Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
135 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Kapitel 18 |
Kapitel 18 |
|
|
Hur ordnas syrebehovet till kroppens alla celler? |
Hjärtat pumpar i kombination med rörelse av skelettmuskler för att skicka runt syret |
|
|
Var finns det öppna blodkärlssystemet? Hur ser insekter ut? |
Öppna blodkärlssystem finns i insekter och kräftdjur; blodet rinner i kärl och öppna hålrum med extra hjärtan med direkt kontakt till cellerna -varierar med muskelarbetet |
|
|
Vem behöver slutna blodkärlssystem? Vilken funktion har lymfkärlssystemet? |
Däggdjur och större ryggradsdjur använder slutna system -lymf. systemet dränerar utläckt vätska och hjälper med försvar |
|
|
Vad är ett enkelt blodomlopp? Vem har detta? |
Blodet tas upp och syret avges under samma varv -växelvarma djur som benfiskar har detta -syrerikt blod kan blandas med syrefattigt blod |
|
|
Vad är dubbelt blodomlopp? Vem har 3-4-rummiga hjärtan? |
Blodet får syresättning av lungorna (1) innan det vänder sig ut i kroppen för transport till alla delar (2) -3-rummiga: amfibier, ormar, ödlor och sköldpaddor -4-rummiga: däggdjur, fåglar, krokodiler |
|
|
Vilka fördelar medför hjärtan med dubbel kretsomlopp och 4 rum? |
Högra sidan pumpar syrefattigt blod till lungorna, medan vänstra sidan pumpar ut syresatt blod -detta ger olika tryck i kammarna |
|
|
Hur specialiseras krokodilens blodomlopp? |
Den kan stänga av blodflödet till lungorna under dykning, vilket sparar energi |
|
|
Jämför utvecklingen hos fiskar/amfibier/reptiler, och däggdjur/fåglar. |
Fullständigt dubbelt blodomlopp tillhör jämnvarma djur, vilket ger 10 ggr så stor behov av syrgas och näring -växelvarma djur kräver därför mycket mindre näring och syre |
|
|
Varför beror inte däggdjurens/fåglarnas 4-rummiga hjärtan på en konvergent utveckling? |
Båda utvecklade från olika reptillinjer, oberoende av varandra |
|
|
Förklara ämnesomsättningens hastighet/hjärtfrekvens hos små djur och stora djur |
Små djur läcker relativt mer energi än stora djur, hjärtat klappar snabbare och hastigheten är större |
|
|
Hur är hjärtats storlek i förhållande till kroppsvolymen? |
Storleken beror på hur djuret lever; fåglarna har större hjärtan relativt människornas pga energibehovet i flygning |
|
|
Hur mångar gånger slår det mänskliga hjärtat per år? |
Det slår 40-50 miljoner ggr per år |
|
|
Vilken uppgift har kranskärlen? |
Försörjning av näringsämnen och syre till hjärtat |
|
|
Hur vanligt är det med mitokondrier i hjärtceller jmf. med skelettmuskler? |
25% av hjärtmuskelcellens volym består av mitokondrier; 2-3% av skelettmusklernas volym |
|
|
Vilken roll har myoglobin i hjärtceller/skelettmuskelceller? |
Det lagrar syre i stora mängder |
|
|
Beskriv blodets väg genom kroppen |
Förmaken fylls; det högra tar emot blodet från övre och nedre hålvenen, den vänstra från lungvenerna. Blodet pumpas ner i kammarna. Blodet pumpas ner i kammarna under kontraktion, som kontraherar själv -vänster: pumpar blod via aortan, den stora kroppspulsådern, ut i kroppen -höger: pumpar mot lungorna via lungartären |
|
|
Beskriv hjärtats arbete; hur "vet" det att slå snabbare vid ansträngning? |
Hjärtat har segelklaffar som öppnas när blodet förs mot kammarna, som har fickklaffar för att förhindra att blodet flöder åt fel hål
-"lubb-dubb" ljudet: "lubb"= segelklaffarna stängs; "dubb" = fickklaffarna stängs -hjärtat får signaler av SA- och AV-noden för att skynda eller sakta (impulsgivare) |
|
|
Hur varierar mängden blod som pumpas i vila jmf. med hård ansträngning? |
5 liter blod i vilan 30 liter blod vid ansträngning |
|
|
Vad kan man göra för att hålla hjärtat i trim? |
Träna, vara fysiskt aktiv |
|
|
Beskriv funktionerna hos artärer, vener och kapillärer |
Artärer: tjocka, elastiska väggar med högt tryck inuti; de för syrerikt blod iväg från hjärtat Kapillärer: tunna med lägre tryck; utbyter ämnen mellan blodet och cellerna; styrs efter musklernas behov Vener: mycket lågt tryck, har venklaffar; använder skelettmuskler och tryck från bröstkorgen för att föra blodet till hjärtat |
|
|
Vilka faktorer påverkar blodtrycket? Hur regleras det av kroppen? |
Hjärtats slagkraft, den totala blodvolymen och motståndet mot blodströmmen påverkar blodtrycket -det autonoma nervsystemet skickar signaler för att reglera trycket |
|
|
Ange tre av blodets uppgifter |
1. transport av näring, syre och hormoner samt avfall till lungorna/njurarna 2. reglering av kroppstemperatur och pH samt vätskemängden 3. skydda kroppen från infektioner med antikroppar och stoppa blödningar genom koagulation |
|
|
Ange tre olika blodproteiner och deras funktion |
1. Albuminer: blodets osmotiska egenskaper, håller kvar vätskan 2. Globuliner: antikroppar och fett-transportörer 3. Fibrinogen: blodets levring |
|
|
Nämn några ämnen som ingår i blodplasma |
Näringsämnen, slaggämnen, lösta salter och CO2 från vävnader till lungorna |
|
|
Ange tre typer av blodkroppar |
-Röda: transport av syre och CO2 -Vita: immunförsvar -Blodplättar: koagulering |
|
|
Hur förändras man när man förlorar blod? |
Man blir matt och blek vid 15-20% blodförlust, och medicinskt chockad vid 30% |
|
|
Hur försöker kroppen motverka blodförlust? |
-hjärtat ökar pumpningen -ytliga blodkärl stryps -njurarna tar upp mer vatten -lungorna jobbar hårdare |
|
|
Var tillverkas röda blodkroppar och hur anpassas stamceller efter behovet? |
De bildas i röda benmärgen (bröstben, höftben, lårens och armarnas rörben) -de bildas efter behov med stamceller, som mognar |
|
|
Beskriv i stora drag benmärgens produktion av blodceller |
Benmärgen producerar stamceller som mognar vid eventuellet behov till röda/vita blodkroppar, samt blodplättar |
|
|
Beskriv den röda blodkroppen |
De lever i 120 dagar, transporterar mest syre med litet CO2; de är kärnlösa och har nästan inga organeller, utan hemoglobinmolekyler |
|
|
Beskriv hemoglobin molekylen i stora drag |
De har 4 polypeptidkedjor som ser ut som en fyrklöver; en järnjon sitter i mitten av kedjorna, vilket binder syrgas |
|
|
Hur förändrar hemoglobin färg efter syreinnehållet? |
De är röda när syret är bundet, mörkt röda utan syre |
|
|
Varför ser blodkärlen blå ut genom huden? |
Ljuset bryts ner på ett särskilt sätt genom huden, och venväggarna är tunna |
|
|
Beskriv hur röda blodkroppar avslutar sina liv |
De blir stela och lätta för att brytas ner när de krossas mot mjältens trånga kapillärer -vissa delar, som järnjonen, återanvänds, men hemoglobin måste utsöndras med gallan i avföringen |
|
|
Berätta om kolmonoxid och blodplättar |
-CO har 250 ggr större benägenhet att binda sig till hemoglobin än O2, vilket gör det giftigt (ett andetag räcker för att döda en)
-Blodplättar produceras av megakaryocyter i benmärgen; de täppar kortvarigt och snabbt skador i blodkärlen och aktiverar koaguleringen |
|
|
Beskriv AB0-systemet och Rh-faktorn i blodet, även historiskt |
Det finns 4 huvudblodtyper: A, B, AB, och 0 -varje grupp har två variationer: Rh+ och Rh- -en person kan inte "ta emot något främmande", dvs. nån med Rh- kan inte emotta Rh+ -AB+ är allmottagare, 0- är allgivare -det dröjde lite tills läkare förstod varför blodtransfusionerna inte lyckades |
|
|
Hur levrar sig blodet? |
När väggen skadas skickas ut signalämnen för att aktivera trombin, som i sin tur aktiverar fibrin som bildar ett nät över skadan där blodplättar, blodceller och bakterier fastnas -kalciumjoner är också viktiga i levringen -nätet bryts sedan ner av plasminogen |
|
|
Beskriv lymfkärlssystemets uppgift och placering |
Det innehåller vävnadsvätskan, en näringsrik soppa som celler utnyttjar genom att ta upp och lämna viktiga ämnen genom diffusion och aktiv transport -systemet finns över hela kroppen |
|
|
Vad sker runt en kapillär? |
Näring och O2 trycks ut ur kapillären pga högt tryck från hjärtat; när trycket sjunker minskas näringflödet ut, medan näring flödet in ökas med osmos (vilket skickar CO2 och avfall i venen) -osmosen hjälps till med 7% av proteinerna i kapillärerna -osmos trycket är konstant |
|
|
Vad är åderförfettning (ateroskleros)? |
Förändringar i blodkärlen som orsakar sjukdomar
-fett bildar klumpar med kolesterol (en lipoprotein) som kärn; dessa stoppar även blodflödet |
|
|
Hur uppstår blodproppar; hur kan de förhindras? Hur hjälper blodigeln? |
När blodceller koagulerar som små klumpar i blodkärlen
-kan förhindras med antikoagulerande medicin -blodigeln har hjälpt att utveckla blodtunnande medel, som påskyndar läkning |
|
|
Beskriv kärlkramp och dess botemedels upptäckt
|
Kranskärlen är förfettade, som blockerar näringstillförsel -arbetare som kom i kontakt med nitroglycerin mådde bättre under arbetet än när ledigt |
|
|
Vad är leukemi och hur behandlas det? |
En blodcancer som orsakar okontrollerad tillväxt av vita blodkroppar -benmärgstransplantation för stamceller med sig, som kan vara donerade eller redan ägda |
|
|
Hur uppstår anemi? |
När antalet röda blodkroppar är för låg eller det saknas tillräckligt med hemoglobin -järnbrist, vitamin brist, allvarlig infektion |
|
|
Kapitel 19 |
Kapitel 19 |
|
|
Hur påverkar osmos alla levande celler? |
Alla celler använder osmos i passiv transport, och påverkas av konc. ämnen inuti och utanför cellen, vilket bestämmer osmos |
|
|
Vilka havsdjur kan variera salthalten i cellerna beroende på omgivningens salthalt? Vilka håller den konstant? |
Bl. a. broskfiskar har celler som tål miljöändringar för att ändra salt koncentrationen; andra djur måste hålla den inre miljön konstant genom att använda energi för reglering |
|
|
Vilka landdjur har svårt med att upprätthålla sin saltbalans? Vad gör de åt situationen? |
Vilda växtätare, som gnagar mineralrika skelett eller slickar klippor för att åtgärda saltbalansen |
|
|
Hur kan vissa fåglar och däggdjur dricka saltvatten? |
Med hjälp av utsöndring från blodet genom aktiv transport, eller effektiva njurar kan de dricka saltvatten |
|
|
Hur klarar fiskar saltbalansen i havsvatten och sötvatten? |
Saltvatten: fiskarna "läcker ut" vatten och saltjoner genom osmos via gälarna; de har mycket koncentrerad urinsalter Sötvatten: fiskarna tar aktivt upp salter och vatten med gällarna, och avger stora mängder utspädd urin |
|
|
Hur hanterar vattenlevande djur kväveöverskott? |
De omvandlar kväve till ammoniak och avger det -ammoniak är giftigt och svårt att lagra, men lätt omvandlat (ingen energi) |
|
|
Hur löser hajar, däggdjur och groddjur kväveöverskott? |
De omvandlar kvävet till urinämnen (urea) -lätt att lagra, men kostar energi -100 000 ggr mindre toxiskt än ammoniak |
|
|
Vilka fördelar medför urinsyrans bildande? |
Den är högt koncentrerad och kan utsöndras i fast form (som fåglarna gör för att hålla vikten nere); fostren undgår också förgiftning pga dess svårlöslighet |
|
|
Hur hanterar insekter kväveöverskott? |
De har ett rörsystem som börjar blint i kroppshålan och mynnar i tarmen för att avföras |
|
|
Hur är fåglar och däggdjur anpassade för att spara vatten? |
Vatten är mer sällsynt på land, och därför är urinen mer koncentrerad med lösta ämnen istället för vatten |
|
|
Hur arbetar njuren? |
Den reglerar vatten- och saltbalansen, utsöndrar kväverester, avgiftar organismen och producerar hormoner -1500 liter blod om dygnet passerar genom den; den innehåller nefroner som renar blodet/reglerar salthalt, som nås genom njurartären (mycket finfördelad) |
|
|
Beskriv njurens arbete med primär och sekundär urin |
Njurens nefroner filtrerar blodet för att skapa 150 liter primärurin, som passerar genom njurkanalen inom njurkapseln för återupptagning av viktiga ämnen (och vatten pga osmos) innan den blir 1,5 liter sekundär urin som samlas i urinblåsan |
|
|
Hur fungerar njurkapseln? |
Njurkapseln bildar primär urin genom att ta upp salt och socker från blodet som passerar genom njurartären -de viktiga ämnena transporteras aktivt till blodkärlen som finns omkring njurkapseln, vilket orsakar osmos pga hög konc. salter |
|
|
Beskriv reglering av njurarnas arbete med ADH-hormonet |
Om salthalten är för hög skickas ADH så att mer vatten tas upp av blodkärlen, vilket gör att man blir törstig -alkohol hämmar ADH-produktionen, som orsakar utebliven törst och kissnödan |
|
|
Beskriv en urinvägsinfektion |
Särskilt vanlig hos kvinnor; orsakas av bakterier i urinvägen (dvs. från urinröret till njurarna) |
|
|
Beskriv njursten |
Utfällningar av klaciumkristaller som blockerar urinledare och/eller njurkanaler orsakar detta -kan opereras bort eller brytas ner med ultraljud; vanlig hos män |
|
|
Beskriv prostatcancer |
Den vanligaste cancern hos män i den rikare delen av världen; en tumör växer i prostatakörteln under urinblåsan, som kan göra det svårare att kissa men också öka frekvensen -tumören sprider sig med metastaser (dottertumörer) genom lymfkärlen till andra kroppsdelar |
|
|
Kapitel 20 |
Kapitel 20 |
|
|
Vad är en patogen? |
Smitämnen som bakterier, svampar, virus och småkryp; "sjukdomsalstrare" |
|
|
Vilka krav ställs på ett immunförsvar?
|
Att kunna skilja de egna cellerna ("själv") från allt annat, så att fienden kan oskadliggöras utan att de egna cellerna skadas -det måste också anpassas till fienden |
|
|
Hur kan växter försvara sig mot angrepp? |
De producerar giftiga eller illasmakande ämnen, isolerar virusangripna celler, och utvecklar skyddande ytsskikt (t.ex. taggar)
|
|
|
Varför bildar musslor pärlor?
|
De kapslar in sandkorn i pärlemor för att skydda sig mot irritation |
|
|
Beskriv kort den första försvarsnivån för ryggradsdjur |
Passiva fysiska och kemiska barriärer som är icke-specifika |
|
|
Vad är typiskt för den andra försvarsnivån? |
Den är aktiv men icke-specifik -består av fagocyter eller celler som producerar stimulerande ämnen för den tredje nivån -duktiga på att förstöra inkräkterna, men dåliga på att hitta dem |
|
|
Vad består den tredje försvarsnivån av? |
Det specifika försvaret, "immunförsvaret" -B-celler som identifierar fienden med antikroppar -T-celler som förgör fienden -T-hjälperceller som länk i processen; presenterar antigen |
|
|
Hur klarar immunförsvaret av att inte angripa de egna cellerna? |
Alla de egna cellerna har en identifieringsmolekyl på cellmembranet, MHC-molekylen
-MHC fungerar som id-kod som är samma för alla celler, och kallas även HLA-antigenet |
|
|
Summera kort människans tre försvarsnivåer
|
De tre nivåerna samverkar -den första och andra nivån är icke-specifika men snabba att reagera -den tredje nivån är specifik men trögare i starten |
|
|
Beskriv den första försvarsnivån - hur deltar kroppens olika delar i ytterförsvaret? |
Hud, slemhinnor, enzymsekret och lågt pH -huden har keratin (svårnedbryt.) och körtlar för att producera lysozymer och lågt pH med -ögats tårvätska sköljer bort främ.; lysozymer -vaginan har slemhinnor som utsöndrar lågt pH sekret -andningsvägarna har slemhinnor som fångar -magen har mycket lågt pH och enzymer |
|
|
Vad består den andra försvarsnivån av och var finns den? |
Den innehåller flera typer av vita blodkroppar som finns överallt i kroppen -de letar sig fram med "positiv kemotaxis" till inkräktarna |
|
|
Vad har monocyter och makrofager för uppgift? |
Monocyter tar hand om skadade eller åldrande celler, och omvandlas till makrofager (storätare) vid infektion av en vävnad -fungerar också som stimulerande ämne för lymfocyterna |
|
|
Vilken uppgift har neutrofila granulocyter? |
Granulocyter: ser korniga ut Neutrofiler: förstör bakterier och en del svampar med hjälp av lysozymer |
|
|
Vilka uppgifter har eosinfila granulocyter? |
Bekämpar parasitmaskar med hjälp av lysozymer, som bryter ner ytan -bryter också ner komplex av antigen/antikroppar |
|
|
Vilken uppgift har basofila granulocyter? |
Utsöndrar histamin som vidgar blodkärlen för att öka blodflödet, men sänka blodtrycket, så att vita blodkroppar snabbt tar sig fram -utsöndrar också heparin som anti-koagulerande medel -får muskler att dra ihop sig |
|
|
Vilken uppgift har vita blodkropparna "NK-celler"? |
De är icke-specifika lymfocyter som bekämpar cancerceller och virusinfekterade kroppsceller genom att spruta in kärnförstörande ämnen -"Natural Killers" |
|
|
Vad är mastceller och hur kan de ställa till problem? |
De utsöndrar stora mängder histamin och heparin, och finns i lung- och tarmslemhinnor -orsakar problem för de som har astma, eftersom histamin vidgar blodkärlen och kan strypa dem |
|
|
Vad är synonymt med antikroppar? Beskriv deras byggnad |
"Immunoglobuliner" (Ig) -de har en "konstant del" (peptidkedja) och en "variabel del" som varierar oändligt för att passa ett antigen -ser lite ut som ett träd med två grenar; varibeln är grenarna med bindningsytan |
|
|
Hur aktiveras B-celler av antigen? Det finns 3 olika celler |
När B-celler hittar det rätta antingenet till antikropparna: -massklonar dem en del till plasmaceller med fler antikroppar -omvandlas en del av de nya cellerna till B-minnesceller för att komma ihåg fienden och antikroppen |
|
|
Hur förklaras den stora mängden antigen som mänskliga kroppar klarar av? |
B-cellernas variabla del (antikropparna) kodas ständigt om tack vare deras hypervariabla delar; rätt kombinationen kommer till slut att hittas slumpvis |
|
|
Beskriv T-mördarceller |
Mycket aggressiva, aktiveras bara när de kan koppla till en kombination av cellens id-kort (HLA-antigenet) och det främmande antigenet -dödar sjuka celler direkt -behöver det specifika antigenet av T-hjälparceller -aktiveras under virusinfektion, inte bakterieinfektion |
|
|
Beskriv T-hjälparceller |
De aktiveras när en makrofag visar upp ett främmande antigen; de utbyter cytokinerför att aktivera både B-celler och T-mördarceller -tillverkar även interferon tillsammans med T-mördarceller för att störa virusreplikationen och att fagocyter ska mogna till makrofager |
|
|
Beskriv T-minnesceller |
De bildas för att kunna komma ihåg antigenet, som B-minnescellen |
|
|
Vilken uppgift har suppressor/regulatoriska T-celler? |
De hejdar delningen hos B- och T-celler när infektionen är besegrad |
|
|
Beskriv naturlig och artificiell aktiv immunitet |
Naturlig aktiv: B- och T-minnesceller har bildats efter en genomgången infektion, som gör immunförsvaret snabbare på att reagera Artificiell aktiv: en vaccination, då man får ett försvagat eller dött smittämne för att skapa en minireaktion som bildar fler minnesceller |
|
|
Beskriv naturlig och artificiell passiv immunitet |
Naturlig passiv: när färdiga antikroppar överförs från mamman till fostret som hjälper barnet förstärka sitt eget försvar Artificiell passiv: en injektion med färdiga antikroppar |
|
|
Vad utlöser en allergisk reaktion? Vad är hygienhypotesen? |
Immunförsvaret reagerar felaktigt och uppfattar någonting ofarligt som fiende
-hypotesen syftar på att förklara allergiernas uppstånd; immunförsvaret har troligen inte fått tillräcklig träning de första åren man lever pga ökad renlighet |
|
|
Beskriv den allergiska reaktionen |
När en allergen som invaderat kroppen märks börjar plasma celler bilda stora mängder IgE antikroppar mot antigenet, som binder sig till mastceller -när mer av allergenet invaderar kroppen utsöndras histamin av mastcellerna som orsakar att vätska lämnar kapillärerna, sekret från slemhinnor och ihopdragning av bronkioler |
|
|
Beskriv atopisk allergi och anafylaktisk chock angående ett getingstick |
Atopisk allergi: en snabb allergisk reaktion pga felaktig reagering av antikroppar och mastceller -detta kan orsaka kraftigt blodtrycksfall vid t.ex. ett getingstick, och man kan gå i anafylaktisk chock |
|
|
Beskriv allergiskt kontakteksem och inflammation i lungorna |
Allergiskt kontaktseksem orsakas av metaller, plastkemikalier och parfymer; T-hjälparceller felreagerar och startar inflammation Lunginflammation orsakas av mögelsvampar eller amöbor i luften |
|
|
Ange exempel på autoimmuna sjukdomar |
Multipel skleros (MS), diabetes typ 1, glutenintolerans, reumatism |
|
|
Beskriv Legionella och magsårsbakterien Helicobacter pylori |
Legionella: kan leva i måttligt varmt vatten och luftkonditioneringssystem; orsakar allvarlig lunginflammation Helicobacter pylori: orsakar magsår |
|
|
Vilka stora nackdelar kan användandet av antibiotika medföra? |
-kan ta död på tarmfloran och ge biverkningar -bakterier kan utveckla resistens |
|
|
Hur attackeras vi av förkylningsvirus resp. poliovirus? |
-förkylningsvirus dödar luftvägsceller, som är lätt ersatta -poliovirus angriper nervceller, som är svårare att ersätta |
|
|
Hur kan virus i alla fall bromsas? Varför är vaccin mot vissa virus i stort sett omöjligt? |
Antivirus medicin som stör virusreplikation av nukleinsyror kan bromsa dem -virus muterar och förändrar sitt genetiska material ofta; man har svårt att utveckla långsiktiga vacciner |
|
|
Vad är prioner? |
Formförändrande proteiner som orsakar formförändring i kroppens proteinmolekyler, t.ex. i nervsystemet |
|
|
Beskriv inflammation |
En icke-specifik reaktion som sätts igång när signalämnen skickas ut från fagocyter eller mastceller -kärlen vidgas -monocyter äter upp främmande -plasma trycker på smärtreceptorer -varet i såret är resultat av döda vita blodkroppar |
|
|
Beskriv feber |
Bakterier tål inte höga temperaturer, så ökar kroppen den -orsakar brist på metalljoner för bakterier -immunförsvaret arbetar snabbare -alltför hög feber (43-45) är skadlig och kan döda |
|
|
Kapitel 21 |
Kapitel 21 |
|
|
Hur förflyttar sig encelliga organismer med proteiner? |
Myosin, ett motorprotein, kombineras med cilier |
|
|
Hur organiseras dessa proteiner i större djur? |
De organiseras i form av muskler |
|
|
Varför krävs ett inre eller yttre skelett i kombination med muskler? |
Därför att musklerna behöver någonting att fästa vid för att röra sig |
|
|
Jämför landlevande, flygande och vattenlevande djur med tanke på: friktion och gravitation (skillnader i skelett) |
Landlevande: skelettet måste övervinna gravitionen och friktionen; har högre densitet än flyg och vatten Vattenlevande: skelettet är inte lika kraftigt eftersom friktionen är den mest motverkande Flygande: skelettet är ihåligt och luftfyllt, men mer välarmerat än däggdjurens |
|
|
Vad sker när maten är knapp på en ö? |
Skelettet har inte tillräcklig näring för att växa stort, och kompenserar genom att hålla sig litet |
|
|
Ange tre uppgifter för skelettet |
-stödjande -skyddande -fundament för rörelse |
|
|
Ge tre exempel på "hydrostatiskt skelett" |
När den inneslutna kroppsvätskan kan ändra form med hjälp av muskler runt om kroppshålan -vår tunga -elefantens snabel -daggmaskens kropp |
|
|
Vad är skillnaden mellan exo- och endoskelett? Ange djurgrupper och vad skelettet består av |
Exo: yttre, musklerna inuti "ett skal" av kalciumsalter eller kitin/proteiner; mollusker och leddjur har detta Endo: inre, tillhör svampdjur, tagghudingar och ryggradsdjur; består av kisel och spongin i svampdjur, små plattor i tagghudingar, förbenat eller brosk i ryggradsdjur |
|
|
Beskriv brosk och ben hos fiskar och ryggradsdjur |
Brosk i fiskar och rockor, vilkas förfäder hade förbenade skelett Ryggradsdjur har förbenade skelett, som bildas först som brosk som förbenas under uppväxten |
|
|
Hur övergår brosk till benvävnad? |
Den förbenas under uppväxten; som barn har man mycket mer brosk än som tonåring -benvävnad har blodkärl, lymkärl och nerver t. sk. från brosk -hos människor är det lättare att återskapa ben än brosk |
|
|
Hur blir man kortare som äldre? |
Skelettet förbenas ytterligare som äldre, vilket orsakar minskning i längd och höjd när brosk i t.ex. ryggkotorna minskar i omfång |
|
|
Hur kan skelettet stärkas och på kort tid försvagas? |
Med allsidig fysisk aktivitet ökas rörligheten och benstyrka -styrkan ökas eller minskas beroende på belastningsbehovet i aktiviteten |
|
|
Beskriv suturer och fontanell |
Suturer: "fogar" som skyddar hjärnan, blir till efter barndomen Fontaneller: där suturerna inte sytts ihop ännu i småbarn; pulsen kan kännas i mellanrum |
|
|
Vilka mineraler lagras i vårt skelett? |
Kalcium och fosfor |
|
|
Under vilka år behöver man extra kalcium för skelettet? |
Fram till 20 år eller så |
|
|
Varför har kvinnor i "mjölkdrickande länder" försvagat skelett? |
Mjölk innehåller mycket A-vitamin, som försvagar skelettet i överskott |
|
|
Beskriv de 4 lederna |
Sadelled: finns i tummen, tillåter rörelse i alla riktningar
Vridled: leden vrider, finns i armbågen --> underarmen Kulled: finns i axlarna och höften, vrider i flera riktningar Gångjärnsled: finns i fingrarna och knäet, vrider endast åt ett hål |
|
|
Vilka muskeltyper finns hos människan? |
Glatt, hjärt och tvärstrimmig muskulatur |
|
|
Var finns glatt muskulatur? Kan det kontrolleras med viljan? |
Runt allt som är ihåligt i kroppen -kan inte kontrolleras av viljan |
|
|
Ange sex typiska punkter för glatt muskulatur och hur det ser ut |
-cellerna är åtskilda och spolformade -saknar tvärstrimmighet -kontraktionerna är långsammare, varaktigare -kan regleras bättre, används precis där det behövs (t.ex sväljning) -myosin/aktin ligger mer oregelbundet med mindre myosin -en del aktiveras av hormoner, t.sk.f. tvärstrimmig, som aktiveras av nervimpulser |
|
|
Kan man styra hjärtmuskulatur? Kan man styra hjärtfrekvensen? |
Man kan inte styra hjärtmuskulatur, men man kan sänka eller höja hjärtfrekvensen medvetet genom meditation eller skrämmande tankar |
|
|
Beskriv hjärtmuskulaturens utseende och byggnad |
Den har en eller två cellkärnor i varje cell och är strimmig som skelettmuskulatur, men kortare, tjockare och förgrenad i cellerna -cellerna är sammanlänkade för snabba signaler -de innehåller 10 ggr mer mitokondrier än skelettmuskelcellerna |
|
|
Vad är typiskt för tvärstrimmig muskulatur? |
Flera enkärniga celler är sammasmälta till en flerkärnig muskelfiber -kontrolleras av viljan/nervimpulser -"allt eller inget" gäller för den enskilda muskelfibern -mängden och styrkan av signaler bestämmer hur avstämd rörelsen är i muskeln |
|
|
Ge exempel på hur muskler arbetar i par, som antagonister |
En muskel böjer, och en annan sträcker; de arbetar tillsammans i rörelse med motverkande effekter -biceps- och tricepsmuskler |
|
|
Berätta kort om aktin och myosin |
Aktin och myosin sitter mycket tätt mot varandra, och när myosintrådarna drar på båda aktintrådarna mot mitten sker en kontraktion Avslappnad vs kontraherad ( _ = myosin) ---__--- ..............----_---- ---__--- ..............----_---- ---__--- ..............----_---- |
|
|
Beskriv muskeltyp I |
Långsamma, aeroba muskelfibrer (röda); arbetar länge och uthålligt, är små och smala, och innehåller mycket myoglobin -bra för maratonlöpning |
|
|
Beskriv muskeltyp II |
Snabba anaeroba muskelfibrer (vita): explosiva, men snabbt trötta; långa och tjocka, innehåller små mängder myoglobin -lagrar mycket glykogen men lite ATP pga anaeroba -bra för racketsportar eller tung lyftning |
|
|
Beskriv muskeltyp III |
Snabba aeroba muskelfibrer (ljust röda): snabba med mellanstorlek; har gott om kapillärer, glykogen och mitokondrier -bra för sprinter och medeldistanser |
|
|
Beskriv träningsvärk och mjälthugg (håll) |
Träningsvärk: beror på att nerver kommer tillfälligt i klem när diametern och längden på fibrillerna ökar under tillverkning av sarkonerer (kontraktila enheter) Mjälthugg: ingen allmän förklaring; kan vara att levern dunsar i otakt med diafragman pga dålig kondition och brist på ligament |
|
|
Beskriv benbrott och stukning |
Benbrott: behandlas med spjälning, men om allvarligare frakturer uppstår kan operation behövas med gipsning Stukning: vrickning, när vävnaderna runt en led har skadats; ledbanden har töjts ut eller trasats sönder |
|
|
Beskriv ryggskott och diskbråck |
Ryggskott: muskler i ryggen krampar så att två eller flera ryggkotor låses Diskbråck: när en stötdämpande disk (broskskiva) mellan någon av ryggradens kotor brister och tappar form; kan trycka mot ryggkanalens nervrötter och inflammera området |
|
|
Beskriv en muskelbristning |
En mindre blödning uppstår efter att fibrer slits sönder |
