har en mer glimmig, sidenglänsande lyster. - Kan ha småvågig yta. - Små granater (strökorn) kan finnas i, syns inte med blotta ögat. - Silver- till blygrå färg. - Ofta småkrusigt, småveckad. - Metamorf bergart. |
|
|
GLIMMERSKIFFER (Mica schist) - Mer grovkornig än de andra. - Typiskt se andra mineraler i, vanligast är granat. - Glimmerkornen skall synas tydligt med blotta ögat. - Färgen varierar med vilken glimmertyp som dominerar. - Metamorf bergart |
|
|
GNEJS (Gneiss) - Strukturterm ska vara antingen lineation eller folation. - Varje ämne var för sig, segregerad. - Ser randig ut. - Ögongnejs: har röda ögon (strökorn av kalifältspat). - Stänglig gnejs: Mineralerna bildar utdragna, linjära aggregat som ser ut som en bunt pennor. - Ådergnejs: De ljusa mineralen är segregerade i utdragna ådror längs en tydlig grov minerallagring. - Metamorf bergart |
|
|
AMFIBOLIT (Amphibolite) - Minst 50% amfibol i. - Ska ha en orientering av mineralkornen, de ska ligga i en riktning. - Ursprungsbergart är basalt, gabbro eller diabas. - Granatamfibolit innehåller mycket granat. - Metamorf bergart |
|
|
KVARTSIT (Quartzite) - Metamorferad sandsten. - Innehåller minst 75% kvarts. - Ser inte enskilda korn. - Mussligt brott, ser fläckig ut. - Tät & kompakt. - Hård. - Färgen kan variera beroende på ursprungsbergart. - Ofta vit i olika gråtoner till rödaktig. - Metamorf bergart |
|
|
MARMOR (Marble/Crystalline limestone) - Metamorferad kalksten. - Mer grovkornig & man kan se kristaller. - Kan även finnas andra mineraler i marmorn som följd till orenigheter i kalkstenen. - Kan ha många olika färger - Lik kvartsit, men mjukare, mindre mussligt brott & går att lösa i syra. - Kan ha veckstrukturer. - Går att repa? - Metamorf bergart. |
|
|
MYLONIT - Bildas i förkastningar/skjuvningar. - Kan se enskilda korn, framförallt kalifältspat = röda fläckar. - I övrgit väldigt finkornig - Är som gnejs en strukturell term. - Metamorf bergart. |
|
|
BRECCIA (Breccia) - Består av kantiga flisor & fragment av en bergart som ligger i ett finkornigare ostrukturerat matrix. - Tektonisk breccia: Bildas genom sönderrivning av sidoberget av förkastningsrörelser. Har större fragment av ursprungsbergarten än Mylonit. - Magmatisk breccia: Innehåller magmatiska bergarter. - Metamorf bergart. |