Cirkulation&respiration

Front 1

Vad är stora och lilla kretsloppet?

Back 1

Det stora kretsloppet, även kallat systemkretsloppet skickar blod genom hela kroppen

Det lilla kretsloppet skickar blod genom lungorna.

Front 2

Vilka är cirkulationssystemets viktigaste uppgifter?

Back 2

Transportera syre (från lungorna till vävnaden)
Transportera koldioxid (från vävnaden till lungorna)
Transportera avfallsämnen (från vävnaderna till organen där de utsöndras)
Transportera näringämnen (från matspjälkningskanalen till vävnaderna och organ)
Transportera hormoner (från de endokrina körtlarna till målcellerna)
Transportera värme (från vävnaderna till utsidan)
Skydda mot infektion (vita blodkroppar och antikroppar transporteras med blodet)
Stabilisera organismens inre miljö (pH, joner, väteskemängd och osmolaritet)
Överföra kraft i form av tryck

Front 3

Vad är fördelen med att artärerna i systemkretsloppet är paralellkopplade?

Back 3

Paralellkopplingen gör så att alla organ tilförs syrerikt blod och gör det möjligt att ändra fördelningen av blodet som pumpas ut ur vänster kammare. Fördelningen kan ändras i takt med de olika organens behov av ämnes- och värmeombyte.

Front 4

Hur är perikardiet uppbyggt?

Back 4

Hjärtsäcken (perikardiet) är uppbyggt av två skikt. Mellan de två skikten finns en tunn vätskefylld spalt, perikardhålan.

Inre skiktet - förbundet med yttre hjärtväggen

Yttre skiktet - förstärkt med fibrös bindvävnad (som begränsar hjärtats volym)

Front 5

Vilka är perikardiets viktigaste funktioner?

Back 5

Det inre skiktet är förbundet med den yttre hjärtväggen och det yttra är förstärkt med en fibrös bindvävshinna och har funktionen som en elastisk strumpa, den ska begränsa hjärtats volym (hjärtat är en muskel, muskler kan växa)

Vätskan mellan perikardskikten gör skikten glatta och gör så att hjärtat kan röra sig med så lite friktion som möjligt.

Front 6

Var i hjärtat finns det klaffar?

Back 6

AV-klaffarna (2st segelklaffar): placerade mellan förmaken och kamrarna

Aortaklaffen: placerad vid aortas avgång

Pulmonalisklaffen: placerad vid lungartärens avgång

Front 7

Vilken funktion har hjärtklaffarna?

Back 7

Klaffarna fungerar som ”dörrarna” till hjärtat. De fyller på blod i hjärtat, skickar det vidare och hindrar att det ska rinna tillbaka.

AV-klaffarna fungerar som en svängdörr som bara kan öppnas åt ett håll.

Vätsketrycket mot klaffarna bestämmer när hjärtklaffarna ska öppnas respektive stängas.

Front 8

Vilka skikt består hjärtväggen av?

Back 8

Endokardiet (direkt kontakt med blodet i kamrarna)

Myokardiet (muskulaturen i hjärtväggen, största delen av väggen)

Epikardiet (”på hjärtat”, detsamma som det inre skiktet av perikardiet. Det skyddande lagret av fettvävnad utanför myokardiet räknas hit)

Front 9

Beskriv hur en aktionspotential fortplantar sig från sinusknutan och genom hjärtat.

Back 9

Ombildade hjärtmuskelceller i hjärtat depolariseras av sig själva och utlöser en aktionspotential. Detta sker i sinusknutan.

När en aktionspotential utlösts sprids den genom hela hjärtat och utlöser kontraktion. Sinusknutan fungerar som hjärtats pacemaker.

Utlöses i sinusknutan --> fördröjs i AV-knutan (för att förmaken ska ha avslutat sin kontraktion innan kamrarnas startar) --> därefter leds aktionspotentialerna snabbt vidare till hela kammarmuskulatren

Aktionspotentialserna leds på detta sätt:
- öppna cellförbindelser mellan hjärtmuskelcellerna
- öppna cellförbindelser mellan celler i retledningssystemet

Front 10

Vilken betydelse har anulus fibrosus för aktionspotentialernas fortplantning från förmaken till kamrarna?

Back 10

anulus fibrosus står för fördröjningen i aktionspotentialen så att förmaken slutat sin kontraktion innan kramrarnas startar på grund av att den är en isolator och att den sitter mellan förmaken och kramrarna. På grund av detta så måste aktionspotentialerna ledas genom retledningssystemet och därför är de fördröjda (i AV-knutan)

Front 11

Vad är diastole och systole?

Back 11

Diastole - den period då kamrarna är avslappnade

Diastole startar när trycker i kamrarna blir lägre än trycket i förmaket, så att AV-klaffen öppnas och blodet börjar strömma in i kammaren.

------------------------------

Systole - den period då kamrarna är kontraherade

När kamrarna kontraherar så blir kammartrycket nästan omedelbart högre än förmakstrycket och då stängs AV-klaffarna så blodet inte åker tillbaka till förmaken.

När trycket i vänster kammare blir större än i aorta så öppnas aortaklaffen och blodet strömmar ut i aorta

Front 12

Hur stor del av kammrarnas fyllnad beror på förmakskontraktionerna?

Back 12

20-30% av kammarfyllnaden sker under förmakskontraktionen och därför är det ingen katastrofal konsekvens av till exempel förmaksflimmer för hjärtats pumpfunktion.

Front 13

Vad menas med hjärtats minutvolym?

Back 13

Hjärtats minutvolym är mängden blod de båda kamrarna pumpar ut under en minut.

Minutvolym = hjärtfrekvens x slagvolym

Front 14

Vilka två huvudfaktorer bestämmer minutvolymens storlek?

Back 14

Hjärtfrekvens(antalet hjärtslag per minut) x slagvolym(mängden blod per hjärtslag) = minutvolym

Front 15

Vilka faktorer reglerar hjärtfrekvensen?

Back 15

Ålder, kön, fysisk träning och kroppstemperatur.

Fysisk träning stärker hjärtat så att hjärtfrekvensen i vila minskar.

Stimulering av de sympatiska nerverna till hjärtat - och ökad koncentration av adrenalin i blodet gör att membranpotentialen når tröskelvärdet snabbare, därmed ökar också hjärtfrekvensen

Ökad parasympatisk stimulering av hjärtat via vagusnerven har motsatt effekt.

Hjärtfrekvensen regleras således av förhållandet mellan parasympatiska nervsystemets bromsande verkan och sympatiska nervsystemet bromsande verkan och sympatiska nervsystemets och adrenalins accelererande effekt.

Front 16

27.
a) Vilka faktorer bestämmer motståndet mot blodflödet?
b) Vilken av dessa faktorer betyder mest?

Back 16

a) blodkärlens diameter & ju mer viskös en vätska är

b) blodkärlens diameter är det som har störst betydelse för motståndet av blodflödet. Ju mindre kärl ju större tryck, blodet bromsas av friktionskrafterna. Vid åderförkalkning är detta ett problem.

Front 17

Nämn förhållanden som påverkar det arteriella blodtrycket.

Back 17

Hjärtats minutvolym - en ökning av detta ökar även det arteriella blodtrycket

Artärernas sträckbarhet - hur lätt väggarna ger efter för ökat inre tryck. Avtar med stigande ålder

Det totala motståndet som blodet möter när det strömmar genom blodkärlen (TPM)

Blodvolymens storlek - det påverkar ventrycket, den slutdiastoliska volymen och därmed hjärtats minutvolym (=det arteriella blodtrycket)

Psykiska förhållanden
Fysisk aktivitet
Matspjälkningsaktivitet

Front 18

Beskriv hur arteriolmotståndet regleras.

Back 18

Genom autoreglering. Autoreglering är när organen själva, oberoende av nerver och hormoner kan förändra arteriolernas diameter och därmed reglera blodtillförseln.