Biologi 2 Prov 1

Front 1

Vad kännetecknar levande organismer?

Back 1

-uppbyggda av celler

-har ämnes- / energiomsättning

-reagerar på omgivningen

-visar ärftlighet

-finns i många former

Front 2

Varifrån härstammar alla organismer?

Back 2

Alla organismer härstammar ifrån en urcell, vilket visas genom organismernas gemensamma drag i sina celler

Front 3

Varför märker vi (människor) inget av vår evolution?

Back 3

-Det tar mycket tid (miljoner år) för att evolutionen ska ske

-jordens miljö har varit "oförändrad" i tusentals år; miljön påverkar evolutionens hastighet

Front 4

Hur skapar man ett släktträd?

Back 4

Genom att jämföra procentuellskillnaden mellan olika organismer i väg av bestämda protein

Front 5

Hur styrs evolutionen?

Back 5

-av naturligt urval och variation

-slumpmässigt

-påverkas av miljö/omgivning och konkurrens

Front 6

Vad avslutar oftast tidsperioder?

Back 6

Stora katastrofer

-vuxna ogranismer över 25kg kan inte överleva

Front 7

Vad är ett flagellat?

Back 7

En encelliga eukaryota med flagell

-flagell = liten svans för att röra med

Front 8

Hur skedde så stor utveckling under Kabrium-perioden?

Back 8

-fosfor blev mer tillgänglig

-klimatet blev varmare

Front 9

Nämn alla huvudtyper av mackro- / biomolekyler

Back 9

PKLN - Pickeln

-Proteiner (och deras byggstenar, aminosyror)

-Kolhydrater
-Lipider
-Nukelotider och nukleinsyror

Front 10

Hur är proteiner och aminosyror uppbyggda?

Back 10

-Proteiner: uppbyggda av långa kedjor aminosyror genom polypeptidbindningar (50+ bindningar)

-Aminosyror: uppbyggda av en karboxyl- och aminogrupp genom peptidbindningar (50- bindningar)

Front 11

Hur tar kroppen upp aminosyror?

Back 11

Genom att bryta ner proteiner tar kroppen upp aminosyror, som sedan används till kroppens egna celler.

Front 12

Vad har proteiner för uppgift?

Back 12

Proteiner har varierande uppgifter, beroende av dess form:

-bygga upp organismen

-fungera som receptorer
-antikroppar

-enyzmer

Front 13

Vad är den prostetiska gruppen?

Back 13

Molekyldelar som tillhör protestiska gruppen är de delarna som inte är aminosyror.

-De är starkt bundna med molekylbindning till protein

Front 14

Vad är en co-enzym och co-faktor?

Back 14

-En co-faktor är en löst bunden molekyl i proteinet

-En co-enzym är en co-faktor med enzym funktion

Front 15

Nämn några exempel på co-faktorer

Back 15

-ATP

-NAD

-NAPP

-askorbinsyra
-hemgrupp
-även metalljoner som har funktion i proteinet

Front 16

Hur används kolhydrater i kroppen?

Back 16

-energiutvinning

-bildning av cellväggar

Front 17

Varifrån härstammar namnet "kolhydrat"?

Back 17

Namnet härstammar ifrån 1800-talets tolkning av CH2O (kol + vatten)

Front 18

Vad är en monosackarid och disackarid?

Back 18

-Monosackarid: 3-7 kolatomer; varje kolatom binds till en hydroxylgrupp eller karbonyxlgrupp (syre + kol); dvs. sockermolekyl

-Disackarid: 2 monosackarider ihopbundna

Front 19

Vad är en oligosackarid och polysackarid?

Back 19

-oligosackarid: några fler enkla sockermolekyler ihopbundna

-Polysackarid: en lång kedja sockermolekyler

Front 20

Vad tas bort för att binda ihop sackarider (och dessutom skapa lipider)?

Back 20

Vatten

Front 21

Nämn exempel på enkla sockerarter

Back 21

Pentoser: 5 kolatomer

-ribos

-deoxiribos

Hexoser: 6 kolatomer

-glukos

-fruktos

-galaktos

Front 22

Vad menas det när en sackarid (t.ex. glukos) är "öppen" eller "stängd"?

Back 22

-Öppen: i kedjaform

-Stängd: i en sluten ring

Front 23

Vad är aldos och ketos?

Back 23

-Aldos: en aldehyd med dubbelbindning mellan en kol- och syreatom

-Ketos: en keton med samma dubbelbindning som aldos

Front 24

Vad är sackaros och laktos?

Back 24

-Sackaros: en enhet glukos och en enhet fruktos (hittas i sockerrör och andra växter)

-Laktos: glukos och galaktos (hittas i mjölk för att ge energi åt ungar i däggdjur)

Front 25

Vad är skillnaden mellan stärkelse och cellulosa?

Back 25

-Stärkelse: används som växters energilager och däggdjurens glykogen (energi)

-Cellulosa: används för att bygga upp växternas cellväggar och trä (kan inte brytas ner av människor)

Front 26

Vad kännetecknar lipider?

Back 26

-icke-lösbara i vatten

-gjorda av långa kolvätekedjor

-har ett fåtal syreatomer

Front 27

Hur är ett fett konstruerat?

Back 27

-ihopbundna kolatomer i olika former

-en lång kolvätekedja

Front 28

Vad är skillnaden mellan ett mättat och omättat fett?

Back 28

-mättat: utan dubbelbindningar i kolvätekedjan

-omättat: några dubbelbindningar i kolvätekedjan

-fleromättat = flera dubbelbindningar

Front 29

Vad är en omega-3 fettsyra?

Back 29

-när dubbelbindningen ligger i plats nummer tre (3) från bortre änden

Front 30

Hur ska en fettmolekyl se ut när den ritas?

Back 30

Som ett "E" med längre grenar

Front 31

Vad är typiskt av en steroid?

Back 31

-de har 3 sammansatta 6-kolringar och 1 5-kolring

-konstruerad av en lång kolkedja som har veckat ihop sig

Front 32

Hur är klorofyllmolekylen byggd?

Back 32

Den är lik en lipid förutom med en lång "kolvätesvans"

Front 33

Varför är klorofyll grön?

Back 33

Därför att den reflekterar grönt ljus eftersom växten inte använder färgen

Front 34

Hur är karotenoider byggda?

Back 34

Har långa kolvätekedjor med växelvisa enkel- och dubbelbindningar

Front 35

Varför är karotenoider rött-orange?

Back 35

De absorberar den färgen av ljus

Front 36

Vad betyder ATP, ADP, och AMP?

Back 36

-AdenoTRIfosfat

-AdenoDIfosfat

-AdenoMONOfosfat

Front 37

Vilken uppgift har ATP, NAD och FAD?

Back 37

Alla är bärarmolekyler:

-ATP är energibärare (fosfat) och överför energi

-NAD är vätebärare som för väte till mitokondrien

-FAD är också vätebärare som NAD

Front 38

Vad används nukleotider för?

Back 38

-delvis för att bygga upp RNA och DNA

-delvis för energiöverföring

Front 39

Hur kontrollerar cellmembranet in- och utförsel?

Back 39

Det är "semi-/selektivt permeabelt"; det väljer att släppa in vissa ämnen men inte andra

Front 40

Jämför encelliga djur och växter med flercelliga djur och växter

Back 40

Encelliga: små, 100nanometer - 10 mikrometer

Flercelliga: 100 mikrometer

-Växtceller kan vara betydligt större än djurceller

Front 41

Hur organiserar flercelliga organismer sina celler?

Back 41

Celler som är av samma typ sitter ihop för att bygga organer och organsystem

Front 42

Beskriv och jämför djurceller, växtceller och bakterier

Back 42

-Djurceller: eukaryota med cellmembran, ibland med flageller; de binder sig med hjälp av gap junktion

-Växtceller: eukaryota med cellvägg, oftast med vakuoler och inga flageller; kommunicerar med plasmodesmen

-Bakterier: prokaryoter utan kärna, med DNA

Front 43

Ge exempel på organeller ("små organer")

Back 43

-Cellkärnan (information)

-Ribosomer (proteinfabrik)

-Centrioler (kärnspolen)

Front 44

Beskriv ett cellmembrans och dess proteiners uppgifter

Back 44

Membran: innehåller lipider och proteiner; skapar en annorlunda kemisk miljö jämfört med utanför

Proteiner: transport genom cellen; receptorer för signalämnen (hormoner); (identitet) antigena egenskaper; katalysatorer; membranets förankring

Front 45

Beskriv två typer av endoplasmitiska system/nätverk

Back 45

SER: slätt, utan ribosomer; bildar lipider och steroider, lagrar kalciumjoner som inre signal ämnen

RER: strävt, med ribosomer; bearbetar proteiner vid ribosomerna för att skicka till Golgiapparaten

Front 46

Beskriv Golgiapparaten

Back 46

Golgiapparaten är i ständig rörelse; den tillverkar och mellanlagrar ämnen, samt förbereder dem för transport (t.ex. enzymer)

-Den visar vart ämnen ska till

Front 47

Vad har lysosomer och peroxisomer för uppgift?

Back 47

Lysosomer: bryter ner skadade organeller och ibland hela cellen; viktiga också i vita blodkroppar

Peroxisomer: oskadliggör skadlig syreformer, t.ex. väteperoxid, syreradikaler och hydroxid; den bildas när syre reagerar med omättade föreningar

Front 48

Hur kan cellskelettet bli synlig?

Back 48

Genom att använda speciella färgningsmetoder; ut gjort av tre proteintråder

Front 49

Beskriv proteintråderna mikrotubulin, mikrofilament, och intermediära filament.

Back 49

-Mikrotubulin: "the tube", ger cellen stadga och form, samt fungerar som "räls" för organeller

-Mikrofilament: ger cellen dess form, medverkar rörelser i celldelning, plasmaströmning och muskelsammandragning

-Intermediära filament: håller orga. i plats

Front 50

Beskriv ciliernas och flagellernas funktion i luftrör och spermiesvansar

Back 50

-Cilier: korta utskott på celler i luftstrupen för att transportera ut skräp

-Flageller: ett fåtal längre utskott som medverkar spermierörelse

Front 51

Beskriv vakuolens funktion i växtceller

Back 51

Används som lager för olika ämnen och tar upp avfall från cellen ("vacuum").

Front 52

Vad menas det med enkelt och dubbelt membran?

Back 52

-Enkelt: bara ett membran

-Dubbelt: två membran (bara med organeller)

Front 53

Förklara organismvärldens ständiga behov av energi.

Back 53

Alla organismer behöver energi för att hållas vid liv.

-energi och material behövs för att kunna driva sina livsprocesser samt tillväxa och föröka sig

Front 54

Hur transporterar ATP energi i cellerna?

Back 54

ATP är energirikt och används i nästan alla processer i cellen; bildning och nedbrytning av ATP omsätter stora energimängder (fosfat-bindningar)

Front 55

Vad är aktiveringsenergi?

Back 55

Energi som behövs för att starta en kemisk reaktion

Front 56

Vad är ett katalysator?

Back 56

Ett ämne som påskyndar en kemisk reaktion utan att förbrukas

Front 57

Hur verkar enzymer?

Back 57

Enzymer är speciella proteiner som fungerar som katalysatorer i levande celler; de är specifika och har aktiv yta för reagering

Front 58

Varifrån kommer olika enzymers namn?

Back 58

I början: lägger till "-as" till en molekyls namn (t.ex. laktos -> laktas)

-Också bestämda av funktion och typ av reaktion

Front 59

Hur arbetar en enzym?

Back 59

-olika ämnen bindar sig till aktiva ytan

-ämnena förbrukas, produkter bildas

-produkten skickas ut igen

Front 60

Hur bygger och bryter vi upp respektive ner molekyler?

Back 60

-stora molekyler bryts ner i tarmkanalen till sina byggstenar

-byggstenarna bryts antingen vidare ner till vatten och koldioxid, eller används för att bilda nya molekyler

Front 61

Vad betyder katabola och anabola?

Back 61

Katabola: nedbrytning

Anabola: bildning

Front 62

Vad är skillnaden mellan cellandning och jäsning?

Back 62

Cellandning: aerob - utnyttjar syrgas fför att bryta ner ämnen fullständigt till vatten, koldioxid, och energi

Jäsning: anaerob - utnyttjar ej syrgas; mycket mindre effektiv än cellandning i väg av ATP

Front 63

Vad sker i mitokondrier?

Back 63

Cellandning sker i mitokondrier; den sker vid inre membranet med hjälp av enzymer och väteatomer

Front 64

Hur transporteras väteatomer till mitokondrier?

Back 64

Med hjälp av vätebärarna NAD och FAD

Front 65

Beskriv stegen i cellandning

Back 65

1. Glykolys: glukos bryts ner till 2 pyruvatjoner med hjälp av ATP-energi; man får lite ATP tillbaka

2. Pyruvatjonerna går in i mitokondrien, CO2 tas bort, NADH+H bildas, pyruvat blir acetyl-CoA

3. Citronsyracykeln: CO2 och H2O tas bort/bildas samt nya vätebärare, och lite ATP

4. Elektrontransport: H+ transporteras genom innermembranet för att ATP ska bildas genom energiomsättning av H+

Front 66

Hur mycket ATP bildas genom cellandning? Genom jäsning?

Back 66

-Andning: cirka 36 ATP

-Jäsning: cirka 2 ATP

Front 67

Hur orsakar vätejonerna energiutvinning i mitokondriens membran?

Back 67

Vätejonerna (H+) pumpas in i membranets mellanrum av vätebärare och enzymer för att skapa en obalans i koncentrationen H+. Sedan pumpas dem tillbaka genom membranet, och energin som frigörs tillåter att ATP bildas åter.

Front 68

Hur bryts ner fettsyror och aminosyror?

Back 68

-Fettsyror: bryts ner i mitokondrien till fragment med 2 kolatomer

-Aminosyror: aminogruppen plockas bort och syran förs direkt i citronsyracykeln eller bryts ner som med fettsyror (sker under svält)

Front 69

Hur kan citronsyracykeln bidra till uppbyggande reaktioner?

Back 69

Den kan gå i motsatt riktning om energi tillförs; t.ex. aminosyror --> glukos

Front 70

Beskriv mjölksyrajäsning och alkoholjäsning

Back 70

Vätet från glykolysen hjälper pyruvatjonerna att omvandla till antingen mjölksyra eller etanol

-höga koncentrationer av dessa är dock skadliga och metoden inte lika effektiv

Front 71

Vad innebär fakultativt samt obligat anaerob?

Back 71

Några bakterier lever i miljöer utan syre:

-fakultativt anaeroba bakterier: omgivningen har ingen syre

-obligat anaeroba bakterier: syre är giftig till bakterierna

Front 72

Ge exempel på tillämpningar i bioteknik

Back 72

-livsmedelsindustrin

-avfallshantering

-jordbruk

-läkemedel

-gruvnäring (metallextraktion)

Front 73

Ge exempel på mikroorganismer i livsmedelsindustrin

Back 73

-jäst: mikroorganismen som skapar alkohol och CO2 genom att bryta ner socker

-laktobakterier: finns i mjölkprodukter för att ge syrlig smak

-svampen i Quorn tillverkas på ett sätt som tar bort farliga haltnivåer i RNA:n

Front 74

Vad är Quorn? Hur skapades det?

Back 74

Quorn är en bioteknisk produkt som används för köttersättning. Den är gjord av svampar

Front 75

Hur används enzymer i livsmedelsindustrin?

Back 75

-kan användas för att lösa upp cellväggar i fruktextrakt i juice (mer genomsynlig)

-används för nedbrytningen av mjölksocker så att mjölken blir laktosfri

Front 76

Beskriv steg 2 och 4 i avloppsvatten- /oljespillshantering

Back 76

2. Kontrollerad nedbrytning av avfall med enzymer

4. Nitratreduktion skapar kvävgas (N2) för att förebygga övergödningar

Front 77

Vad sker efter nedbrytningen?

Back 77

Som vid fullständig förbränning skapas vatten och koldioxid

Front 78

Hur framställs metangas och etanol med hjälp av mikroorganismer?

Back 78

Metanbildande arkeer verkar så att organiskt material jäsas till metan (eller etanol)

Front 79

Nämn några nackdelar till etanolbilen

Back 79

-plast-/gummidelar kan bli upplösta

-odlingsmark konkurreras för bränsleproduktion

-mer utsläpp av CO2 än bensinbilen

-etanol är mer brandfarlig än bensin

Front 80

Varför påstår några nollutsläpp med etanolbilen?

Back 80

Det finns möjlighet för nettominskning med etanol, men detta är tveksamt

Front 81

Hur framställs penicillin?

Back 81

En mögelsvamp odlas (Penicillium); efter 15 dygn filtreras bort vattnet och penicillinet framställs ur vätskan

Front 82

Hur framställs insulin?

Back 82

DNA-molekyler i ekoli-bakterier i tarmen; bakterierna bryttes ner för att få ren insulin

Front 83

Hur framställs tillväxthormoner?

Back 83

Beroende på hormonen använder man en mer komplicerad organism för att framställa den

Front 84

Vad är laktosintolerans och hur motverkas den?

Back 84

Problemet: människor har för låg halt laktas och kan inte bryta ner mjölksocker

Lösning: mjölkprodukter eller tabletter med laktas i

Front 85

Vilka fördelar medför enzymer och katalysatorer vid renframställning av kemikalier?

Back 85

Enzymer är mycket speciella och tillåter bara en viss reaktion att ske; immobiliserade enzymer utnyttjas för att kontrollera reaktionen

Front 86

Hur framställer man etanol utan att konkurrera med jordbruksmark?

Back 86

Genom att använda lågvärdigt biologiskt material (avfall) från t. ex. skogsindustrin; cellulosan bryts ner av enzymer till socker som sedan jäsas till etanol

Front 87

Varför är GMO kontroversiella?

Back 87

-ibland kan farliga gener följa med i processen

-kan förbättra livsmedel för att stoppa olika världsproblem

Front 88

Vad är Gyllene Ris?

Back 88

Ett ris som fått förmågan att bilda A-vitamin; kan hjälpa människor i länder med brist på A-vitaminer

Front 89

Ge exempel på länder med brist på A-vitamin

Back 89

-Afrikanska länder

-Indien

-Sydamerikanska länder

-China

Front 90

Jämför risken för stefylokockinfektion mellan Sverige och Sydeuropa

Back 90

Sverige: cirka 1%

Sydeuropa: cirka 25-50%

-orsakas av överanvändningen av antibiotika