Block 2: Primär- Och Unimodal Parasensorisk Cortex

Front 1

Vilka lober ingår i detta block?

Back 1

Parietal-, temporal- och occipitallob.

Front 2

Vad är det för slags block?

Back 2

Afferent system: mottagande av sinnesintryck och syntetisering av dessa. Känslan av att äga sin kropp. Registrering, perceptuell bearbetning, sammanbindning av perceptioner (polymodalt och supramodalt).

Front 3

Hur fungerar den hierarkiska bearbetningen av sensoriskt inflöde?

Back 3

1) Primärsensorisk cortex. Håller reda på varifrån i sinnesorganet den sensoriska informationen kommer. Kartor, t ex retinotopiska kartor i syncortex. Homunculus: två sensoriska kartor över kroppen: motor- (bakre frontalloben, precentrala gyrus vid centrala sulcus) och sensorisk- (främre parietalloben, postcentrala gyrus vid centrala sulcus).
2) Unimodal parasensorisk cortex: perception. Sensoriska signaler konsolideras successivt.
3) Polymodal parasensorisk associationscortex. Komplex integrering av information.

Front 4

Vad är den paralimbiska cortexen?

Back 4

-Paralimbisk cortex: kontakt med limbiska systemet:
---känslomässig mening
---minneslagring.

Front 5

Vilka är de två visuella bansystemen med koppling till amygdala?

Back 5

1) synbanan -> thalamus -> syncortex i occipitalloben -> associativ syncortex i parietalloben (?) -> hippocampus -> amygdala.
2) synbanan -> thalamus -> amygdala (limbiska). Affektiv, tidig skattning av det potentiellt farliga/intressanta. Ibland kraftig förstärkning av process!

Front 6

Hur fungerar det verbala arbetsminnet?

Back 6

Interaktion Wernickes - Brocas. Det bakre temporära lagret för talbaserad info skickar data till ett främre (Brocas) exekutivt system för uppdatering av infon. Där sker tyst upprepning - subvokal artikulering - den fonologiska slingan.

Front 7

Tre visuella bearbetningsnivåer

Back 7

1) Sensorisk (primär). Skada: halvsidigt synfältsbortfall
2) Perceptuell (unimodal). Skada: t ex apperceptiv agnosi: svårt med formmatchning. Skriva av bokstäver mycket svårt. Mycket ovanligt. Test: jämföra mönster (utan association). Hitta och färglägga mönster bland många andra ovanpålagda mönster.
3) Associativ (slut unimodal). Skada: visuell associativ agnosi. I slutet av unimodal cortex. Skada i temporalloben: ventrala flödet. Mönstermatchning möjligt, men de vet inte vad de ser. Test: identifiera vardagliga objekt. Genom att lägga ihop enskilda egenskapsobservationer (form, färg, känselintryck etc) kan föremålet benämnas. Även sensorisk, auditiv associativ agnosi förekommer.

Front 8

Beskriv det visuella ventrala bansystemet!

Back 8

Ventrala: Vad-systemet. Allocentrisk, objektcentrerad referensram. Både vänster och höger hemisfär: övre delen av synfältet. Inte känsligt för läge i rummet. V4: Signalerar färger. V3 i occipitalloben identifierar konturlinjer(former).
Längre fram i ventrala: komplexa representationer av form.
Längst fram en medveten upplevelse av ett objekt - igenkänning.

Front 9

Beskriv det visuella dorsala bansystemet!

Back 9

Dorsala systemet: Var / Hur. mot parietalloben. Egocentrisk. Vänster hemisfär: nedre delen av synfältet. Språk. Egocentrisk referensram, men inte alltid: då snabbt. V5: reagerar när något rör sig i synfältet. V6: känsligt för läge: var något finns i förhållande till min egen kropp. Area 7: det visuella rummet möter rörelseerfarenheten i parietalloben. När en boll kommer flygande och ska fångas aktiveras detta.

Front 10

Ventralt/dorsalt auditivt?

Back 10

En arbetshypotes!
-Dorsalt: hur-system. Hur artikulera, motoriskt forma språkljuden.
-Ventralt: vad-system. Känna igen vad det är jag hör. Semantisk förståelse av begrepp.

Front 11

Spegelneuronsystemet - vilka delar?

Back 11

Fronto-parietalt:
Sensorisk information bearbetas i sulcus intraprietalis och skickas till premotorisk cortex

Front 12

Vad är första steget i avläsningen av andras intentioner?

Back 12

Superior temporal gyrus: viktig för det sociala samspelet
övre fåran i temporalloben. Perceptuell avkodning av andras rörelser, särskilt återkommande utförda rörelser, ffa meningsfulla aktiviteter, t ex mimik. Början till ett spegelneuronsystem (tillsammans med ett parietalområde). Koppling till limbiska (emotioner), auditiva cortex (läppläsning – därför stör asynkron filmtextning oss), intraparietala sulcus (avläsning av andra människors blick bestämmer vad vi själva ska titta på: komplext pga annan position i rummet: joint attention).

Front 13

Vad har TPJ för roll?

Back 13

Temporoparietal junction (TPJ): ffa höger hemisfär
Tillsammans med närliggande strukturer utgör denna lobus parietalis inferior.
Mellan temporal och parietal. Bl a ingår gyrus angularis. Viktig del i ventrala uppmärksamhetssystemet. Större område med många funktioner. Viktig för Tom, spatial orientering, att skilja mellan egen kropp och omgivningen. Samlar erfarenheter av rörelse.
Intention: dricka -> motoriskt program (greppa glaset etc). Skickas till primärmotoriskt område och sedan handens muskler. Samtidigt skickas kopia av programmet till parietalloben. Något tidigare: en efferenskopia till bakre övre parietalloben (PSPL) som gör en internal forward model: en sensorisk prediktion av förväntad effekt av programmet. Svårt överraska sig själv! Kontrollerar att allt är som det ska. Matchas mot faktiskt sensoriskt inflöde (re-afference) från leder etc via Lateral posterior nucleus i thalamus.
Upplevelsen av samband mellan vilja/intention och motorisk handling = upplevelse av agens ”Agency”.
Om internal forward model inte överensstämmer med re-afferens -> stark felsignal. Vid högersidig hjärnhalva ingen felsignal -> känslan av att ha flyttat armen utan att ha rört sig en centimeter (t ex vid stroke). Ingen medvetenhet om paralysen.

Front 14

Vad är andra steget i avläsningen av andras intentioner?

Back 14

Under sulcus intraparietalis. Lobolus parietalis inferior: avläsa intentionen bakom en annan persons motoriska handling (ToM)
Synintryck: någon sträcker sig efter ett glas -> perceptuell avläsning av annans meningsfulla rörelser i parietalloben -> efference copy körs baklänges -> sensoriska representationer aktiverar motsvarande program i premotorisk cortex -> motoriska program för mugglyft - speglingsneuron - aktiveras -> lyftprogrammet ger tillgång till intentionen bakom en sådan handling.
A10: mediala sidan av frontalloben.
Ffa tanken bakom.
Känslan bakom? Spegling av ansiktsmimiken: samma väg. Aktiverar även ffa anterior gyrus cinguli och i mindre grad insula.
Då andra berör varandra kan ToM uppnås genom aktivering av somatosensorisk hjärnbark: o-/behag.

Front 15

Hur skiljer sig tonåringar från barn och vuxna map symbolisk interaktionism?

Back 15

Då barn/vuxna ställer sig frågan "vem är jag?" aktiveras mediala PFC som rådfrågar medial parietalcortex där jämförelser av slaget "vem är jag i förhållande till dig" kan göras.
Då tonåringar ställer sig denna fråga aktiveras ovan nätverk men också TPJ (ffa höger hem: lobulus parietalis inferior), som ger svar på frågan "vem är jag enligt andra?". TPJ används vid socialt perspektivtagande och andra självtranscendenta tankeoperationer (mentalisering, återupplevande, prospekterande och navigerande).
Detta innebär att tonåringars självbild beror särskilt mycket på vad de tror att andra tycker om dem.

Front 16

Vad har höger hemisfär för funktioner i kommunikativa sammanhang?

Back 16

-Förmedling av mening (inte bara språk).
-Höger hemisfär: ett diffust associationssystem kring ord: alternativa betydelser och sätt att använda orden på: liknelser, ordspråk, aforismer, humor. Mening bortom det bokstavliga. (Vänster hemisfär: ord med specifik betydelse i semantiskt nätverk.)

-Emotionell intonation, avkodning av andras tal (bakre delen).
-Insula (ett inre lyssnande, bl a känslor): högre sidas insula viktigare -> högersidiga skador -> indifferent beteende, obekymrad inställning till sin (svåra) situation.

Exempel: läsa serie: vänster uppfattar detaljer (lokalt), höger uppfattar helheten (globalt).

Front 17

Aspbergerpersoner och höger hjärnhalva...

Back 17

Aspberger: underutvecklad höger hjärnhalva. Mjölkpakettext: ”öppnas här” – ”varför inte hemma!?”.

Front 18

Hur kan mellannivåer i det perceptuella systemet påverka inkommande syn/hörselintryck?

Back 18

Perceptuellt konstanthållande:
Om en röd tomat ligger i solen är den nästan helt vit, i skuggan nästan helt svart. Hjärnan kan trots detta konstanthålla färgen (färgkonstans) genom att tolka om det som inte tycks stämma (en vit tomat – tokigt). Perceptuellt konstanthållande. En hjärnans vitbalansfunktion. Grå (likfärgade) block på varandra på overhead-bild framstår som olikfärgade pga hjärnans invanda och automatiska tolkning. Inkommande sensorisk data flera genomgår dolda, implicita processteg: hjärnstam -> limbiska systemet -> perceptuell cortex -> en mellannivå i det perceptuella systemet: matchning. Längre fram i det perceptuella unimodala: exempelvis ansiktsigenkänning. Ju högre upp i systemet desto svårare att framkalla dessa synillusioner.

Front 19

PTO-området och spatial förmåga?

Back 19

Polymodal parasensorisk cortex.
Inlärd förmåga. Höger hemisfär pariotemporooccipital-område (inferiora parietalloben ungefär samma sak). Läge, riktning, orientering. Ett inre spatialt koordinatsystem. Barn har svårt att sätta på sig skjortor.
1) Tänka i tre dimensioner
2) Snabbt orientera sin uppmärksamhet i rummet. Visuospatial uppmärksamhet. IKEA-möbler. Använda karta för att hitta i en obekant stad -> efterhand känsla av platsers inbördes relation: lokalsinne (ffa höger parietallob).

Front 20

Skador på PTO kan medföra...

Back 20

1) Visuospatial perception (mer dorsalt och top-down)
-Konstruktionsapraxi
-Svårigheter att hitta i omgivningen
-Svårt att rotera, spegelvända

2) Orientering av uppmärksamhet (mer ventralt och bottom-up)
-Visuospatial neglekt

Front 21

Två uppmärksamhetssystem

Back 21

1) Bilateralt: Dorsal uppmärksamhet.
Medveten, top-down.
Vid skada snedvridet, det intakta dominant. Ex: högersidig skada -> vänstersidig dominans -> högersidig "hyperattention".

2) Höger hemisfär: Ventrala uppmärksamhetssystemet. Omedvetet, bottom-up. Fångas av utanför-fokus-stimulin -> omriktning av fokus.
Vid skada ingen varning om stimulin i vänster sida -> patienten tror att de ser allt men missar hälften.

Front 22

Vad är inattentional blindness?

Back 22

Vi SER bara det vi fokuserar på – resten fyller vi i! Fokus gör oss funktionellt blinda för det vi inte uppmärksammar: gorillan i basketmatchen. Inattentional blindness: visuospatiala uppmärksamheten räcker inte till. Vi är lurade: hjärnan får oss att tro att vi har koll på allt i synfältet (attentional illusion).

Front 23

Skada i höger hemisfär kan alltså leda till...

Back 23

Neglekt!
Dubbla symtom:
-Man märker inte vad som sker i vänster synfält och omriktar därför inte uppmärksamheten (ventral skada).
-Man har svårt att medvetet rikta uppmärksamheten åt vänster (dorsal skada).
Det finns både kroppscentrerat neglekt (raka sig?) och objektcentrerat neglekt (halva tallrikens mat förblir oäten).

Front 24

Dorsalt uppmärksamhet VS Default Mode Network...?

Back 24

Ömsesidigt nedreglerande. En ständig tävlan.
DMN ffa i MPFC: dorsalt OCH ventralt. Självreferentiella processer som väsnas och stör ljudet av grodan i dammen.

Front 25

Spatial konstruktionsapraxi av två olika slag....

Back 25

Vänstersidiga förmågor: programmering av det motoriska utförandet, uppfatta delarna, detaljerna
Högersidig förmågor: visuospatial perception och analys, uppfatta helhet och global form.

Vänstersidig skada:
förenklad konstruktion, fattig på detaljer, motoriken långsam
Högsidig skada: kaotisk konstruktion, mycket detaljer men felaktig konstruktion, skev helhet

Front 26

Vad är anosognosi?

Back 26

Vet ej!