Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
34 Cards in this Set
- Front
- Back
Bekvämlighetsurval
|
Ett urval som görs för att enheterna är lättillgängliga för forskaren. Det är en form av icke-sannolikhetsurval
|
|
Beroende variabel
|
En variabel som påverkas kausalt av en annan (oberoende) varibel
|
|
Bivariat analys
|
Studiet av två variabler vid en enda analys (korrelationstabeller eller egenskapsrymder)
|
|
Bortfall
|
Data som har med en enhet (individ, organisation, dokument) att göra men som inte är tillgängliga, t.ex. då en respondent i en surveyundersökning inte är möjlig att nå, inte besvarar en fråga, inte skickar tillbaka en enkät eller av någon annan anledning inte svarar
|
|
Dagbok
|
En term som när det gäller samhällsvetenskapliga metoder kan stå för olika saker. Det går att sklja mellan tre typer av dagböcker: (a) den som skrivs på uppmaning av en forskare, (b) personliga dagböcker som kan analyseras som presonliga dokument och som skrivits spontant och (c) dagböcker som skrivs av en forskare för att den ska fungera som en loggbok över handlingar och reflektioner
|
|
Deduktiv
|
Ett synsätt på relationen mellan teori och forskningspraxis där den senare genomförs utifrån hypoteser och idéer som härleds från teorier.
|
|
Deltagande observation
|
En metod som innebär att forksaren under en längre tidsperiod lever i en social miljö och observerar beteenden, lyssnar till vad som sägs i olika samtal (som inbegriper både andra människor och fältforskaren) och ställer frågor. Deltagande observation inkluderar ofta intervjuer med nyckelinformation och studier av olika dokument och är på så sätt svårt att skilja från det som kallas etnografi. I den här boken betraktas deltagande observation som den observationsdel som ingår i etnografin
|
|
Dolda metoder
|
Ett uttryck som ofta används i samband med etnografiska undersökningar då forskaren inte berättar om sin verkliga roll. Den typen av metoder bryter ofta mot den etiska princip som går ut på att deltagarna i en undersökning ska ge sitt samtycke till att deltaga
|
|
Ekologisk validitet
|
Detta rör frågan om huruvida samhällsvetenskapliga resultat är tillämpliga i människors vardag
|
|
Empiricism/empirism
|
Ett synsätt på studiet av verkligheten som säger att det bara är kunskap som man fått via erfarenheten och sinnen som kan accepteras
|
|
Enkät
|
Ett frågeformulär som respondeterna fyller i på egen hand; man delar antingen ut det personligen till respondenterna eller skickar det med post ("vanlig" post eller e-post)
|
|
Etnografi
|
I lekhet med deltagande observation är etnografi en undersökningsmetod där forskaren under en längre tid engagerar sig i en social miljö för att observera hur människor beter sig och lyssnar på vad de säger (till varandra och till forskaren). Termen har dock en mer omfattande betydelse än "deltagande observation" som verkar ha en tonvikt vid observationerna. "Etnografi" brukar också även innebära den skriftliga slutprodukten av en etnografisk studie
|
|
Extern validitet
|
Detta begrepp rör frågan huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras utöver den speciella undersökningskontext i vilken undersökningen genomfördes
|
|
Extremvärde
|
Ett ytterlighetsvärde i en fördelning. Om en variabel uppvisar ett extremvärde kommer medelvärde och vidd att påverkas av detta
|
|
Fallstudie
|
En undersökningsdesign som går ut på en detaljerad och ingående analys av ett enda fall (t.ex. en individ, organisation eller situation). Ibland vser man med den termen också studiet av ett fåtal fall i jämförande syfte.
|
|
Flerstrategisk forskning
|
En term som används för att beskriva en forskning där kvantitativ och kvalitativ strategi kombineras med varandra
|
|
Fokusgrupp
|
En form av gruppintervju där det förutom ledaren/intervjuaren finns flera deltagare närvarande. Betoningen ligger dels på frågor som hör till ett förhållandevis snävt eller definierat tema eller ämnesområde, dels på samspelet i gruppen och den gemensamma konstruktionen av mening
|
|
Frågeguide (intervjuguide)
|
En ganska vag term som används dels för att beskriva den korta minneslista en intervjuare har över vilka områden som ska behandlas i ofta ostruktuerarde intervjuer, dels för att beskriva den något mer struktuerarade lista över teman som ska behandlas eller frågor som ska ställas i en semi-strukturerad intervju
|
|
Frågeschema (intervjuschema)
|
Ett antal frågor som en intervjuare ska ställa och som alltid används vid strukturerade intervjuer
|
|
Generalisering
|
Forskningsresultatens externa validitet
|
|
Grundad teori (grounded theory)
|
Ett synsätt på analys av kvalitativa data som syftar till att generera teori ur data genom att skapen en passform mellan de två
|
|
Hermeneutik
|
En term som hämtats från teologin och som inom samhällsvetenskapen står för teori och metod när det gäller tolkning av människors handlingar. Tonvikten ligger på behovet att uppfatta saker och ting ur den sociala aktörens synvinkel
|
|
Hypotes
|
Ett oftast välgrundat antagande som formuleras i syfte att prövas; hypotesen rör en möjlig relation mellan två eller fler variabler.
|
|
Icke-sannolikhetsurval
|
Ett sampel (urval) som inte valts ut med hjälp av en slumpmässig urvalsmetod. Det innebär i grunden att vissa enheter i populationen har större möjlighet att väljas ut än andra
|
|
Indikator
|
Ett mått som används för att referera till ett begrepp då inget direkt mått finns tillgängligt
|
|
Induktiv
|
Ett synnsätt på relationen mellan teori och forskningspraxis där teorin genereras utifrån praktiken.
|
|
Intern reliabilitet
|
Den utsträckning i vilken de indikatorer som utgör en skala är samstämmiga med varandra
|
|
Intern (inre) validitet
|
Frågan om i vilken utsträckning ett resultat som inbegriper ett kausalt förhållande mellan två eller fler variabler är riktigt eller giltigt
|
|
Intervallvariabel
|
En variabel där avståndet mellan en variabels kategorier är lika stora överallt
|
|
Kategorivariabel (nominalvariabel)
|
En variabel som inbegriper kategorier som inte kan rangordnas
|
|
Kausalitet
|
En inriktning på att etablera orsakssamband mellan variabler och inte enbart relationer eller samvariationer mellan dem
|
|
Kedjeurval (snöbollsurval)
|
Ett icke-sannolikhetsurval där forskaren får en initial kontakt med ett mindre antal individer som är relevanta för undersökningens frågeställning och med deras hjälp därefter får kontakt med andra individer
|
|
Konstruktionism
|
En ontologisk ståndpunkt (som ibland kallas "konstruktionism") som innebär att sociala företeelser och deras mening är något som sociala aktörer kontinuerligt får till stånd. Ståndpunkten ställs ofta mot objektivism och essentialism.
|
|
Korrelation
|
Ett mått som tillämpas vid analysen av intervall/kvotvariabler och/eller ordinalvariabler vars syfte är att bestämma strykan i och riktningen på den relation som finns mellan variablerna. Pearsons R och Spearmans Rho är exempel på metoder för bestämning av korrelationen mellan variabler
|