Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
49 Cards in this Set
- Front
- Back
Rate |
Andel av hela befolkningen |
|
Cohort |
En del av befolkningen |
|
Crude birth rate |
Nativitet (födsel) av totalbefolkningen |
|
Crude death rate |
Mortalitet för totalbefolkningen (dödlighet för totalbefolkningen) |
|
Spädbarnsdödlighet |
Antal barn under 1 år/1000 levande födslar varierar mellan 1,9-165 |
|
Total fertility rate |
Hur många barn som en kvinna i genomsnitt kommer att få i fertila år. |
|
Demografi |
Befolkningsbeskrivning |
|
Transition |
Steadier i befolkningsutveckking |
|
Familjeplanering |
Få barn, bostad, utbildning |
|
Pull-faktorer (Flyttningar) |
Arbete, utbildning, jord (frivilliga, permanenta) |
|
Pull-faktorer (Flyttningar) |
Arbete, utbildning, jord (frivilliga, permanenta) |
|
Push-faktorer (Flyttningar) |
Arbetslöshet, politik/religösa förföljelse, fattigdom, svält, miljöproblem (tvingad) |
|
Nettoflyttning |
Skillnaden mellan antal människor som flyttar till respektive från ett område |
|
Platsnytta |
Den tillfredställelse en person kan erhålla på en plats beroende på dess egenskap. Platser en person ofta återvänder till har en hög platsnytta. |
|
En person som flyr undan klimat-och miljöförändringar eller migrerar av enbart ekonomiska skäll, räknas det som flykting? |
Nej. |
|
Namnge de 5 sektorerna näringslivet består utav. |
Primära sektorn, sekundära sektorn, tertiära sektorn, kvartära sektorn, kvitära sektorn |
|
Primära sektorn? |
Alla som arbetar inom jordbruket arbetar inom den primära sektorn. Här utvinns råvarorna. Ändliga eller betingat förnybara resurser. (Majoriteten fattiga länder) |
|
Sekundära sektorn? |
Industri som förvandlar råvarorna till halvfabrikat eller färdigvara. Ex. Potatis blir till chips Ändliga och förnybara. I den rikare länderna är det ej många som arbetar inom den sekundära sektorn, pga. Teknologin. Men i den fattigare länderna är det fler som arbetar inom denna sektor. |
|
Tertiära sektorn? |
Tjänsteproduktion, servis, handel och transporter. Ex. Taxi, post Majoriteten i rikare länderna, pga. De har råd att köpa in tjänster. De fattigare länderna har inte samma möjlighet. |
|
Kvartära sektorn? |
Information, forskning och ledningsuppgifter inom näringslivet och offentlig förvaltning. Majoriteten i de rikare länderna. |
|
Kvitära sektorn? |
Beslutsfattandet på hög nivå. Förvaltare och lagstiftning. Majoriteten i de rikare länderna. |
|
Naturhushållning? |
Egentillverkade varor och tjänster byts mellan personer som tillhör samma grupp (sociala relationer). Finns fortfarande i några länder. Fanns i Sverige på 1900-talet. |
|
Planekonomi? |
Ekonomin styrs av staten. Tar ej hänsyn till efterfrågan eller utbud. |
|
Marknadsekonomi? |
Utbud och efterfrågan på varor och tjänster styr konsumtionen och produktionen. |
|
Övergångsekonomi? |
Övergång från planekonomi till marknadsekonomi. |
|
Nämn 3 naturresurser. |
Ändliga, förnybara och betingat förnybara |
|
Nämn 3 naturresurser. |
Ändliga, förnybara och betingat förnybara |
|
Ändliga naturresurser? |
Olja och mineraler Kan ta slut! |
|
Förnybara resurser? |
Sol, vind och vatten Kommer tillbaka! |
|
Förnybara resurser? |
Sol, vind och vatten Kommer tillbaka! |
|
Betingat förnybara resurser? |
Skog, fisk, sötvatten, jordmån Kan ta slut för ett tag men komma tillbaka! |
|
Vad finns det för utvecklingsnivåer? |
BNP och BNI |
|
BNP? |
Värdet på varor och tjänster som tillverkas i ett land under en viss period. |
|
BNI? |
=bruttonationalinkomst Ett mål som visar den ekonomiska aktiviteten. (Internationellt nätverk) Det som går ut ur ett land. |
|
Agglomerations fördelare? |
- Företag har nytta av att ligga nära varandra. - företagskluster- företag som ingår i samma produktionskedja - De delar på underhålls kostnader av ex. järnväg -Utnyttjar lokaler gemensamt Negativt= många industrier på samma plats vilket skapar föroreningar |
|
Vad förklarar Johan Heinrich Von Thünen modellen? |
Näringslivets lokalisering. |
|
Vad menade Alfred Weber med sin lokaliseringsteori? |
Industrier läggs vid den plats där den sammantagna produktionskostnaden blir som lägst. = då kostar det som minst! Ex. Klädindustrin... |
|
Fordism? |
Kombination av massproduktion och masskonsumtion löpande bandet effekten- få som är specialiserade ist för att alla ska kunna lite= snabbare produktion |
|
Postfordism? |
Flexibel lokalisering. Anonyma anläggenheter- man bygger fabriker för att de ska stå en tag men om fabriken ska flytta så river man den och bygger upp den på ett annat ställe. Just- in- time Avsiktlig användning av komparativa fördelar |
|
Komparativa fördelar? |
Outsourcing Offshoring Footloose Ubikvitära branscher |
|
Transnationella företag? |
-verksamhet i fler länder - Tappat koppling till moderlandet- kopplingen är inte lika viktig som försäljningen, men vinsterna går fortfarande till moderlandet. - Tekniköverföring= positivt - Utnyttjar värdlandets förutsättningar |
|
Högteknologisk tillverkning? |
- växande typ av industri - Högutbildade tjänstemän - geografisk agglomerationer (tidigt i livscykeln) - Footloose (senare i livscykeln) |
|
Outsourcing? |
Lägga ut en del av sitt företag så att ett annat företag kan sköta den delen. Ex. Städare |
|
Outsourcing? |
Lägga ut en del av sitt företag så att ett annat företag kan sköta den delen. Ex. Städare |
|
Offshoring? |
Placera en del av förtaget på en annan plats. Ex. Kundtjänst |
|
Outsourcing? |
Lägga ut en del av sitt företag så att ett annat företag kan sköta den delen. Ex. Städare |
|
Offshoring? |
Placera en del av förtaget på en annan plats. Ex. Kundtjänst |
|
Footloose? |
Inte beroende av transporterna. Ex. Designen göra i ett land, produktionen i ett annat och produkten säljs i ett tredje land. |
|
Ubikvitära branscher? |
företag men vill ha nära Ex. Bagerier och tidningar |