Cirkulation Och Respiration

Front 1

Vad är fördelaktigt med lungor?

Back 1

Invertes respiratoriska organ bidrar till en fuktig miljö utan att förlora så mycket vatten. Dessutom gör lungblåsornas tunna lager med epitelceller att diffusionssträckan blir kort. Lungan har även en stor area att diffundera över.

Front 2

Hur ser respirationens organ ut?

Back 2

Gasutbytet börjar i näs-/munhålan. Den åker sedan ned i luftstrupen som delar sig, först till 2 bronker som delar sig 33 gånger innan de tillsist mynnar ut till miljontals lungblåsor. Luftstrupen och bronkerna är täckta med flimmerhår som fångar upp smuts. Ett struplock delar på mat och luftstrupen. Hela andningssystemet har broskringar på sin framsida, på baksidan löper matstrupen.

Front 3

Hur sker andningen?

Back 3

Lungorna har inga muskler. Andningsrörelsen sköts främst av diafragman. Varje lunga är omgiven av en dubbelväggig lungsäck. Den inre klär och sitter fast i lungan, den yttre fäster vid diafragman och bröstkorgen. Mellan lungsäckens väggar är trycket mindre än i luften i lungorna. När vi andas in kontraheras diafragman och luft förs in på grund av tryckverkan. När diafragman sedan höjs igen pressas luft ur lungorna. Genom att använda revbensmuskulaturen höjs och sänks bröstkorgen och man kan ändra lungvolymen.

Front 4

Hur regleras respirationsrytmen?

Back 4

Respirationen regleras tillsammans med cirkulationen av hjärnstammen. När muskler kontraheras skickar receptorer signaler till hjärnstammen som vid behov ökar andningen. Det finns även platser på kroppen där blodet analyseras med anseende på pH och halter av CO2 och ändrar andningen därefter. Även olika känslotillstånd (limbiska systemet) kan påverka andningen. I lungvävnad, halsen och bronker finns receptorer som hämmar andningen.

Front 5

Hur ser blodomloppet ut?

Back 5

Människans blodomlopp utgörs av ett litet och ett stort kretslopp. Det lilla leder blod mellan hjärtat och lungorna där blodet syresätts. Det stora kretsloppet sprider blodet genom hela kroppen där bl. syre och näring lämnas till cellerna.

Front 6

Vad är en artär?

Back 6

En artär är de blodkärl som leder blod från hjärtat. De är väldigt stabila. De innehåller nämligen styva vävnader och har dessutom glattmuskulatur som kan ändra diametern på artärerna.

Front 7

Vad är kapillärsystem?

Back 7

Artärerna förgrenar sig till allt mindre kärl och övergår slutligen till små tunna kapillärer som bara har ett enda lager med epitelceller. I kapillärsystem utförs utbytet av gas och näring till cellerna. Kapillärer har portar som endast öppnas om området har hög CO2-halt och lågt pH. Detta innebär att blodet endast kommer till de regioner som behöver näringen. Till skillnad från vener och artärerna går flödet i kapillärsystemet långsamt så att en ordentligt utbyte av ämnen kan ske.

Front 8

Hur sker gas/ämnesutbytet i kapillärsystemet?

Back 8

Det sker genom filtration där trycket från artärerna pressar ut ämnena till cellerna. samtidigt tar sig förbrukade ämnen in i kapillären på vensidan till följd av osmos.

Front 9

Vad är en ven?

Back 9

Vener är de blodkärl som för blod till hjärtat. De är väldigt elastiska. När blodet kommer till venerna är trycket så lågt att skelettmusklerna måste pumpa tillbaka blodet till hjärtat. Venerna innehåller klaffar som motverkar att blodet rinner tillbaka.

Front 10

Hur är hjärtat uppbyggt?

Back 10

Själva hjärtat är en ihålig muskel som är delat i en höger och vänsterdel. Varje del innehåller ett förmak och en kammare. mellan förmaken och kamrarna finns segelklaffar som förhindrar att blod åker tillbaka i kretsloppen när hjärtat slår. Mellan kamrarna och de utgående artärerna sitter fickklaffarna.

Front 11

Hur är blodet uppbyggt?

Back 11

Blodet är uppbyggt i blodkroppar och cellplasma. Cellplasman består av vatten och lite proteiner. Blodkropparna består av röda blodkroppar, blodplättar och vita blodkroppar.

Front 12

Hur lagar kroppen ett sår?

Back 12

När vävnad skadats synliggörs bindväv av kollagentrådar. På dessa trådar kan blodplättar sätta sig och i sin tur bilda nya trådar som andra blodplättar kan sätta sig på. Då bildar de en plugg över såret. Är såret större aktiverar blodplättarna och de skadade cellerna en reaktion som slutar med att plasmaprotein omvandlas till trådar som förstärker pluggen av blodplättar och binder andra blodkroppar.

Front 13

Hur transporterar blodet syre?

Back 13

Hemoglobinet i röda blodkroppar binder syre lättare om koncentrationen av syre är hög. De binder även syre lättare ju fler syremolekyler som är bundet till hemoglobinet. Hemoglobinet består av fyra proteiner som innehåller varsin hem-grupp med varsin järn-jon som binder varsitt syre. När hemoglobinet kommer till ett område med mycket koldioxid och lågt pH samt hög temperatur minskar hemoglobinets bindningsförmåga.

Front 14

Hur transporteras koldioxid i blodet?

Back 14

Det transporteras i from av kolsyra, som gasform i plasman eller binder till aminosyror i protein. 70% transporteras i plasman som HCO3- + H+. Detta då reaktionen är förskjuten till höger då koncentrationen CO2 är hög. I lungan är koncentrationen låg och reaktionen förskjuts till vänster och koldioxiden kan lämna lungan.

CO2 + H2O <=> H2CO3 <=> HCO3- + H+

Front 15

Förklara hurhjärtats normala retledning fungerar.

Back 15

Det finns celler i SA-noden som skickar ut elektriska signaler ca 70 gånger/minut iretledningsbanor som gör att hjärtmuskelcellerna kontraherar/drar sig samman. Signalernanår först förmaken och efter en viss fördröjning kammaren (AV-noden). Detta gör att vi har en kontraktion i förmaken före kammrarna, vilket bidrar till att så optimalt med blod kanpumpas ut i lilla respektive stora kretsloppet.

Front 16

Hur regleras hjärtats frekvens och kontraktionsgrad?

Back 16

Sympatiska nerver ökar frekvens och kontraktionsgrad och detta förstärks av adrenalin.Tyroxin ökar frekvensen.Parasympatiska nerver minskar frekvensen.Kontraktionsgraden kan också öka när hjärmuskelaturen sträcks ut vilket kan ske när mycketblod återförs till hjärtat vid t ex hög fysisk aktivitet.

Front 17

Förklara vad det innebär att ha blodgrupp A, B, AB respektive O. Varför kan en personmed blodgrupp O inte ta emot blod från någon annan blodgrupp än O och varföruppmärksammas Rh-faktorn speciellt vid barnafödande?

Back 17

Blodgrupp A har antigen A på röda blodkroppars cellmembran och eftersomde saknar antigen B kan antikroppar mot B bildas. B har antingen B och kan bilda antikropparmot A, AB har både antigen A och B och bildar varken antikroppar mot A eller B. Blodgrupp 0har varken antigen A eller B och kan bilda antikroppar mot både A och B och kan därförenbart ta emot blod från andra donatorer som har 0-blod. Mödrar med Rh- kan bildaantikroppar mot Rh-faktorn efter förlossningen med ett barn som har Rh+ blod, så dessamödrar vaccineras så att detta inte ska ske och kunna påverka fostret vid en eventuell nästagraviditet.