Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
37 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad syftar 'Klyftan' till i Marks? |
Marks talar om klyftan, eller 'The Great Divergence' som syftar till den ekonomiska delningen mellan rika och fattiga länder. Den uppstod via den industriella revolutionen + en rad tillfälligheter som gav Europa ett försprång över Indien och Kina |
|
|
Vad är en nationalstat? |
Enligt Marks kom nationalstater att växa fram när Spanien och Portugal börjar ta ledningen i Europa. När en eller två områden tar täten växer det naturligt fram en konkurrens. Områden runt omkring kommer att börja alliera sig med varandra för att hålla Portugal på plats och krig bryter lätt ut.
|
|
|
Vad innebär begreppet 'eurocentrism'? |
Eurocentrism är tron på att Europa och dess befolkning står över andra. Tänket uppstod via den franska revolutionen. Det kan också innebära att man antar att världens historia utgår ifrån Europa, och att vi alltid har stått i maktcentrumet då det egentligen inte är fallet. |
|
|
Förklara Europas utveckling med interna och externa faktorer. |
Miljön (temperaturen påverkade hur hårt arbetarna arbetade eller dåligt jordbruk som ledde till nya uppfinningar), tekniska (plogar eller läsglasögon) militärpolitiska (feodalismen ledde till absoluta monarkier för att sedan bli nationalstater med en utvecklad teknologisk krigföring), demografiska (små familjer gynnar det kapitalistiska samlandet).
|
|
|
Vad säger Marks om den historiska betingelsen? |
Vissa anser att den historiska betingelsen om Europa och det västerländska genombrottets utveckling stämmer + att det inte hade kunnat ske på något annat vis. Marks säger emot PGA. att Europa påverkades av andra länders självständiga utvecklingar, till exempel Asien, Islams spridning... |
|
|
Beskriv historiska tillfälligheter. |
Klimatförändringarna spelade stor roll för länderna och dess jordbruk, då en bra skörd gav ekonomisk och folklig tillväxt. Även digerdöden, lilla istiden och kolets historia räknas hit. |
|
|
Beskriv historisk konjunktur. |
Flera oberoende tendenser förenas + samspelar och skapar ett unikt historiskt tillfälle. Kan undersökas vid länder som har en relativt självständig historia, tex. Kinas behov av silver som hade global påverkan på världshandeln. Lokala omständigheter som blir viktiga i världsskalan. |
|
|
Vad kännetecknar renässansen? |
Där kulturella, konstnärliga och intellektuella aktiviteter blomstrade. Nya idéer, Kopernikus intåg. Sekulariseringsprocess mellan stat och kyrka – genomsyrade det ekonomiska tänket under epoken.
|
|
|
Vad betyder merkantilism? |
Samlingsord för det ekonomiska tänket som uppkom i England under 1600-talet. Kan ses som det första distinkta brottet mellan skolastikernas syn på handel, ränta och profit. Utvecklades på grund utav alla krig som bröt ut i England. Efter den Ärorika revolutionen 1688 så infördes parlamentarism.
|
|
|
Vem var Adam Smith och vad hade han för betydelse för ekonomiämnet? |
- Den moderns ekonomins rörelselagar - Den osynliga handen - Handel och kommers kontra staten - De tre samhällsklassernas betydelse (kapitalackumulering ->kapitalstock ->arbetsdelning->tillväxt) |
|
|
Beskriv Malthus befolkningsteori. |
Malthus syftade till att befolkningsökningen skulle leda till dåligt jordbruk och sedan krocka med livsmedelsproduktionen -> svält, pest (malthusianska fällan). Föreslog att man inte skulle få gifta sig förrän i högre ålder för att hålla barnafödseln nere (preventiva hinder) samt att dödsantalet skulle fortsätta som normalt - naturligt, krig, epidemier (säkra hinder). |
|
|
Vem var David Ricardo och beskriv hans livsverk. |
- Likt Smith, tre samhällsklasser där jordägarna var parasiter och kapitalisterna var bra (bidrog till högre löner-> befolkningsökning -> mer mark behövs -> högre jordränta från jordägarna) -Fan av Malthus teori -Arbetsvärdeläran -Internationella handelsteorier (komparativa och absoluta fördelar) |
|
|
Vem var Karl Marx och beskriv hans livsverk. |
- Marxistiska utvecklingen - Kapitalismens utveckling ej bestämd - V-P-V kontra P-V-P - Mervärdet och exploatering - Mekanismen bakom ekonomiska kriser (tvåsektors modell) |
|
|
Beskriv teorin om marginalnytta och namnge de tre ekonomer som bidrog till dess skapande. |
- Varas värde beror på marginalnyttan för konsumenten, inte på arbetstiden - Stanley Jevons (The coal question, egenintresse, individ istället för samhällsklasser) - Menger - León Walras (matematisk vinkel, generella jämviktsanalysen) - Behovet av diamanter kontra vatten |
|
|
Vem var Alfred Marshall och beskriv hans livsverk. |
-Neoklassiker (ekonomi ska inte vara ett specificerat ämne + bilden av människan för snäv) - Inte matematiskt, samhället föränderligt (Marshalls metod) -Partiell jämviktsanalys |
|
|
Vem var Joseph Schumpeter och vad var hans livsverk? |
- Introducerade entreprenörens betydelse i bredare makroekonomiskt perspektiv - 5 förändringar i ekonomisk utveckling - Finns ingen perfekt konkurrens, utan olika aktörer med olika kunskap -Monopolställning |
|
|
Vem var John Maynard Keynes och vad var hans livsverk? |
- Ställde sig bakom Glass-Steagal act och kritiserade bankens roll i börskraschen - Skapade tes om marknadens funktion (Behöver hjälp, bla av staten vid låg resursutnyttjande kan heller inte generera full sysselsättning själv) - Arbetslösheten (pga brist på flexibla löner?). Tillfällig/frivillig -> Keynes införde en tredje: ofrivilliga. |
|
|
Beskriv Keynes teori om 'multiplikatorn'. |
Finns två huvudsakliga åtgärder som staten kan sätta in under perioder av sviktande effektiv efterfrågan. Centralbanken kan vidta penningpolitiska åtgärder för att sänka räntan och öka penningmängden. Dock kan detta vara otillräckligt under en period av höga likviditetspreferenser (styr tillsammans med penningmängden räntenivån). Då kommer regeringen att tillämpa även finanspolitiska åtgärder. Typ direkta investeringar i infrastruktur/den offentliga sektorn.
|
|
|
Beskriv 'Keynesianism' |
Benämns att inbegripa en politik där den fulla sysselsättningen är målet över exempelvis prisstabilitet och budgetbalans. Keynesianismen blev den dominerande under hela efterkrigstiden, detta pga hans följare. Under 3:e riket och Sovjetunionens planekonomi så var det enligt Keynes nödvändigt att marknadsekonomin reformerades på ett sätt som kunde hantera detta samtidigt som demokratin + marknadens starka funktionssätt bevarades. Generellt ramverk där problem som arbetslöshet, ränta och pengar diskuteras. Fanns vissa invändningar där man såg Keynes teori kontra den stora depressionen som en enskild sak, man kan inte använda en ‘allmän’ teori som blivit uppbyggd ifrån särskilda omständigheter.
|
|
|
Beskriv bildningen av Stockholmsskolan. |
Uppkom efter att Keynes tillfrågat Bertil Ohlin om han kunde använda General theory tillsammans med Sveriges ekonomiska tillstånd, och skriva om detta i Economic Journal som Keynes var redaktör i. Skälet var att svenska ekonomer hade arbetat parallellt med Keynes i frågor om arbetslöshet osv. Efter Ohlins artikel ökade det internationella intresset för svensk nationalekonomi. Dock oklart vad Stockholmsskolan egentligen bidrog med. Finns vissa välkända namn med, bland annat Dag Hammarskjöld.
|
|
|
Beskriv den dynamiska metoden. |
- Stockholmsskolan utgår mycket ifrån Wiksells teori om kumulativa förlopp samt med-reagerar m. Keynes om neoklassikernas fokus på matematik istället för att se föränderlighet. - Neoklassiska jämviktsteorin måste kompletteras med tidselementet och föränderlighet -Företag för investeringsbeslut både ex ante (på förhand) och ex post (planerna revideras i slutet av perioden) |
|
|
Vem var Milton Friedman och hur ställde han sig till Keynes teser? |
-Monetarismen. Kritiserade Keynes tilltro att staten skulle kunna stabilisera marknaden vid kris samt Keynes/Sthlmskolans teori om att finanspolitisk åtgärd under recession skulle stimulera sysselsättning och produktion. Friedman menar på att detta endast leder till inflation och högre priser. - 3 eftersläpningar om Keynes tes om kontracyklisk politik: TID. - Problemet var alltså att det var svårt att förutse och reagera på konjunkturförändringar. När det väl har upptäckts kommer det vara svårt att reagera direkt -> eftersläpningar. |
|
|
Vem var Robert Lucas och vad var hans livsverk?
|
- Sammanförandet mellan makro- och mikroekonomisk politik. -Teorin om rationella förväntningar. Människors förväntningar bygger på den info de får, samt att de endast lär sig det som har någon nytta för dem -> nyttomaximering - Föreställer man sig en jämviktssituation där människor har all relevant info kommer allt som förutses att vara korrekt. Misstagen blir då fortsatt slumpartade ifall det inte finns osäkerhet |
|
|
Beskriv den första industriella revolutionen (cirka 1770) |
- Ny världsekonomi med väst i centrum. Industrisektorn och handeln ökade + integrationen bland olika ekonomier. -Englands industriella rev. förändrade grundvalen för den ekonomiska utvecklingen genom industrialisering, ekonomisk tillväxt och marknadsekonomi. -Nordamerikanska rev. ledde till ny stat, franska rev. skapade nya moderna institutioner -Banade väg för industriell kapitalism och marknadsekonomi |
|
|
Beskriv Englands industriella revolution.
|
- Ångmaskinen, James Watts förbättrade den - Järnhanteringen utvecklades från träkol till stenkol -> nya chanser för engelska industrin, järnet större mängder för mindre pris -Stenkolet inledde ny era med lättillgänglig energi från jorden + kunde användas på flera områden - Textiltillverkningen och dess utveckling som ledde till tillväxt - Den utvecklande stenkolsbrytningen ökade maskinernas effektivitet. Stenkolet kompletterades med oljan på 1850-talet -Fabrikerna effektiviserades från människokraft till maskiner |
|
|
Beskriv den andra industriella revolutionen (Slutet av 1800-talet) |
- Går in i ny fas m. innovationer, nya material, ny kraftteknik och organisation av produktionen. - Högre kunskapsnivå, utbildning/forskning blir viktigt, maktcentrumet förskjuts till Tyskland och USA. -Utvecklingen av stål går framåt, vi kommer in i stålåldern. - Med stålet gick mekaniseringen ->, framförallt i industrin men också i jordbruket, kontoret och i hushållen. Nya motorer osv -USA:s vapenindustri var först med att anamma utbytbara delar, de går upp i täten + med sin massproduktion -Kemiska industrin utvecklas (tex syntetiska färgämnen) -Större klyfta mellan chef och arbetare (hjärna och muskler) + större global marknad |
|
|
Förklara den ekonomiska tillväxten under 1800-1900-talen. |
- Ekonomiska historien under 1800-1900 präglades av den moderna ekonomiska tillväxten med industrialiseringen som drivkraft - Nyckelfaktorer: Institutioner som bildat grundvalar för industrialisering, tillväxt och samhällsomvandling. Innovationer som skapat ett nytt innehåll i tillväxten. Integration som under skriftade villkor knutit samman människor och ekonomier i ett tätare globalt system. -Innebär att produktionen per individ ökar över en längre tid |
|
|
Vad innebär demografisk transition? |
-Samhället förändras från att en kvinna föder många barn + hög dödlighet till att en kvinna föder många barn men dödligheten har gått ner. I övergången blir det ofta en rubbning och befolkningstillväxten blir helt plötsligt väldigt hög -I båda samhällen finns en viss balans mellan födsel och död. -I traditionella samhället är födelse- och dödsantal högt, men relativt låg befolkningstillväxt. I moderna samhället är födelse- och dödsantalet lågt, och så även befolkningstillväxten. |
|
|
Beskriv funktionen av BNP |
- Kom på 1930-talet att ligga som underlag för ekonomisk politik. Efter AVK blev man mer intresserad att undersöka ekonomiska tillväxten långsiktigt. - Numera förflyttats till att analysera den globala tillväxten och utvecklingen över alla världsdelar. Finns nu uträkningar för hela världens produktion. - BNP är summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Det är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tid. |
|
|
Vad innebär begreppet 'Catch-up growth'? |
Produktion per person ökar under en längre tid. Den ökning som sker skapar resurser som gör att ökningen kan fortsätta: Tillväxt skapar tillväxt. Catch-up growth är exempelvis när ett fattigt land importerar teknologi från ett annat mer utvecklat land för att ta det steget som behövs för att “komma ikapp”. På så vis kan de öka sin produktion för att få ökad tillväxt.
|
|
|
Förklara begreppet 'konvergens'. |
Skillnader mellan ländernas BNP minskar eller jämnar ut sig. Tillväxten av länder som har blivit mer lika, där skillnader i inkomster och övriga levnadsvillkor minskat. Tillväxten inom denna grupp av länder har präglats av konvergens, av att den långsiktiga tillväxttakten varit negativ korrelerad med den initiala inkomstnivån. Ju högre inkomst, desto lägre tillväxttakt.
|
|
|
Förklara begreppet 'divergens'. |
Skillnader mellan ländernas BNP ökar. Avståndet mellan det rikaste och fattigaste länderna har dock vuxit. Inom denna vidare grupp av länder har utvecklingen istället präglats av divergens, alltså av en positiv korrelation mellan tillväxttakt och inkomstnivå.
|
|
|
Förklara Guldmyntfoten.
|
-Ett ekonomiskt system där valutan motsvarar värdet av en viss mängd guld. Förutsätter att centralbanken har en guldreserv som står i ett visst förhållande till den utelöpande sedelmängden. Om flera länder har guldmyntfot kommer deras valutor att vara bundna till varandra genom approximativt fasta växelkurser.
- England införde vid sekelskiftet 1700-1800 |
|
|
Förklara Bretton-Woods systemet. |
-Internationellt valutasystem ca 1958–73, som byggde på fasta växelkurser. Medlemsländerna hade förbundit sig att hålla valutakurserna inom små intervaller runt fasta paritetskurser gentemot dollarn. Detta åstadkoms genom att centralbankerna sålde valutor vid importöverskott respektive köpte vid exportöverskott. För detta ändamål behövde länderna hålla valutareserver.
- Systemet ansågs, i motsats till fritt rörliga valutakurser, minska valutakursriskerna vid internationell handel - Bröt samman i början av 1970-talet beroende på bl.a. budgetunderskottet som skapades i USA under Vietnamkriget.
|
|
|
Förklara Bretton-Woods avtalet. |
Bretton Woods-avtalet handlade om ett internationellt ekonomiskt samarbete. 1944 möttes 44 deltagande stater och lade grunden till den världsekonomiska ordning som präglat efterkrigstiden. De enades om upprättandet av Internationella valutafonden för att stabilisera växelkursen och Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling.
|
|
|
Förklara skillnaden mellan formella och informella institutioner. |
-Formella institutioner består utav regler, lagar och ramverk. Informella institutioner består utav seder, bruk och traditioner uppbyggda av individer/grupper. - Lättare att ändra på formella institutioner, då det är enklare att ändra en lag än en tradition. - Går in i varandra, traditioner ger upphov till ramverk. Tex) Sverige är kristet, därav syns kristna värderingar i lagarna. |
|
|
Förklara transaktionskostnad. |
Om de formella och informella institutionerna jobbar bra med varandra så ger det ofta upphov till bra institutioner. När det kommer till transaktionskostnader är det institutionens jobb att se till att det sker så lättsamt som möjligt. Exempelvis att transporten inte behöver få flera dokument godkända av flera olika personer/avdelningar och behöver åka runt hela landet. Istället har man organiserat så att det endast behövs ett godkännande. På så vis blir det låga transaktionskostnader.
Är det istället en dålig institution så har man inte det inte lika organiserat och om du exempelvis ska transportera något så måste du gå en lång och kostsam väg - höga transaktionskostnader. |
